Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
870
DlVrner.
M»rt.
gammal, vid lifgardet, men lemnade redan som
yngling den militära banan och inträdde 1791 i
kansliet, der ban, efter 2 års förlopp, blef kopist
i kammar-expeditionen, följde 1794, som
ambassad-kavaljer, envoyéen friherre von Nolcken till
Wien, förestod någon tid beskickningen derstädes,
blef, efter hemkomsten 1795, andre sekreterare i
konungens kabinett, anställdes, efter en utländsk
resa, 1796, som kavaljer hos d. v. hertiginnan af
Södermanland, blef derunder känd af Gustaf Adolf
och fick det förtroende, att följa med bonom på
hans resa till Erfurt 1797. Denna ynnest
förlorade han likväl då ban, vid Norrköpings riksdag,
uppträdde bland oppositionens ledamöter, och
entledigades derföre både från hofvet och kabinettet,
lian lefde sedau i lugn till revolutionen, i hvilken
ban ej hade någon del, men som återförde honom,
lik många andra, på den offentliga banan. Äfven
nu hürdo han till den liberala sidan, ehuru till den
sansade af densamma, hvarföre ban också blef
kammarherre hos drottningen, R. af N. O. och,
efter Örebro riksdag 1812, statssekreterare för
bandels- och finans-ärcnderna. Samma år vann
han stora priset i Sv. akademien, för svaret på
dess prisfråga: "Hvilka äro medlen att hos folket
väcka och underhålla patriotism och en rätt
medborgerlig anda?" Det hände likväl grefve M. liksom
så många oppositionsmän, att de, sjelfve inkomne
1 affärerna, betydligt modifiera sina grundsatser och
blifva i sin ordning konservative. Han inkallades
nemligen 1815 i stats-rådet, der ban qvarstannade
till sin död, intogs i Svenska akademien 1818,
blef 1822 direktör för landtbruksakademien,
se-rafimer-riddare och excellens. Numera röjdes hos
honom föga spår af den fordna liberalismen och
nitet för reformer, ehuru han alltid bibehöll sin
enskilda aktningsvärda karakter, sin välvilja, sin
sanningskärlek, sin arbetsamhet och sitt sträfvande
att öka det förut icke obetydliga mått af
kanska-per ban ägde. Några spår efter hans
statsmanna-verksamhet bar han dock icke efterlemnat under
de 26 år han skulle varit i tillfälle att utveckla
desamma. Ilan talade ofta på riddarhuset, men lät
här, liksom eljest i sitt offentliga lif, hettan
stundom hänföra sig. Dog d. 13 Jan. 1838.
JUUrner, Carl Otto, son till landshöfdingen i
Upsala frih. Carl Clas M., föddes d. 22 Maj 1781,
blef, vid 6 års ålder, fändrik vid Helsinge
regemente, gick derifrån till Uplands regemente, der
han år 1809 blef löjtnant, adjutant bos
kronprinsen 1811, major, öfverste-löjtnant och öfverste i
arméen, R. af S. O. Ståthållare på Rosersbergs
slott 1819 och 1819, vice landshöfding i
Jemtland i 4 månader 1824, tullinspektor vid
Block-husuddeo 1829, hvarifrån ban tog afsked 1841.
Har i Svenska historien blifvit namnkunnig genom
den andel ban bar i tbronföljarevalet 1810 och
hvarom ban 1934 utgifvit en berättelse.
.HUrruni, en socken med Elleholm, belägen i
Listers bärad af Blekinge län, | mil V.N.V. från
Carlshamn, vid hafvet, utgör ett reg. pastorat af
2 kl., i Listers och Bräkne kontrakt af Lunds stift.
Både i äldre och nyare tider har detta ställe va-
rit märkvärdigt för krono-laxfisket i Mörrums-d,
hvilken delar Mörrums by i tvenne delar, af
hvilka den ena kallas Mörrum eller stora byn, och
den andra Hästaryd, i hvilken senare kyrkan är
belägen. Socknen innefattar 44 mtl. och har 2,685
invånare. Af dess areal 15,413 tunnl., äro 450
sjöar och kärr. Adr. Carlshamn.
M(lrrnm, en å, utloppet för sjöarne Åsnen och
Helga m. fi. mindre och nordligare i Småland
belägna småsjöar, flyter sydligt genom södra
Småland och vestra Blekinge och faller ut i hafvet
vid Elleholm, mil från Carlsbamn. Kronans
laxfiske i denna å är dels indeldt på flere hemman
i Mörrum och Hästaryd, hvilka hafva litet och svagt
åkerbruk och få således ersättning i laxfisket ,
hvarföre de äro skattlagdc; dels bortarrenderas det,
och har äfven af regeringen stundom varit
pantsatt. Hvar och eu hemmans-äbo vet både sin ort
och tid, huru länge och hvarest i ån ban får fiska.
Hvart och ett ställe, der fiske förrättas, har sitt
eget namn; men den mellersta och djupaste delen
af ån, som kallas kungsådran, måste lemnas
öppen till kronans enskildta fiske. De hemman, som
hafva del i fisket, måste vissa tider om året
in-lemna en viss del af sin fångst på laxboden åt
kronans rättsinnehafvare. Den första lax, som
fångas på vissa ställeo, delas till hälften emellan
pastor och socknens fattige, och kallas Guds lax,
förmodligen deraf alt den gifves i Guds namn, i
hopp om ymnigare fångst. Gamla
jordeboksrän-tan af kronofisket var 350 d:lr s:mt. År 1610
pantsattes kronans fiske till landshöfdingen
Salomon von Otter, för 6,000 d:lr s:mt. Då fisket
sedermera genom auktion bortarreuderades, emottog
Otter det såsom pant för ett nytt lån af 7,925
d:lr s:mt. Enligt Kongl. Maj:ts
befallningshafvan-des femårsberättelse för åren 1838—1842 har
Mörrums krono-laxfiske under senaste 6 åren
gifvit 2,002 R:dr i arrende, men vid auktionen
utarrenderades det för 2,950 R:dr B:ko årligen.
jdfirsill, annex till Undersåker, beläget i
Jemt-lands södra fögderi, 5 mil V.N.V. från Östersund.
Allmogen drifver handel på Norrige, äfvensom flere
härifrån besöka "Helsingland och Hedemora med sina
varor. Fisket är fördelaktigt, så väl i
Undersåkersälfven, som i små sjöar och strömmar.
Mör-sills skansar hafva fordom varit belägne straxt vid
kyrkan; men 1 £ mil från modersockneD. Den
äldsta säges blifvit anlagd af Ba|zar Beck 1611; men
förstördes af de Norske 1644; blef dock åter 1646
iståndsalt, fastän den, såsom föga gagnelig
öfver-gafs någon tid derefter. Den senare anlades 1659
på Byomsåkern, under Henrik Flemings inseende;
men blef äfven kort derefter ödelagd. I drottning
Christinas lid har landshöfdingen öfver
Wester-norrland, Hans Strick, skrifvit sig herre till
Mörsil! Socknen innefattar 5\ mtl. och bar 318
invånare. Dess areal upptages under modersocknens.
Adr. Östersund.
Mört (Cyprinus Rulilus), en injukfenig benfisk,
stundom af ända till 1 fots längd, vanligen
mycket mindre, med hög och tjock kropp; sidorna
silfverfärgade, blåaktiga; den öfre käken något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
