Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Xa<ionnl-ui iiNeiiin.
Nationer.
9
kassan, for sina härvid häfde kostnader.
Natio-nalkassan i Götheborg har till hnfvudsakligt
ändamål, alt lemna ersättning åt dervarande
skeppsrederier, för de kostnader, som de få vidkännas för
bemforskafTande af skeppare och sjöfolk, sedan
dessa pä resor, med staden tillhörande fartyg, lidit
skeppsbrott, aflägset frän hemorten. Pör
åtgörande af dessa ersättningar, anses denna kassas
Dovarande kapital, omkring 22,666 R:dr 32 sk.
B ko, vara tillräckligt, så att någon afgift af
re-dfrierne, for detta ändamål, icke tills vidare
erfordras. Af räntemedlen kunna göras anslag
till ändamål, som hafva gemenskap med
skeppsfarten, så vidt icke så betydliga ersättningar
naste utbetalas till rederierna, att kassans
kapitalfond nedsättes till 20,000 R:dr eller
derunder. Denna kassa står nnder Götheborgs
sjö-mansbas-direktions inseende och förvaltning. De
ersättningar, som från denna kassa utgå, äro: från
utrikes orter vid Östersjön, Jul lands östra och
vestra stränder, kasten af Norrige norr om
Lindersnäs, för skepparen 25 R:dr, för styrmannen
iO R:dr och för hvardera af den öfriga
besättningen 16 R:dr 32 sk.; från Nordsjöns öfrige
strän-der: 40 R:dr, 33 R:dr 16 sk. och 26 R:dr 32 sk.;
från Engelska kanalens stränder: 50 R:dr, 43 R:dr
16 sk. och 36 R:dr; från stränder i Europa, vid
norra Atlantiska oceanen: 60 R:dr, 52 Rdr och
i4 R dr; från stränder vid Medelhafvet och Svarta
hjfvet: 70 R:dr, 61 R:dr och 52 R:dr; från
ställen utom Europa och norra Atlantiska oceanen:
100 R:dr, 83 R:dr 16 sk., och 66 R.dr 32 sk.;
*amt från ställen söder om eqvatorn, i södra
Atlantica oceanen, i Ostindien, på Amerikas vestra
knst, uti Indiska, samt norra och södra Stilla
oceanen, och alla i dessa farvatten ej uppräknade
baf och kaster: 150 R:dr, 116 R:dr 32 sk. och
s3 R:dr 16 sk, allt banko och efter samma
fördelning som forstnämdt är.
^ a f i o n »I - m ii ■«- ii m. På 1844 —1845 årens
riksdag afgaf regeringen till rikets ständer
proposition om byggande af ett museum, hvari alla för
närvarande i Stockholm befintliga och staten
tillhöriga konstskatter, jemte kongl, bibliotheket, skulle
förvaras, och hvartill begärdes ett anslag af en half
miljon riksdaler banko, att ntgå med 50,000 R:dr
om året. Detta beviljade ständerna. Något
ordentligt kostnadsförslag var likväl icke uppgifvet,
!ika lilet som någon plats bestämd för byggnaden.
Åtskilliga platser föreslogos, men slutligen
stansade man vid den s. k. Kyrkholmen, emellan
Bla-<iibolmeo och Skeppsholmen, och för att lemna
ram åt byggnaden, beslöts, att det på bolmen
be-fistliira slagtarhaset, jemte fiskaregången och gröna
siegen, »kulle nedrifvas. Nu återstod ritningen.
Fn %àdan hade väl blifvit uppgjord och godkänd,
him sedermera förkastad. Man anmodade
Preus-»!«ke öfverbyggnads-rådet, R. af N. O. Stüler alt
Stockholm, gifva sitt yttrande rörande
platsen och granska de uppgjorda ritningarna.
Det|s vkedde 1 S47. Men ännu 1848 är ingenting
definitivt afgjordt, ehuru åtskilliga arbeten för
rrcndens läggande äro började.
1%’atioiier kallas de afdelningar, hvaruti den
studerande ungdomen vid nniversitetema i Sverige
indelas. Denna indelning bestämmes nemligen icke
efter olika studier utan efter de studerandes
härkomst från serskildta landskaper. Nationerna äro
öfverhufvud lika många som gymnasierna i riket,
så att de lärjungar, dem ett gymnasium afsänder
till universitetet, tillhöra en deremot svarande
nation. Då nu likväl mången söker inträde vid
universitetet, som aldrig besökt något gymnasium, så
inskrifves ban vanligen i den nation, som bär namn
af landskapet der ban är född. Dessutom plägar
inträde icke nekas i den nation, hvaraf ynglingens
fader varit medlem, äfven om sonen genom börd
eller uppfostran skulle snarare tillhöra en annan.
Adelsmän äga frihet att inträda i hvilken nation
som helst, samt äfven att studera vid universitetet
ntan att tillhöra någon viss nation. Denna senare
rättighet begagnas dock, åtminstone vid Upsala
universitet, högst sällan; ofrälse studerande måste
tillhöra någon viss ibland nationerna och inträde
för dem icke nekas i vederbörlig nation, så vida
de medföra erforderligt betyg öfver sitt
uppförande. Nationernas ändamål ar dels att understödja
den akademiska styrelsen vid handhavandet af
disciplinen, dels att lätta öfversigten af studenternes
antal och förhållanden. Hvarje nation väljer sin
kurator, som utöfvar den närmaste disciplinära
upp-sigten och förer nationens samt hvarje dess
ledamots talan inför rektors-embetet. Genom bonom
meddelar äfven den akademiska styrelsen sina
beslut till nationen. Nationerna hafva ock bildat
bi-bliotbeker, för att begagnas af sina ledamöter och,
i den mån tillfället medgifver, äfven af andra
studerande. För förvarandet af dessa bibliotheker och
för sina ekonomiska sammankomster och
sällskapsnöjen hafva en del af nationerna i Upsala
förskaffat sig egna bus, för hvilkas uppbyggande fonder
erhållits genom sammanskott i landskaperna. För
underhållet af dessa hus, för räntor och
ainortis-sementer å de skulder, som en del nationer i och
för husens uppbyggande iråkat, för aflöning af
vaklbetjening och för bibliothekets förkofran
hafva studenterne nödgats underkasta sig s. k.
nations-afgifler, hvilka i en del nationer äro ganska dryga.
De utgöra stundom tio till tolf riksdaler riksgälds
årligen. Kassan förvaltas af någon dertill utsedd
ledamot af nationen. Hvarje nation väljer en af
professorerne till sin inspektor. Ilan är då
nationens främsle ledamot och bevakar dess intresse
inom den akademiska senaten. Fordom brukade
studenterne nationsvis sysselsätta sig med
lärdoms-öfningar, disputationer o. s. v., men detla bruk,
ehuru det icke alldeles försvunnit, har dork
förlorat betydligt af sin vigt och intresse. Dessa
dispu-tationsöfningar hafva till en stor del urartat till
en död form och det litterära lifvet vid
universitetet blifvit allt mera och mera oberoende af
nationsinrättningen. Men i disciplinärt afseende äro
de ännu af vigt. Nationerna utöfva en
varnings-och bestraffningsrätt öfver sina inedlemmars
uppförande, som sträcker sig ända till att utesluta
dem ur samfundet, för begångna större fel eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
