Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vecken» borg.
Xegenlafvarna.
17
mästarens föredrag. Vid utöfningen af hvad ban
lärt förfaller ban likväl stundom i raseri, störtar,
under krampryckningar, och är förlorad om ingen
medlidsam menniska skär af alla strängarne på bans
violin. — Necken lockas ofta fram att spela om
någon pà stranden lofvar honom saligheten; men
om en annan dä säger: rHvad är det mödan värdt
da spelar, da blir ändå icke salig!" så sönderslår
ban instrumentet och försvinner bland vågorna. Den
yppersta af flodgudens melodier är Xerlten»
polska, som påstås fürst hafva blifvit spelad af en
spelmansslägt i Neckaryd i Småland icke långt ifrån
Wetterns strand, hvars stamfader skall hafva lärt
den af neckeo sjelf. Ilofpredikanten Arvid August
Afzelius bar skrifvit den "Neckcns visa", som nu
allmänt sjunges på den sköna melodien, hvilken ej
underlåter att väcka beundran, hvar bon låter
böra sig, och hvartill någon like knappt torde
upptäckas Maad något aonat lands folktoner.
Secfceu» borg i Björkviks socken af
Södermanland. Se: Jättestenarne.
\ecl.,irtfiii, en längesedan igenfylld vattuled i
Stockholm, hvilken frän Packartorgsviken föll ut i
.Norrström, vid slutet af Trädgårdsgatan.
Xederbtfrd. I mellersta Sverige är denna
ringare. än på åtskilliga ställen i det öfriga Europa
och tn-raknas under en tid af 36 år till i
medeltal 17 decimaltum. Vanligen är den störst i
Au-pn%ti och minst i Mars månad. I Falun utgör den
eedj-t 15 decimaltum; i Stockholm var den år
IsVJ så ringa, att den för bela året ej utgjorde
–er an 8 ’ decimaltum. Likväl bör det anmärkas,
att delta är var derstädes utomordentligt tor!. El—
je>t räknar man i hufvudstaden i medeltal 140
nederbördsdagar, 105 klara och 24 till 25 stormdagar.
Vederlag kallas den rättighet, som, i vissa fall,
ir .nedrifven, att införa och upplägga i magasin
etlàndska varor, utan erläggande af tull.
Nederlag ar likväl icke detsamma som tullfrihet, ty
(ollen skall äfven för nederlagsvaror erläggas; men
irke förr än de uttagas ur magasinet, till
förbruk-sitg inom landet. Deremot om varorna icke
blif-<a försålda eller förbrukade inom landet, så
kunna de fritt utföras. Förmånen af nederlag ligger
làledes deruti, alt tullafgiften icke behöfver
erläggas förr än varorna verkligen säljas. Det innebär
ett uppskof med tullafgifterna, och fullkomlig
frihet derifrån, i fall varorna icke finna köpare.
Säljaren betalar ej tull förr, än ban vet att ban får
ülja sin vara. Nederlagsfrihet beviljades redan
1653 ät staden Götheborg, utsträcktes 1658 till
Stockholm och Landskrona, 1602 till Carlskrona
sch 1723 till alla stapelstäderna. Likväl var
ne-<eriag«fribeten icke oinskränkt. Den var
medgifves endast för vissa varor och för viss lid.
Efter nu sällande förordningar äga alla stapelstäder
nederlagsrätt för salt, hampa och inalen spannmål;
n«a städer äga samma frihet för alla varor.
Des-■■a städer äro Stockholm, Götheborg, Carlsbamn,
Laed-skrona och Söderköping, samt till en viss grad
äfven Norrköping. Staden Strömstad äger också
n inskränktare nederlagsritt, nemligen för Danska
»ch .Norska varor, som äro tillåtna till införsel,
samt äfven för andra varor, så vida de införas
med stadens egna fartyg; likväl få de ej stå på
nederlag utöfver tvenne år. Nederlagsgods
förvaras inom serskild|a magasiner under tullstyrelsens
uppsigt, och förtullas, när de uttagas från
nederlaget, samt efter de föreskrifter, som då äro gällande
for tullafgifter erläggande. Ehuru tull ej betalas
när varor uppläggas på nederlag, fordras dock en
annan afgift, hvilken benämnes rekognition och
utgör en baif procent af värdet; den erlägges både
vid uppläggandet och vid uttagandet från
nederlaget, dock med undantag för det upplag af salt,
soin stapelstäderne äio ej blott berättigade, men
skyldige att hålla. Med undantag af Strömstads
mera inskränkta nederlagsrätt, äger denna frihet
ruin lika väl om varorna inkomma pä Svenska
eller utländska fartyg, för Svensk eller ntländsk mans
räkning.
Nerierläuderna. Med dessa ingick Gustaf I år
1526 ett handelsförbund, i afsigt alt mildra och
motväga det förtryck Hansestäderna utöfvade
öfver Sverige, med stöd af de traktater ban, i
nödens stund, blef tvungen att afsluta med dem.
Holländarne försäkrades om fri sjöfart och handel på
Sverige, om loisar och konvojer genom skären,
till skydd mot sjöröfvare, hvaremot Svenskarne
skulle erhålla samma förmåner i Holländska
hamnar och farvatten. Lybeckarne, hvilka härigenom
sågo sina fördelar minskas, voro ganska missnöjde
med dessa förbindelser, och det tros, att den brist
på salt, som kort derefter yppade sig i norden,
och hvarunder en tunna kostade ända till 24 öre,
var en tillställning af dem. Men nu sörjde
Nederländske köpmän för afhjelpande| af detta behof och
tillställningens afsigt förfelades sålunda.
Neflungar (mytbol.), detsamma som Gjukungar.
De voro konung Gjukes afkomlingar och
härstammade, genom deras fader, från Nefve, Kalfdans
son. En berättelse oin deras öden författades i
forntiden och finnes alt läsa i den s. k.
Neflinga-eller Niflunga-sagan.
Nefve, en son af Halfdan, stamfader för en
ryktbar ätt, kallad Neflungarne eller Nefliinga-ällen.
HiefvHiilitf g, annex till Brägarp, beläget i Bara
härad af Malmöbus län, | mil S.S.O. från Lund,
består af 18 £ mtl. och har 1,050 invånare på en
areal af 3,078 tunnl., hvaraf 4 äro sjö och kärr.
Adr. Lund.
Negers lafvarna på ön Barthélemy. Dessas
antal lärer under senare tider vara betydligen
för-minskadt, ty omkring år 1820 uppgåfvos de till
1,500, men då förslag om deras friköpande af
regeringen vid 1844 års riksdag gjordes till
stän-derne, utgjorde antalet endast 531. Friköpandet
truddes kunna ske till ett pris af 100 piaster för
person, och ständerne anslogo härtill 30,000
piaster, att utgå under loppet af 3 är. Enligt
guvernörens försäkran var dessa slafvars belägenhet,
till följd af åtskilliga tid efter annan vidlagna
författningar, redan bättre än på någon af de
kringliggande öarne, så att de hvarken behandlades hårdt
eller betungades med öfverdrifvet arbete. S»enskn
statsverkets bela utgiftssumma för äudamålet, sleg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
