Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18
Neghendank.
Nelander.
till; 47,200 Spanska piaster eller 119,760 R:dr
Svenskt B:ko, och d. 9 Okt. 1747 förklarades
slafveriet på S:t Barthélemy för alltid afskaffade
Negliendank, iLttdeke, uppgifves år 1375
såsom rikets råd. Troligen var ban en af de
många Tyskar konung Albrekt medförde till Sverige,
eller som dit inlockades genom den ynnest,
hvarmed han omfattade sina landsman.
lehrman, David. Se: Ekrenslräle.
Neikter, Jakob Fredrik, född nära Köping
1744. Fadern var kronofogde. Ernade först
studera theologien och predikade flere gånger i
Carls-krona, bos hvars borgmästare ban hade kondition
som informator, men befanns vid återkomsten till
Upsala så underbyggd, att han väckte lärarnes
uppmärksamhet. Fick 1779 anträda en utländsk
resa tillika med grefve Mårten Bunge, hvarunder
han i 5 år besökte Danmark, Tyskland,
Nederländerna, England och Italien. I sistnämnde land blef
ban känd af Gustaf III, som utnämnde honom till
professor regius och bibliotbckarie vid Upsala
akademi. Konungen hedrade sedan flere gånger hans
föreläsningar med sin närvaro. Ar 1787
befordrades ban till Skytteansk professor. Såsom
sådan föreläste ban Livius, statistik och allmän
historia, hvartill ban hade stora samlingar, dem
ban gjort isynnerhet under sina utländska resor,
då ban anställt många observationer rörande kl i—
maternas inverkan på folkslags lynne och seder.
Han var en man med stor beläsenhet, en ädel
ka-rakter, något häftig till sinnes, men godlynt.
Böjd för satiren, men hvarmed han aldrig sårade
någon. Dog d. 4 Maj 1803, innan han hunnit
sluta åtskilliga påbörjade afhandlingar. Han bar
utgifvit en A/handling om smakens olika förhållande
hos olika folkslag, hans inträdestal i
vitterhetsakademien; Tal vid konungens och dess familjs
närvaro i Upsala 1801; Hvjidiores Hiemes ex
Annali-bus, præsertim Vedii Æoi, m. 11., hvarförutan ban
presiderat för 151 disputationer.
Nejlikor (Dianthus), ett växtslägte, utmärkt af
sina smala jemnbrcda blad och sköna blommor,
hvaraf flere arter bos oss förekomma vilda,
nemligen : Saronsblomsler, , Ängsnejlikor, Praktnejlikor
och Sandnejlikor (se dessa ord). Dessutom odlas
flera afarter al en ntländsk art, neml.:
Tradgårds-nejhkor (D. Caryophyllus), och dessa afarter
indelas nti 3:ne klasser, neml. enfärgade,
streckade och fläckiga, hvaraf finnes både fyllda och
enkla, som alla sätta frön, samt Kinesisk nejlika (D.
cbinensis). För att anses skön mäste en nejlika
hafva följande egenskaper: stjelken bör vara
frod-växt och hög; blomman stor och dubbel, i midten
något uppböjd, i omkretsen cirkelrund; blomfodret
får ej vara uppsprucket; blombladen måste vara
fint tandade samt färgen liflig, ren och glänsande.
Nejlikrot, benediktrot (Geum urbanum), en
mångårig växt, hvaraf 3:ne afarter förekomma vid
gärdesgårdar, murar och vägar på slättbygden, från
Skåne till Bohuslän, Westergötland, Nerike,
West-manland, nedre delen af Dalarne samt Upland,
ymnigt. Roten, som bar svag lukt och smak af
nejlikor, användes något i medicinen, samt innehåller
garfämne och kan användas både till garfning och
färgning.
Nejonttva, nätting (Pteromyzon fluvialilis), en
ringmundt brosk fisk, af 8 —12 tums längd, med
kroppen ofläckad; ryggfenornas strålar serskiljda;
de eftersta något kantiga; tvenne större
isärstàen-de tänder framför svalget; kroppen I tum tjock i
omkrets, af brungrå färg, och på ömse sidor om
hufvudet en rad af nio hålöppningar ej olika ögon,
hvaraf namnet härrör. Förekommer i Kattegatt
och Östersjön och går om vårtiden, eburu sällan,
upp uti floderna, samt fångas, isynnerhet vid
Elfkarleby, äfvensom i Götha elf, i stor mängd uti
dertill inrättade mjärdar.
Nejxjö-rein. I Unnaryds socken af Småland, på
hemmanet Fagerhults ägor, vid Nejsjöns norra
strand, förekommer under denna benämning en
bögst märkvärdig fornlemning. Den består af ett
större griftrör af 40 fots tvärlinje och 5 till 6
fots höjd, sammansatt af jord och sten.
Skattsökare hafva öppnat detsamma, och ett stort
fura-träd sedermera uppväxt i öppningen. Pä rörets
östra sida märkes en krets af 8 rundformiga
stensättningar, i hvilka 5-, 7- och 9-talen
förekomma. Kretsarne ligga helt nära hvarandra. En
eller annan sten är antingen borttagen eller
nedsjunken i jorden; några äro omkullfallne och
öf-vervuxne med mossa, samt åtskilliga blott lutande,
så att stensättningen vid förslå påseendet liknar
de på slagfält vanliga stenresningarne; men
kretsarne kunna likväl tydligt utmärkas. Pä en 2
aln bög och lika bred sten i östra bågen, tycker
man sig finna anledning till skriftecken, liknande
dels runor, dels Latinska bokstäfver; men de äro
till det mesta utplånade af tiden. Nära griftrörets
vestra rand finnas tvenne euskildte bautastenar
reste, samt, 26 alnar bort i samma väderstreck,
ännu tvenne dylika, bredvid hvilka en tredje finnes
liggande, troligen lemningar af en trestenig
bildning. Fornlemningen intager blott en rymd af 26
alnars bredd och 125 alnars längd, och är
omgifven, utom af sjön, af en jemn plan, nu mera
bevuxen .med furuskog och ljung. Stället kallas af
kringboende allmoge Nejsjö-ltem eller Nejsjö kyrka,
hvilket väl skall häntyda på dess egenskap af
helgedom; men röret är otvifvelaktigt en griftvård.
Nelander, Joltau, son af kyrkoherden i
Forn-åsa och Lönsås församlingar i Linköpings stift,
föddes d. 4 Okt. 1709, blef 1730 magister i Lund
och 1745 professor juris naturæ, gentium et
mo-ralium derstädes. Ilan var till sina politiska
tänkesätt mössa, hvarigenom det lyckades hans
motståndare af hattpartiet, att fråntaga honom
rättigheten till säte och stämma i juridiska fakulteten,
föregifvande, att ban icke ägde behöriga
kunskaper i civil-lagfareuheten. Ständerne tillade honom
likväl denna rättighet vid 1765 års riksdag, men
utan att han begagnade sig deraf. Han dog i Lund
d. 26 Okt. 1789, sedan ban i 44 år varit
inspektor för Smålands nation, som derunder gaf honom
flere bevis på sin aktning och erkänsla. Han bade
länge arbetat på och äfven fullbordat en
Juris-prudenlia Kcclesiastica Universalis, som haa lemnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
