Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wlif.
Klerotli.
27
Biskop Hans Brask, bölt der til kost,
Ocb skiänckte alla både miöd och most,
Miöd eller Öbl gafz I ber nogh,
Som hvar bäst lyste ban ther af togh,
Der voro och de som der pä skulle achla,
Som lius och eld skulle grannelig vacbta,
I Doinkyrkia många lyktor och lius uptändes,
Ocb brunno alt til all tijdegärd ändes,
Den hügtijd stod i dagar tree.
Stor ähro och beder månde tber skee.
Denne biskop Nicolaus är den siste af Svenska
helgonen.
Kid betydde i forn-Svenskan slägtskap, slägt. Det
hette sålunda nidiararf, slägt arf, och i Östgöt
balagen säges det: indium innan Iridie knä,
(slägtskapen i tredje led). En annan bemärkelse af nid
var afund och nidingsverk, var således en skada,
som man af afund tillfogat en annan. Äfvenledes
behdde det girighet, hvaraf th ds k, msk, snål.
Ki<la (mytb.). Ett ställe i Asgård, en sal eller
en samlingsplats för gudarne. Der ntanför var
Idavallen belägen.
KldafJKIIon (myth.). Enligt Eddans ord är en
god boning, kallad Sindre, byggd på Nidafjällen.
Des är sammansatt af idel rödt guld, oth skall
tjena till samlingsort för de rättfärdiga
menniskorna, efter döden, eller rättare, efter Ragnarök.
Vlrtellicr;-, Auibroiilui, hette förut
Klrtu-lius, advokatfiskal och assessor i Åbo hofrätt,
atlvd i Aho är I6S9, enligt uppgift, i yttersta
fattigdom, emedan ban, genom eldsvådorna i
nämde stad d. 23 Sept. 1678 och d. 29 Mars 1631
förlorat all sin egendom både i löst och fast. Han
var eljest en grundligt bildad man, hvilken, utom
några dissertationer, utgifvit en öfversättning af
Martin is historia om de! tartariska kriiget uthi
liu-nungarijket Sina, sampt Iheras Seder, och en annan
af Schovlens Sanfärdig beskrifning om
Kununyarij-ket Siam, Thess Regering, Mackt, Religion, Seder,
Handel och W andel, sd ock andra lànkvardiga Saaktr.
KidliUgg (mvth.). En förfärlig orm eller drake,
hvilken ständigt gnager på verldsträdet Ygdrasils
rot, i afsigt alt störta det; således en sinnebild
af det i mörkret sin\gande onda. Nidbögg är den
som gifvit lif åt alla andra ohyggliga ormar,
de der bo omkring brunnen Hvergelmer och
flitigt hjelpa till med gnagandet af det heliga
trädets rol.
%liliiig, ell uttryck, som torde vara det värsta
man kan begagna om någon person och såsom
sådant ansågs det äfven af Sveriges äldsta
invånare. Nidingsverk var det gröfsta bofstycke
någon kunde begå. Blof friboren man beskylld för
feghet eller att hafva fljtt för någon, så
utmanade ban äreskändaren på envigeskamp, och den,
com föl), "låg ogill", d. ä. ohnmnad af lagen. Kom
den otmanade ej till stället, utropade hans
motpart tre gånger: "Niding"! och blef ban då, hvad
vi kalla ärelös. Med nid-visor betecknades
vanhedrande qväden.
Nifliiigxverk kallas brott, hvilka genom serskild|a
omständigheter, hvarunder de utöfvas, erhålla ett
tvärare skaplynne än de äga i och genom sjelfva
handlingen. Nidingsverk är t. ex. mord på
öfver-mage under tolf år, eller på sofvande, simmande,
badande personer och i allmänhet sådana, som ej
bäfva förmåga eller äro i tillfälle att försvara sig.
Äfven stöld kan vara nidingsverk, nemligen om
någon bestjäl en sjuk menniska, en sofvande ute
å marken, eller plundrar lik, O. s. v. Den
juridiska betydelsen af nidingsverk ligger deruti, att
straffet för sådana brott är svårare än eljest, när
en sådan handling åklagas och straffas.
Nidings-slöld ligger i tveböte emot enkel stöld, och kan
i vissa fall, nemligen vid stöld under eldsvåda,
skeppsbrott eller vid likartade tillfällen, straffas
med lifvets förlust, samt, vid andra tillfällen, med
böter till fyradubbelt det stulna godsels värde.
Äfv en kroppsstraffet försväras för den stöld, som
har arten af nidingsstöld.
Kiiliius (mytbol.). En väldig konung i Sverige,
Attcrst grym och tyrannisk. Han tillfångatog
Wau-lund, en utmärkt skicklig smed, förlamade bans
ben, och tvang honom sedan alt arbeta åt sig.
Denne uppfann en ryslig buinnd; han dödade
konungens barn, tog ut deras tänder och ögon och
infattade dessa i gyllene smycken för konungens
räkning.
Kle|iertz, Krlk, son till riddaren Cordt Persson
N., sjelf riddare, lagman i Ösfergöthland och
höfvidsman pä Stegeborgs slott, var konung Christiau
’ I:s rådsherre och stupade i slaget vid Öresten, emot
riksföreståndaren Sten Sture d. ä.
Klerotli, Carl Kimtur, en af Carl XH:s mest
utmärkte krigare, hade redan förtjent sina
sporrar i slaget vid Landskrona och flera andra
träfT-ningar under Carl XI:s lid. Vid utbrottet af Carl
XII:s krig 1700 var ban general-ma jor och
öfverste for Smålands kavalleri, samt hade ett befäl
vid gången öfver Diina. Såsom general-löjtnant
skickades ban af Carl, att betäcka konung Stanislai
kröning och bade dervid d. 21 Juli 1705, nära det
falt der Polske konungarne plägade väljas, en
drabbning med en öfverlägsen Sachsisk korps, hvilken,
under Paykulls befäl, skyndat dit att störa
kröningshögtidligheten. Pavkull blef slagen, med 1,000
mans förlust och sjelf fången; men segraren
belönades med ett rådsembete och presidentskapet i
Götha hofrätt, blef på samma dag friherre och
grefve, general-guveruör öfver Estland och Revel
och fick 1710 befälet öfver bären i Finland,
hvilket han i 2 år skyddade mot Ryssarnes infall. Till
landets och bärens olycka afled ban i sitt
stånd-qvarter Gislom d. 25 Jan. 1712, några och 60
år gammal, med rykte oin en lika rättskaffens
menniska som skicklig fältherre. lians förlust blef så
m>cket mera känbar, som han efterträddes af sin
fullkomliga motsats: L)becker, lians sonsöner
gingo i Rysk och Preussisk tjenst, och en grefve
Ptieroth, som är riddare nf Svenska Svärds-orden
och Rysk general-major, är en af bans ättlingar.
Klerotli, Jlolian von, son till fegements-qv
ar-termästaren Nieroth, hvilken år 1645 i Skåne blef
ihjelslagen af öfversten Henrik Horn, adlades såsom
ryttmästare vid Smålands kavalleri 1648 och arm
en belt annan slägt än den förutnämnde. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
