Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30
Niord.
Kiaie.
och kärlekens gudinna. Niord och Skade lefde
dock icke lyckligt tillsamman; ty de hade
ömsesidiga vanor, dem de icke ville bortlägga. Skade
ville bo der hennes fader bott, nemligen på
fjällen i Thrynbem; Niord deremot ville bo i
Noa-tun, nära sjön. De kommo då öfverens, alt bo
nio nätter i Tbryinbem och tre nälter i Noatun.
Slutligen åtskiljdes de belt och hållet. Skade
bodde pà Thrvmbems fjäll, gick på skidor och
jagade skogens djur, med båge och pil; Niord deremot
i Noatun, der ban i sin bat for ut pä sjön och
roade sig med (iske. Etl gemensamt slott hade
de dock i Walball, hvarest de tidtais bodde med
hvarann.
Nioril, Odens sonson och efterträdare samt fader
åt Yngve Frej och Freja, en lika mycket
mythologi^ som historisk person, uppgifves för öfrigt
som en fredlig regent, hvilken på sin dödssäng
lät med spjulsudd helga sig ät Odén.
Niorits eller Nnrtliau* l«U«, i Norsunda socken
af Upland, är, enligt Sjöborg, den äldsta Svenska
ättehög, och står, med sina 1800 är på hjessan,
ganska reslig och vördnadsbjudande, ännu utmärkt
af en ätthäll. Högens lodräta höjd är 30 alnar,
diametern vid foten öfver 9 alnar, en rund plan
ofvanpå bar emot 20 alnar i diameter; ätlhällcn
är plaltformig, öfver 3 alnar hög, bredden nära
3 och tjockleken £ aln. I denna hög tros Odens
efterträdare Niord hvila och då denne var en
lycklig, välgörande och efter sin död dyrkad regent,
är ganska troligt, att först tacksamheten och
sedan en grundad tradition både länge och väl
bibehållit sà väl hans minne, som bans minnesvård.
Omkring Niords hög märkas ännu närmare 50
mindre grafhögar, uti hvilka man funnit urnor och
gammal spik. Man uppgifver att denna hög någon tid
blifvit använd till tingsförsamlingar.
Niotalet var heligt hos de gamle Götheroe och
hvar nionde månad började man, enligt Dalin, offra
åt gudarne.
Nisbeth, Wilhelm, introducerad såsom kapiten
på riddarhuset år 1675, emedan han bevisade sig
vara af eu gammal Skottsk ätt, hvilken florerat
sedan slutet af 1200-talet.
Nissafors, jernbruk i Kälieryds socken af
Jönköpings län (upptages af Wieselgren, Tuneld och i
den 1845 utgifna Ilammarskatts-längden såsom
beläget i Oryds socken af samma län), utgör med
Kälieryds säteri ett betydligt gods och
fideikommiss för friberrliga slägten Löwensköld, stiftadt
1785 af öfver-koinmissarien Samuel Löfvensköld.
Bruket anlades 1725 af brukspatron Camilz, på
säteriet Bjersveds ägor i Oryds socken, på
Nissa-åns vestra sida, men flyttades år 1806 af
nuvarande ägaren, excellensen m. m., frih. Salomon
Löfvensköld, till den östra och kotn således inom
Kälieryds socken. Bruket har 4 härdar och 3
stång-jerushamrar med 1,586 skepp:d 13 lisp.d årlig
smi-desrätt, taxeradt till 14 skepp:d 19 lisp:d 7 skålp:d
hammarskatt, samt 4 manufakturhamrar.
Frälse-smidet utgör 90 skepp:d; tarkjernsfånget är eget.
Tillverkningen afsätles pà Halmstad och Götheborg.
Smidesstämpeln visar ett sammanbundet NF: inom
en krets. Till brukets drifvande äro 17/j
hemman nnderlagde, med en ägorymd af 30,000 tunnl.
Bruket har egen masugn i Honstorps sorken.
Nissa-slaget är den äldsta kända krigshändelse,
som förefallit vid Halmstad, och det af Slurlesoo
omtalade Nitsor orosto. Detta slag stod år 1062,
emellan Norska och Danska flottorna, hvilka
Lars-messodagen sammantralfade i en häftig
sjödrabbning. Den Norska, anförd af Hakon Iwarson Jarl,
och bestående af 150 segel, tog sin ställning vid
Nissa-ströinmens utlopp i hafvet, och den Danska,
bestående af 300 segel, anfördes af Halländska
Jarlen Fin Amason. Slaget var blodigt, fortsattes
inpå natten, och segern förklarade sig omsider
genom Hakon Jarls tappeihet på de Norskes sida.
Danske konungen Sven Ulfsson var förklädd, och
under anlaget namn af Vanrådder, sjelf
närvarande i slag|ningen.
Nissa-Å bar sin första upprinnelse ur Nissa källa
i Nissa kärr på llackelsbo ägor i Mänsarps
socken, i Småland, y mil V. från Taberg. Från
denna källa leda sig tvenne sanka "råker" (trakter,
prov. danken), en i norr och en i söder. Ur den
senare uppkommer Nissa-ä, hvilken genast bildar
en större bäck, som fördelar sig i två grenar, af
hvilka den vestra, utgör Nissan. Den flyter först
nordligt, men tar snart en sydvestlig rigtning
genom nordvestra och vestra Småland samt sydliga
Halland och faller ut i norra ändan af
Laholms-bugten. Den flyter strid genom en trång, sandig
och, till det mesta, ofruktbar flodbädd, hvilken,
pä något afstånd från hafvet, .vidgar sig,
hvarefter floden antager ett sakla lopp, här och der
afbrutet af smärre vattenfall, saml omgifves af
löf-rika stränder och bördiga slältfalt. Vid Nissans
utlopp fångas den i bela riket bekanta
Halmstadslaxen. Förslag alt göra Nissafloden segelbar
hafva blifvit gjorda 1664, 1GS0, 1719, 1740 och
senasl I838J men alltid utan framgång. (Bexell
uppgifver i Hallands Beskrifning, Del. 1 sid. 332,
åns upprinnelse ur en annan Nissa källa i
Honds-torps socken, i Småland, hvilket i så måtto kan
vara sanning, att äfven från denna källa utlöper
en bäck, hvilken förenar sig med den verkliga
Nissa-å. Tunelds uppgift om ursprunget är rigtig
sid. 841, men ogrundad sid. 464. I fjerde delen
af nämnde författares geografi sid. 185 finner man
den besynnerliga uppgiften att Nissan uppkommer
i Höstna socken i Westergötland, men pä
följande sidan, att den upprinuer i Gulleruds socken,
nära Smålands gräns.)
Nisse var en konstig man, en folklek med
sång och dans, som, med mångfaldiga
förändringar, lekes i flera Svenska och Finska landsorter.
Ringen dansar omkring, så länge de tvä första
raderna sjungas. Vid den tredje stannar ringen,- och
en hvar eflergör orden i sången, eller ock
befinner sig en person inom ringen, handlar efter
sångens ord och de öfriga lekande efterfölja honom.
Orden (hvartill melodien återfinnes i Del. III af de
utaf A. /. Atwidsson utgifne Svenska
Fornsån-ger) lyda: Nisse var en så konstiger man,
Femton konster kunde ban: [Jan kunde niga och bocka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
