Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordfors*.
Nordgren.
45
tältning derföre skulle gifvas allmänheten i de t. k.
operett-spektaklerna, for hvilka blott ett ringa
anslag var bestämdt. Sin största förtjenst bar ban
likväl genom den värd han tog om den
tbeatrali-ska dialogen. Man bar förebrått honom, att han
liter personerna i sina pjeser tala ett alltför
trivialt språk, i stället att söka höja det till mera
öfverensstämmelse med skriftspråket. Nordforss
utgick emellertid från den åsigten, att hvarken
theatern eller någon enskild person eller stiftelse
förmår ändra ett folks seder och bruk, och då till
de^sa bos oss hörer, att man talar ett i många
afseenden olika språk mot det som skrifves, och
i det tillåter sig friheter, både till prosodi och
konstruktion, som ingen bildad menniska begagnar
i skrift, trodde ban. att theatern, hvilken bör vara
ett uttryck, en bild af lifvet, också borde återge
detta sa troget som möjligt, särdeles i sättet att
yttra sig. Olika meningar kunna möjligen
by-sas om rigtigheten af denna åsigt; men enligt
den är det onekligt, att N:s tbeaterspråk erhöll
en ledighet, enkelhet och naturlighet, som det
aldrig förut ägt på Svenska scenen. Särdeles
lycklig var han äfven i öfversättning af lyriska
stycken, der ban med mycken talang förstod lämpa
orden efter musiken, utan att derföre nedsätta
diktionens behag eller ädelhet. —År 1810 vann ban
åter akademiens stora pris, för en säng öfver Carl
Aueust, och hans )>ckas sol, hvilken en tid varit
förmörkad, uppgick nu åter i sin fulla glans, lian
befordrades till öfverste-löjtnant, adjutant bos
öf-ver-släthàilaren, K. af S. 0. och öfverste. Då
theaterns hittills varande cbef, grefve Gustaf
Löwenhjelm, år 1818 lemnade sin plats, och fråga
uppstod att förvandla theatern till en enskild
inrättning, lemnade N. äfven sin befattning som
andre direktör, med bibehållande af lönen som
pension, mot förbindelse, alt årligen förse tbeatem
med en större och en mindre pjes. Dessutom fick
ban af Svenska akademien ett arfvode för
redigerandet af Post- och Inrikes Tidningarnas utländska
d>beter, så att hans senaste lefnadsår voro
betryggade mot behofvet. Han tillbragte dem derföre
icke sysslolöst, utan författade bland annat en
moral-filosofisk afhandling, kallad Viljan, hvilken 1822
af Svenska akademien belönades med stora priset
i vältaligbeten. Vid Bellmansfesten d. 26 Juli 1832
hade ban det missödet, alt falla och stöta
hufvudet, hvarvid en åder lärer sprungit i bröstet, och
eburu läkarevård snart anskaffades, kunde
blodflödet ej bàmmas, utan han dog följande morgon, vid
Bära 69 års ålder. Bland bans skrifter, ntom de
förut anförda, må nämnas farsen: Tdndtloklorn,
uppförd 1803, och hvilken på sin tid gjorde mycken
Is eka, samt tillfällighetspjesen Foiemngen, som
ejorde en ännu större, och i början af 1815 gafs
mer än 30 gånger för fulla hus. En Epilog på
kronprinseos födelsedag 1814 var äfven af honom,
lian bar dessutom öfversatt mer än 30
theaterns eken, hvaribland må nämnas: (Edipe i Athén;
Cendrillon; Don Juan; Sargines; Fiskaren; Det
belt tade Jerusalem; Lilla Matrosen; De begge
Arre-4’linierna; Mdlaien ocli Modellerna; Cati/en i Bag-
dad; Aline, m. fl. En liten skrift, kallad: Oro
Judarnes företräde, välde och lycka, är af bans
hand, ehuru den kallas öfversättning, och ban skall
i manuskript efterlemnat ett episkt poem:
Engelbrekt och ett theaterstycke: Gylfe, ej fullbordade.
Hans yngre broder,
Nordforss, Krik Ulrik, föddes d. 31 Juli 1771,
och fadern hoppades att ban skulle välja dess
yrke, hvarföre ban 1788 skickades till Upsala,
eburu bristande medel ej tilläto bonom fortsätta sina
studier. Han predikade, som yngling, en gång,
och röjde för delta kall utmärkta gåfvor; men
ändrade tankar och beslöt att blifva officer. Detta
lyckades äfven och ban anställdes 1789 som
kornett vid de s. k. lifkossackerne, en af blott 100
man bestående korps. Vid dess upplösning
följande året blef ban löjtnant vid Götha gardet och
lärer hafva bivistat tvenne fälttåg. År 1795
befordrades ban till kapiten, men som ban tyckte
sig hafva föga utsigt på den militära banan, tog
ban afsked år 1800. lian bade, dels för sin
utkomst, dels för sitt nöje, omfattat
skriftställare-yrket och började 1796 utgifva eu tidning,
kallad: Telegrafen, som väl vann ällmänt bifall, men
förbjöds 1798. N. var en man med ett utmärkt
fördelaktigt utseende och ett intagande väsende.
Då man härtill lägger bans litterära bildning och
författare-förmåga, samt att ban redan vid 24 års
ålder bunnit till kapitensgraden vid ett
gardesregemente, måste man förundra sig öfver, alt han
ej gjorde större lycka. Förklaringsgrunden
ligger likväl i den omständigheten: ban bade
offentligen vidrört politiska ämnen, och deröfver
yttrat frisinnade åsigter, hvilka pä den tiden voro
en vådlig kontrabandsvara. Ett af bonom utgifvet
ABCD i omvänd ordning, eller Lexikon for
Dagen, uppbrändes högtidligt år 1803, och
författaren var både förut och isynnerhet derefter illa
anskrifven bos regeringen. Ekonomiska
bekymmer, i förening med sjuklighet, bräckte den
kraftfulla kroppen vid knappt uppnådda mannaår,
ehuru de ej förmådde nedslå själens mod och
verksamhet; inen ett, såsom det tros, vårdslöst tilia—
gadt kräkmedel, som han intog d. 8 Maj 1806,
lade honom likväl tidigare i grafven, än man ens,
till följd af bans sjukligbet, skulle förmodat, vid
icke fyllda 35 ärs ålder. Ilan har utgifvit ett
Svenskt och Fransysk! Handlexikon; Strödda
Anmärkningar i Krigsvetenskapen, hvartill han
föranleddes af sitt ledamotskap i krigsmanna-sällskapet;
Arnion, lektyr för olärda, fortsatt i Bukoleon;
Finnes en nationalkarakter » Sverige? och öfversatt
åtskilliga theaterstycken, såsom: Wattendragaren,
Den Girigt, Del Westindiska Arfvet, m. fl. Efter
hans död seqvesterades bans papper, och ett der
befintligt, icke fullbordadt arbete: Franska
revolutionens historia, uppbrändes.
Nordgren, Cnrl Wilhelm, född i Stockholm
1804, var i yngre åren anställd vid lifgardets till
bäst musik-korps, men öfvergaf denna tjenst för
att egna sig åt ett med bans anlag mera
öfverensstämmande yrke: målarekonsten, åtnjöt
undervisning af Westin, och har sedan med franngång
Det. III. ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
