Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jorrUfiping.
NorrliUping.
5’J
at klädestillverkmogen, som är den första i riket,
så väl i afseende på myckenheten, som
beskaffenheten af tillvctknmgarne, hvilka varit i ett jemnt
stigande. År 181$ tillverkades 144,876 alnar, till
ett värde af R.dr-, 1823 tillv. 200,306
alnar, värde 1,094,160 R:dr; 1828 tillv. 278,153
alnar, värde 1,335,513 R:dr; 1833 tillv. 391,868
alnar, värde 2,502,501 R:dr; 1838 tillv. 453,424
alnar, varde 3,0l\,179 R.dr; 1843 tillv. 638,940
alnar, varde 3,932,718 R.dr; är 1846 tillverkades
å de 96 i gäng varande fabriker, hvarvid
begagnades 525 stolar och 2,808 arbetare, 655,849
alnar. af hvilket belopp det betydligaste utgick från
bolaget S. J. Söderberg & Arosenii fabrik, med ett
värde af 226,456 R:dr. De årliga ullmarknaderna,
som bär bållas, äro en fördel för både köpare och
säljare, genom det tillfälle de lemna till urval af
lämpliga sorter, till jemförelse dem emellan och
till bedömande af inhemska tillgångarne på detta
råämne. Af öfriga i staden befintliga
fabriksin-räftninsar kunna anmärkas: 2 sockerbruk, 1
pappersbruk och 1 snusfabrik. Alla fabrikernes
sammanräknade tillverkning utgjorde 1843 i värde 4}
miljon och sysselsatte desamma dervid 4,162
arbetare. Utrikes bandeln lemnade samma år i
tullmedel och afgift till bandels- och sjöfartsfonden
omkring 254,000 R:dr B:ko. År 1846 funnos i
Norrköping 131 bandiande med 153
handelsbetjen-te; 147 bandtverksmästare, med 222 gesäller och
263 lärlingar. — I staden finnas flere torg. Den
är regoliert byggd och bildar nästan en
fullkomlig fyrkant, hållande i längd 2,800 alnar, i bredd
1,900 och i vidden 270 tunnland. Hus och
tomter utgöra enligt Tuneld 898, enligt af Forsell
endast 454. I staden finnas följande kyrkor: S:t
OIm eller stadskyrkan, med S:t Johannis
landsförsamling till annex. Församlingens äldsta kyrka
lärer hafva varit af träd och begagnades till 1614,
då Gustaf II Adolf befallte, att en annan af sten
skol|e uppbyggas, hvilken invigdes 1626; men
nedbrann åter 1655. Derefter uppfördes af bräder ett
». k. predikohus, hvilket uppbrändes. Den
nuvarande S t Olai kyrka fullbordades 1767, och är
□ pnförd af tegelsten på sandstens fot. Pastoratet
är regalt privilegieradt, på så sätt, att
församlingen kallar profpredikanler och upprättar förslag af
tre, hvilket underslälles konungen. S:t Hedvigs
eller Tyska kyrkan; den fick sina första privilegier
1613, men grunden till kyrkan lades först 1660,
oeb efter betydligt både in- och utländskt
understöd invigdes den 1673 och nämndes efter Carl
Xl:s gemål. Af 1719 års brand förstördes äfven
denna kyrka nästan alldeles; men fullbordades åter
173%. Detta pastorat är äfven regalt
privilegieradt; församlingen kallar profpredikanter och
föreslår bo- konungen, till fullmagts erhållande, den
»m fått de flesta rösterna. S:t Johannis kyrka
tillbör val landsförsamlingen, men är belägen i
staden, och har den gamla kyrkan ostridigt varit
ea af de aldsta kyrkor i Östergöthland. Den nya
kyrkan grundlades 1787 och invigdes tvenne år
derefter. Ar 1822 lades den i aska; men blef
1527 åler nppbyggd. Judiska synagogan är en do-
nation af landshöfdingen grefve Axel Löwen. Ett
frökenstift inrättades här i staden 1783, af framl.
riksrådet, grefve C. F. Scheffer, hvartill han
anslog fond och inköpte ett stenhus, uti hvilket en
abbedissa och sex ineddellösa fröknar ägde
beständigt och fritt underhåll, under öfverinseende af
direktionen för Wadstena adliga jungfrustift; men
det kunde ej bestå länge orubbadt, hvarföre huset,
med konungens bifall, år 1800 försåldes af
direktionen ucb fröknarne erhöllo tillstånd att uppehålla
sig hvar de ville, emot en årlig pension, grundad
på ränta af berörde fond och köpeskilling. Bland
offentliga byggnader märkas rådhuset, stadshuset,
ridhuset, theaterbuset och corps-de-garde. Allmänna
inrättningar och fromma stiftelser äro:
krono-spinn-buset, färdigbygdt 1791; enke- eller fattighuset,
inrättadt 1754; frivilliga arbetshuset, en genom
privata aktier uppkommen inrättning; Gustavianska
uppfostringsbuset, inrättades vid Gustaf Ill:s
kröning 1772; sjömanshuset, inrättadt 1746; kur-och
sjukhuset, inrättadt 1785. Undervisningsanstalter
äro: trivial-skolan, stiftad 1649 af drottning
Christina; Schwartziska friskolan, inrättad af
fabrikören P. Schwartz, stadfästad 1772; Tyska skolan;
södra och norra fattigskolorna; Ebersteinska
vexel-nndervisnings-skolan (se delta ord); Mobergska
flick-barnbuset och skolan, grundar sig på framl.
handlanden Jer. Mobergs i lifstiden gjorda disposition
af all sin qvarlåtenskap till inrättande af denna
uppfostringsanstalt. Den tog sin början 1811.
Staden bar äfven jern- och viktualie-vågar, samt
packbns, trenne skeppsvarf, postkontor,
boktryckeri, apolhek, m. m. — Kloster och kapeller,
som i hela rikets någorlunda stora och
uråldriga städer fordom ofta förekommit, saknas
bär nästan alldeles; likväl omtalar biskop Brask
ett capella Norrcopensts, som skall hafva legat
nordantill i staden. Ar 1623 åtog sig en Ilans
Ek-ner från Nürnberg, att förbättra och iståndsätta
det redan förut här anlagda barneskmakeriet. som
af Louis De Geer förbyttes till gevärsfaktori,
hvilket ännu 1774 ägdes och bedrefs af
öfverdirektören And. Scbenbom, efler hvilken tid det år från
år förföll och var redan 1798 i ödesmål. Ar 1626
ägde staden ett myntbus, hvarest preglades ett
mynt, som å ena sidan föreställer en upprest väse,
ibland bokstäfverne G. A. R. samt i kanten
M0-NETA NOVA. 1 oR. A andra sidan afbildas en
grip uti fullt språng med omskrift: Civit.
Norrco-pensis 1626. Ar 1627 började Wilh. De Besche
att hår anlägga ett messingsbruk, hvilket dock ej
bann till fullbordan förr än genom ofvannämnde De
Geers driftiga åtgärd och betydliga omkostnader,
och blef, såsom det förslå i sitt slag här i riket,
en slags plantskola för dylika inrättningar; här är
nu Holmens eller Norrköpings jern- och
pappersbruk, som äges af L. M. Trozelli. En
kopparhammare anlades här 1654, och uppbrann 1743.
Under Carl X:s regering voro faktorierne i
Norrköping så högt drifne, att der tillverkades nästan allt
hvad under då påstående krig erfordrades till
Svenska härens beklädnad och utrustning. 1 strömmen
finnas 16 qvarnar med 70 par stenar. — Norrkö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
