Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f.0
WørrhS|iln;.
Worrlanil.
ping bör till första klassens städer; dess vapen är
ett krönt N, emellan en bila och en regeringsstaf.
Staden styrdes i äldre tider af konungens fogdar
samt borgmästare och råd; under drottning
Christinas tid af en justitie-president, som äfven
kallades burggrefve, och 6 samt ända till 18 rådmän,
utom byfogden. Stads-styrelsen utgöres nu mera
af 1 justilie- och 1 bandels- samt
politie-horg-mästare och 11 rådmän. Här finnes kämnersrätt
och en sjumanskammare, som förvaltar stadens
inkomster och utgifter. — Marknader hållas i
Januari, September och Oktober månader.
Folkmängden utgör omkring 14,000 personer. Norrköpings
jord anses svara mot 27 £ hemman. Under
stadens disposition äro 690 tunnl. jord. Släden är
skyldig anskaffa 42 båtsmän.
KorrkOping eller Holmén, ett jernbruk i
Norrköping, bar 1 härd och 100 skepp:d årlig
smides-rätt, jemte något manufaktursmide, af
köpetack-jern. Hammarskatten utgöres med 1 skepp:d. Här
finnes äfven papperstillverkning af omkring 15,000
ris ärligen, förutan papp och takpapper, i värde
af 72,000 R:dr B:ko. Bruket äges af L. M.
Tro-zelli. Smidesstämpeln visar R & C med 11 öfver.
KorrkUping, ett örlogsskepp, fördt af kapiten
E lirensköld, hvilket i November månad 1708, då
eskadern under amiral Ankarstjemas befäl var på
hemvägen till Carlskrona, under en svår storm kom
i lägervall på kusten af Dagön. Sedan alla segel
voro bortblåsta, och då ingen annan räddning
syntes möjlig för manskapet, beslöt Ebrensköld att
sätta på land. Sjöbrytningen var emellertid sä svår,
att ingen möjlighet förefanns att genast komma i
land, utan måste folket i 2£ dygn uthärda på
vraket, under den strängaste köld, innan de
kunde bergås.
Norrktipings beslut» ^oils. De missbruk, som
åtskillige Svenske konungar dittills bedrifvit med
förskingring af kronogodsen, föranledde år 1594
ett beslut i Norrköping, att sådana gods ej skulle
för alltid få afhändas kronan, genom köp eller
skänk, utan borde, när låntagarens manliga ätt
utgått, återfalla till staten. De sålunda förlänta
godsen kallades Norrköpings besluts gods. Att detta
beslut icke aktades, syntes likväl snart både under
Carl IX, under Gustaf Adolf och aldramest under
Christina.
Worrktfpingsbjelpen. Se: Johannisborg.
Norrlttuil, en af de trenne hufvuddelar, hvaraf
Sverige nu mera består, är beläget mellan 61 och
69 gr. nordlig bredd samt mellan 32 och 41 gr.
50 min. östlig längd; gränsar till Svealand,
Bottniska viken, Norrige och Finland, och utgör i
längd omkring 80, i bredd 30 mil och i
arealvidd 2,240 qv.-mil. Från Norska fjällen till
Bottniska viken bar bela landet ett sluttande läge. Det
är till större delen uppfyldt af berg, hedar,
skogar, mossar, träsk, sjöar och strömmar. Dessa
rinna merendels genom dalar, på sidorne
inneslutne af landtryggar eller bergshöjder, och af olika
vidd. Adalarne hafva på flere ställen fruktbara
åkrar och gräsrika ängar, samt ymnigt bete.
Luftstrecket är, i anseende till landets nordliga läge,
här kallare än i rikels sydligare trakter, hvarföre
det är mindre lämpligt till sädesodling än de
öfrige; men naturläget är dock behagligt och
landet vackert, särdeles under sommaren, då en
upp-lifvande värme råder och solen större delen af
dygnet är uppe öfver synkretsen, samt i de
nordligaste trakterna (hvilket nu mera benämnes
Norrbotten), mellan 66 gr. 30 min. och 69 gr.
nordlig bredd, vid midsommarstiden aldrig sjunker
noder horizonten. Många berg af ansenlig höjd
märkas i Norrland; de bögsla antingen i Norska
fjällryggen eller nära densamma, såsom: Sulitelma i
Luleå Lappmark 6,342 fot öfver hafvet.
Åreskulan och Sylßàllen i Jemtlands län, den förra 4,919,
de senare 5,920 fot öfver hafsytan; Amsskulan,
Stöltings/jàllet, Kalahögen m Q., hvardera mera än
1,200 famnar i lodrät höjd öfver valtubrynet i
Bottniska viken. Sveriges största och betydligaste
strömmar tillhöra Norrland och äro, inom denna
del af landet, följande: Muonio-, Torneå-, Kalix-,
Stora Luleå-, Piteå-, Skelle/teä-, l’meå-, Ångerman-,
Indals-, ljusne- och ßa/-elfvarne, samt Ljungan,
hvilka alla hafva sitt utlopp i Bottniska viken och
utgöra hvardera omkring 30 till 40 mil i längd.
Bland insjöar, är den i Jemtland belägna Storsjön
den ansenligaste, betydande äro derjemte: Torneå
Iràsk, Stora Luleå vattnen, Horn-Avan, Stora
)Yin-delen och Stor-Uman, alla inom Lappland. De hålla
hvardera i vidd mellan 2 och 4 qv.-mil. Landets
betydligaste inineralprodukt är jern, hvilket i stor
myckenhet finnes uti nordligaste delen deraf, och
af den rikhalligbet alt malmen innehåller 60 till
70 proc. jern. Andra metaller förekomma jemväl,
såsom silfver, koppar, bly och qvicksilfver, men
i ringa mängd; ej heller saknas andra mineralier,
såsom alun, antimonium, bergkristall, amiant, kalk,
marmor, tälgsten, berggröna, bergblått, granat,
ametist, blåsten, svafvelkis, blyerts, m. m.
Norrland äger stora och betydliga skogar, de största
belägna mellan fjällryggen och Östersjön; ty i de
några få mil från hafvet liggande trakterna är
skogen till större delen uthuggen, och närmare
fjällryggen är don mindre ymnig. Trädslagen
bestå mestadels af furn, gran, björk och al, jemta
någon asp, rönn, sälg, pil och en. Fruktträd
hafva i detta kalla luftstreck ingen synnerlig
trefnad; det oaktadt finnas trädgårdar, innehållande
både äpple-, päron- och körsbärsträd, i de orter
som ligga nära hafvet. Bär af hvarjehanda slag,
såsom hjortron, åkerbär, ballon, smultron m. m.,
växa i ymnigbet. Korn är det allmännast brukade
sädesslaget; jemväl hafra och blandsäd. I de
sydligare delarne af landet, äfvensom vid hafskusten,
bar man i senare tider temligen allmänt börjat så
råg, hvilken sädesart man länge ansåg ej kunna
trifvas i detta kalla luftstreck; den bar emellertid
hunnit mognad i några trakter, som ligga norr om
polarcirkeln, 12 till 15 mil från hafvet. Klimatels
stränghet gör, att hvete ofta icke mognar,
hvarföre det äfven sällan begagnas till utsäde.
Öfverhufvud är sädesafkastningen icke tillräcklig för
landets behof, utan måste bristen fyllas från andra
landskap, ehuru på vissa orter, förnämligast i sö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
