Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70
Nybron»
Nyehelaien.
leren frih. von Kocken, hvars dotter blef gift med
öfverste Drufva, som sedermera tillöste sig
Nyborg. Deras son, landshöfdingen frih. D.
förskönade och utvidgade ställets omgifningar (ISI8),
hvilka i förening med dess vackra läge,
framställa Nyborg som ett af de största herresäten
i Upland. Ar 1823 köptes Nyborg nf dåvarande
riksståthållaren i Norrige m. m. grefve J. A.
Sandels.
Nybron i Stockholm, hvilken bör noga skiljas från
Nya bron, sammanbinder Ladugårdslandet och
Bla-siiholmen. Den byggdes i början af 1600-talet
och underhölls af amiralitetet, som på
Ladugårdslandet bade åtskilliga mngasiner, hvarförutan en
mängd af sjöfolket bade boningsplatser sig der
an-vista. Sedermera öfvertogs brons underhåll af
staden, som år 17+0 fick rättighet att derföre
uppbära bropenningar af de passerande, hvilken
beskattning dock 1746 upphäfdes, på Ladugårdslands
församlings invånares klagomål deröfver. Den
gamla trädbron, som var 320 alnar lång, ägde
bestånd ända till 1846, då den nedrels efter att tre
år hafva varit obegagnelig. Man bade nemligen
redan 1839 börjat anlägga stenkistor på ömse
sidor om bron för att utföra den uppgjorda planen,
hvilken är att, sedan Packartorgsviken blifvit
igenfylld, jemna platsen, stenbekläda kajen åt Ladu
gårdslandsviken och nedanför vägen anlägga en
båthamn. Denna väg öppnades till begagnande d.
1 Maj 1848, men det öfriga af planen är ännu
ofullbordadt.
Ny bro-Ht rö ni. Se: Svartdn.
Nyby, ett pä senare tider af nuvarande ägaren,
direktören A. Zethelius anlagdt jernbruk, i
Thors-bälla socken af Södermanlands län, med I härd.
Utom skrotsmältningsbärd finnes här
puddlings-och vällugnar, valsverk och mumblingshammare,
samt tillverkas gröfre och finare plåtar, hörnjern,
stock- och rundsågar, sågblad, maschin-spik m.
m., allt af köpetackjern och till obegränsadt
belopp , upptaget till en medeltillverkning af 3,000
v
skepp-.d. Smidesstämplarne äro: NJ[, samt N^jr.
Nyckeln, ett linjeskepp om 84 kanoner, fördt af
major Lauw, bade ifrån Kalmar, der en del af
Svenska flottan låg, d. 20 Juli 1679, jemto
4 andra skepp, varit ute pä kryssning i norra
delen af sundet, då Danska flottan upptäcktes.
Frän Kalmar gafs genast signal åt eskadern alt
återvända, hvilket äfven skedde; men Nyckeln
stötte, genom lotsens försumlighet, på grund nära
inloppet. Som det ej kunde komma löst, lades
det medelst spring, med bredsidan mot den
an-ryckande fienden, och skeppet Jupiter, fördt af
kapiten Ankarfelt, beordrades att understödja det.
Danske amiralen Span angrep med 4 skepp dessa
två Svenska, och det på sä nära håll, att man å
båda sidor använde, icke blott kanoner, utan
äfven handgevär. Flera Danska skepp måste tid
efter annan draga sig nr striden, till följd af de
skador de erhållit. Äfven på Nyckeln stupade
mycket folk, meo som förlusten ständigt ersattes från
Kalmar, kuade elden med oafbruten liflighet fort-
sättas. Danske befälhafvaren måsle flytta sin
amirals-flagg till Christian IV ifrån Gyldenlöwe, som
fått flera grundskott. Ett försök gjordes att med
tre brännare antända de Svenska skeppen, men en
nf dem sköts i sänk och de andra blefvo så
skadade, att de måste bogseras undan. Sedan striden
varat i nära 5 timmar, ville Danskarne draga sig
tillbaka, då skeppet Nyckeln i detsamma sprang i
luften, man vet ej af hvad orsak. Den käcke
Lauw, jemte 2 officerare och 40 man räddades
af Danskarne, då amiral Juel med mycken
aktning behandlado dem, isynnerhet den illa
särade Lauw. Skeppet Jupiter blef anländt af det
brinnande vraket och illa skadadt, men lyckades
omsider, ehuru med mycken möda, berga sig,
sedan back och skans blifvit afbrända. Ett par
andra personer räddades, nästan såsom genom ett
nnderverk; det var en båtsmanshustru med sitt 18
veckors gamla barn från Öland, hvilken om
morgonen hade rott ombord med förfriskningar åt
sin man, men ej fick tid att komma derifrån
innan den fiendtliga elden började. Under striden
hade bon, med barnet i famnen, satt sig på andra
däcket mellan en bop trädbråte, och derifrån
kastades bon vid explosionen långt bort i sjön,
men upphemtades genast lefvande och med armarna
knutne om det likaledes oskadade barnet.
Nyckeln till JungFrnns skrin, en pantlek,
som lekes i Upland, Östergöthland, Småland och
på Öland. De lekande sitta i ring. Den som
anför leken begagnar: "Här är nyckeln till lilla
jungfruns skrin!" Detta upprepas af alla deltagande,
hvar i sin ordning. Derefter fortfar anföraren med
följande ordformler, nttalade en i sender, hvilka
eftersägas af alla lekande hvar i sin ordning:
"Här är remmen, som salt i nyckeln till lilla
jungfruns skrin!" — "Här är råttan, som gnagde
remmen, som salt i nyckeln till lilla jungfruns skrin!" —
"Ilar är katten, som tog råttan, som gnagde
remmen", etc. — "Här är ugglan, som högg katten,
som tog råltan", etc. — "Här är skytten, som
sköt ugglan, som bögg kal ten", etc. — "Här är
smeden, som smidde bössan, hvarmed skytten sköt
ugglan, som högg katten", etc. — "Här är
smedjan, der smeden smidde bössan, hvarmed skytten
sköt ugglan, som bögg katten, som tog råttan,
som gnagde remmen, som satt i nyckeln till lilla
jungfruns skrin!" Detta kan ökas, efter
uppfinningsförmågan hos anföraren i leken. Den sora
vid upprepandet öfverhoppar något eller stapplar,
ger pant. En annan dylik lek är Nyckeln till rike
mans port.
Nyckelaten, vid Mälarens vik Skarfven, £ mil
ifrån Sigtuna, på den s. k. Nyckeludden ä Thorsätra
ägor. Detta minnesmärke består af en ända ned
från stranden liggande temligen grundfast
klippa, 31 alnar bred och 4^ alnar hög, i hvilken
varit inhuggen en pil emellan tvenne nycklar.
Numera skönjes der dock endast den ena
nyckeln; ty den andra och pilen äro öfvervuxna af
mossa. Denna nyckel är 1 £ aln lång. Stenen
står så nära vattnet att dess fot sköljes deraf, då
vattenhöjden är n&got högre äo vanligt. Sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
