Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyckel!» tigen.
Nydala.
71
om denna sten äro flera. Några påstå, att då
E-sterne förstörde Sigtuna och seglade härifrån med
stadens silfverportar, hade de här tappat nyckeln
till dessa portar, och skall, enligt folktron,
nyckeln änna skimra på botten vid nymånuns sken,
och kunna upptagas af en oskyldig flicka. Andra
förmena, att benämningen uppkommit deraf, att
stadens torn och fästen synts bit för de
sjöfarande. Äfven säges, att bär varit gränsen för Sigtuna
stads område. Slutligen må anföras, att man ansett
platsen midt emot och på denna Nyckeludde
verkligen hafva varit såsom en nyckel till inloppet i
Sigtunafjarden, samt att benämningen bärleder sig
derifrån. Kn dylik Nyckelsten skall äfven hafva
funnits å det midt emot utskjutande
Steningelan-det, men blifvit använd vid uppbyggandet af
Steninge slott af Gyllenstjerna, i början på
1700-ta-let. Emellan dessa skulle då varit spänd en kedja
for att skydda inloppet.
Nyckelängen vid staden Falköping och
Mösseberg. Våra häfdatecknare hafva föregifvit, att
bär stått etl slag, Mattsmessodagen 1379,
emellan konung Albrekt och drottning Margarelha, då
den förre tillika med sin son och flera personer
blef tillfångatagen, hvilket slag lade grunden till
den ryktbara Kalmar-unionen, I senare tider har
likväl blifvit bevisadt, att detta slag stod i Äsleds
socken.
Nyckleby, kallades tillförene den ort, der
Carlskrona anlades.
Nycopensls, Laurentius Krici eller Lara
Krssou från Nyköping, lärer hafva varit
bofmc-dikus hos Carl IX, och beskyiles att hafva
velat "ställa sig in och få något att bestyra med de
förbrutna godsen." Ilar år 1602 utgifvit: En
nyttig undervisning och läkedom emot pestilentien och
hennes forgift, saml hennes orsak.
Nycopensls, Andreas Johannis, var den
förste kyrkoherden i Jakobs församling i
Stockholm, hvartill han invigdes d. 26 Nov. 1643,
samma dag som sjelfva kyrkan. Han var tillika
hofpredikant och amiralitets-superintendent. Dog
d. 16 Nov. 1652 endast 54 år gammal och är
begrafven i kyrkans sakerstia.
Nycopp, Ciustaf t doll’, löjtnant vid flottornas
konstruktions-korps, en förhoppningsfull nng man,
hvilken bortrycktes i blomman af sin ålder. Ilan
var född d. 12 Maj 1732 på Sveaborg, der
fadern var fältkamererare. Redan såsom gosse röjde
ban ovanliga anlag och vid 15 års ålder knnde
han taga examen som sjöofficer, i alla till yrket
hörande kunskapsgrenar, samt undergick den med
■törsta utmärkelse. Han ernade välja den
akademiska banan, men lät af sin lärare, kapiten
Rosvall, förmå sig afstå derifrån, och i stället
eg-na sig åt skeppsbyggeriet. Är 1801 tog han
konstruktörs-examen och omfattades med mycken
välvilja af Chapman, samt företog nämnde år
en vetenskaplig resa till Frankrike och Italien.
Ilan bade då redan i Carlskrona utgifvit en
Analytisk afhandling om koniska sektionerna. Är
1804 befordrades han till löjtnant, och invaldes i
krigs-vetenskaps-akademien. Är 1808 anställdes
ban som konstruktions-officer på örlogsflottan, vid
hvars ankomst till Finska viken tyg- och
ekipag-mästare-beställningen tillika uppdrogos åt honom. I
början af Augusti beordrades ban till Stockholm,
att inhemta underrättelser om Sveaborgs inlopp
och fästningsverk. Han företog återresan på
örlogskuttern Hök, och man har sedan aldrig hört
talas om honom eller om ofvannämnda kutter.
Det förmodas, att det lilla fartyget nattetid blifvit
angripet af ett öfverlägset fiendtligt krigsskepp,
hvilket skjutit det i sänk. N. var en lika älskvärd
menniska som utmärkt för sina kunskaper och
insigter, och flera af honom påbörjade vetenskapliga
arbeten afbrötos genom bans för tidiga död, vid
endast 26 års ålder.
Nydala, en socken, annex till Wrigstad, belägen
i Westra härad af Jöuköpings län, ö|- mil S. från
Jönköping. Utom 9 mindre sjöar linnes bär
Kos-eken eller Kusken, 14 mil lång, samt Munksjön.
Nydala kloster, bar här baft en vacker belägenhet
bredvid Munksjön, der kyrkan och Nydala herrgård
nu äro belägna. Klostret anses varit uppbygdt på
jord, som afsöndra|s från nuvarande Lundbolmen,
det gamla Wilanzby. Det skall hafva blifvit
grundlagdt år I 144 af Gislo, biskop i Linköping, som
hade hela Småland under sitt biskopsdöme, pä konung
Sverker Kolsons eller d. ä. befallning, och
förmodligen på hans bekostnad, med påfven Eugenii
samtycke och på drottning Alfbilds inrådan. Häfderna
förmäla, att samma dag då Sverker pä
förmiddagen lade grund till Alvastra kloster i
Östergöth-land, lade Gislo på eftermiddagen grund till Nydala
kloster, då han dertill gaf några gårdar med alla
räntor och tionden i Nylinge och Fineda.
Abboten och munkarne i detta kloster, af dem kalladt
S:t Maria de Nova valle, lydde derföre alltid, ehuru
det var beläget i Wexjö stift, under biskoparne
och domkapitlet i Linköping. Benediktiner-munkar
skola först hafva blifvit insatte i detta kloster; men
konung Carl Sverkersson hitflyttade, år 1257,
Ci-stercienser- eller Ilernhardinar-bröder. Luther dömde
om Nydala-munkarnes ordenstiftaie Bernhard: "har
någonsin en gudfruktig och from munk funnits på
jorden, så var det ban, hvilken jag värderar
ensam mer än alla munkar och prester i verlden."
Klostret anlades, medan denna ordensstiftare ännu
hade en lärjungskara af sin ädla anda omkring sig.
Klostrets abboter upprättade mångenstädes
klosterhus, der munkar bodde, hvilka undervisade
nejdens herrebarn, upptogo tionde och skötte
afvels-gården. Nydalas äldste munkar voro ock tillgifne
den läran, att man borde använda den tid, då
man ej bade andlig öfning, till lekamlig, således
arbetande, "så att svetldroppen från pannan
sammanflöt med bönetåren från ögat"; men ej med läsning
af profana författare, eller öfvande
"gronnlåtskon-ster", såsom Cluniasenserne. "Altartjensten åstadkom
ej fromt lif, utan förutsatte det", sade Bernhardinern,
och då Cluniasensern frågade, hvad som då
åstadkom ett heligt lefverne, svarade Bernhardinern:
"ingenting utan tron, den tro nemligen, som
verkar genom kärleken efter en rätt kunskap. ’ Ty
sträng var deras fordran på sedligt lefverne. Sma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
