Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyed.
Nyed.
73
Dess areal otgör 10,044 tunnl., af hvilka 1,570
äro sjöar och kärr. Adr. Hvetlanda.
Hjred, ett härad i Wermlands län, består af tvenne
socknar: Nyed och Elfsbacka, har förut varit
inbegripet i nuvarande Wäse härad, men skiljdes
derifrån i början af 1700-talet. Häradet innefattar
endast 30£ mtl. och har 5,480 invånare. Dess
areal ntgör 79,242 tunnl, af hvilka 11,680 äro
sjöar och kärr. I förening med Wäse och ölme
härader samt Filipstads bergslag bildar Nyed Öster
Syssleta fögderi, samt jemte bäraderne Wisnum,
Wäse, Fernebo och Ölme en domsaga. Öster
Sysslets domsaga.
Nyed, ett kontrakt i Carlstads stift och
Wermland, utgöres af 5 pastorat, nemligen: Filipstad,
Fernebo, Gåsbom, Brattfors, Nordmark och
Näs-ram, reg. 2 kl.; Wäsebärad, Fogel vik och Alster,
konsist. 2 kl.; Nyed och Elfsbacka, konsist. 2 kl.;
Olmebärad, reg. 2 kl.; samt Kroppa och
Luug-sand, konsist. 3 kl. Är 1721, efter
kontraktsprosten L. Tolstadii död, delades Öster Sysslels
kontrakt i tvenne: Nyeds och Wisnums. Till det
förra lades Wäsehärads, Filipstads, Kroppa och
Nyeds pastorater, och 1725 förenades härmed
äfven Ölmehärads gäll. Kontraktets folkmängd
utgör 30,499 personer.
Nyed, en socken, med Elfsbacka, belägen i Nyeds
härad och kontrakt af Wermlands län och
Carl-stads stift, 3 mil N.N.O. från Carlstad. Nyeds
pastorat, som äfven innefattar hela Nyeds bärad, är
sammankommet af hemman, som förut hört till do
kringliggande öfra och nedra Ulleruds socknar samt
Wäsehärads och Filipstads pastorater, hvilkas
åbo-er, for den långa och svåra kyrkovägen, sökte
och 160S erhöllo Kongl. Maj:ts tillstånd att
bygga egen kyrka och få serskild prest, då Joh. Bråtz,
som från 1593 bär var kapellan, blef den förste
kyrkoherde. Innan denna kyrka byggdes, bar dock
sannolikt här funnits en intermskyrka redan 1593.
Dä konung Carl XI en gång färdades förbi det
ställe, hvarest Nyeds prestgård nu är belägen,
skall Hråtz inför konnngen beklagat sig öfver sina
ringa tillgångar samt att han saknade boställe och
tak öfver hufvudet, hvarvid konungen skall hafva
pekat på ett torp eller nybygge, benämndt
Ko-Wärret, och sagt: "der skall du bo.r På detta sätt
skall Nyeds pastorsboställe hafva uppkommit. Nyeds
socken är nppfvlld af skog, berg och sjöar, samt
äger ett rikt förråd af naturskönheter, särdeles i
medelpunkten af socknen och i trakten omkring
kyrkan, der äfven finnes mången rik skörd för
botanisten. Bergen äro väl icke särdeles böga, i
jemförelse med dem i Fryksdalen och norra
Wermland; men Wallserudshöjden och Rdi/landaberget äro
likväl anmärkningsvärda. Bruksegendomar och
jernbruk inom socknen märkas följande: Råglanda,
Molkom, Korum, Fösked, Kärn eller Nashammar samt
Lindfors (se dessa ord), dessutom åtskilliga
sågverk och qvarnar. Kyrkan är af träd, öfver
hundrade år gammal. Den kyrka som byggdes 1608
afbrann genom åskeld 1643, och 1703 på samma
satt den som derefter uppbyggdes. Den
nuvarande, en korsbyggnad af träd, uppfördes 1703. Ed
stor del af kyrkans väggar är invändigt beklädd
med likkistplåtar, och ännu fortfar bruket alt 1
kyrkan uppfästa dylika plåtar såsom minnesmärken
af slägtingar och anhörige. Kyrkogården är
ovanligt vacker, omgifven af lummiga träd, samt på
trenne sidor inhägnad af en stenmur och på den
fjerde af Bors-tjön. Här finnes, liksom nästan
öfverallt, en gammal inrotad fördom, att ej
vilja begrafva sina döda på norra sidan af
kyrkan; men då denna sida af Nyeds kyrkogård bar
den vackraste belägenheten, sluttande emot sjön
och öfverskuggad af vackra hängbjörkar, hafva
slåndspersonerne inom församlingen der utsett
be-grafningsplatser åt sig, hvarvid de, i anledning af
nämnde fördom, äro "befriade från hvarje intrång
af allmogen." I östra delen af socknen märkes en
djup däld mellan böga sandkullar. Vid brädden af
denna däld har en byväg blifvit anlagd, uch då man
färdas på denna väg befinner man sig lika högt med
topparne af de ansenliga mastträd, som växa blott
några famnar ifrån vägen. Denna däld, med
sina ovanligt tvärbranta sandväggar, synes vara
urgröpt af någon härstädes fordom framstrykande
större flod; men nu finner man endast en liten bäck,
hvilken slingrar sig fram i däldens botten. Detta
ställe kallas af traktens allmoge Tju/dalen.
Benämningen berättas hafva uppkommit på
följande sätt: Eli större tjufband, som fordom under
en längre tid oroade hela trakten, utan att man
kunde upptäcka dess bufvudtillbåll, blef slutligen
angifvet af en i sällskapet varande qvinsperson.
Denna hade väl, af sina vilda följeslagare, blifvit
tvungen att genom ed förbinda sig att för alla
menniskor hemlighålla deras vistelseort. Slutligen
tröttnade bon likväl vid detta lefnadssätt i vilda
skogen, och begaf sig till närmaste gård, hvarest
hon ej träffade någon inne i stugan, utan började
då, och för att ej bryta sin ed, att för "stöttan’’
i spiseln berätta sin nöd, och huru bon genom en
aftvungen ed förbundit sig alt qvarblifva hos det
allmänt fruktade tjufbandet, och ej för någon
menniska upptäcka dess vistelseort. Hennes
berättelse hördes likväl af en i näsla rum varande
person, och dä hon varsnade detta, beslöt hon för
sin egen säkerhet och befrielse, alt lemna tjufvarne
i rättvisans händer. Emellertid skulle hon
återvända till bandet; men på det att vägen till dess
gömställe skulle kunna finnas af dem, som följande
dag uppbådades att gripa dem, skulle qvinnan
medtaga halm och utströ på den viig bon
återvände. Bandet greps äfven följande dag uti den
mörka och djupa dal, hvilken alltsedan burit namn
af Tjufdalen. På den ej långt härifrån belägna
skogen Bratt forsheden berättas 12 konungars
hästar en gång hafva varit bundna vid en stor
buske. På gränsen emot Wäsehärad finnes en stor
och djup källa, iV’ygårdskätlan, belägen i en trång
dal. Oaktadt denna källa är 3 alnar djup, är
likväl dess ådra så stark, alt vattnet synes i en
beständig kokning. Tvenne större öppningar af eu
arms tjocklek, äro genom det kristallklara vattnet
synliga på bottnen. Här samlades fordom, mera
än nu, hvarje niidsommarsafton folk från kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
