Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
72
Nydala.
Nye.
\
bandarbeten sände dessa flitiga mankar till
marknader; sina föl sålde de ej förr än de ombytt 4
tänder. Deras Conversi medici fingo ej blifva borta
öfver natten; deras Conversi artifices fingo ej
arbeta bos andra. Munkar som gjorde rilhmos
(visor) skickades till kloster, som tilläto dylikt. I
klostret var alltid ea ßiblicus magister och ea
magister sentenliarum (tbeol. och filos, lektor). De
höllo sjelfva sina Conversi vid den erkebiskopliga
katbedralskolan i Lund, för alt få dem
undervisade. Åt nunnorna skaffade de böcker på
modersmålet, hvilka de fingo begagna i sina refektoriet
De arbetande munkarne utgingo på arbete fore
soluppgången, under psalmsäng. Småländningens
allmänna härdighet torde ej sakna allt förhållande
till dessa Conversi artifices, i Nydala. Klostrets
gods och ansenliga förmögenhet tillväxte
isynnerhet genom gåfvor och testamenten, i I4:de och
15:do århundradena; men fortfor ända till
reformationen, hvarigenom Nydala blef ett af de
förmögnaste i riket. Bland abboter härstädes inä
nämnas Arvidus Martyr, hvilken 1521,
kyndeli-messo-aftonen fick besök af Christian H, hvilken
ropade: "Fram med ert bäsla vin och edra gödda
oxar, J läto munkar; ty jag, eder kung, är
hungrig och vill göra er äran att nppäta hvad bär
finnes; om ej edra förrådshus äro lika
bottenlösa, som edra pungar." Han åt och begärde få
dunbolster; men enligt sin klosterregel både
munkarne ej dylika, och kunde således ej framtaga
dem, ehuru de piskades dertill. Arvid nedgräfde om
natten klostrets dyrbarbeter, men hörde dervid en
röst ropa: "hvad hjelper det menniskan om hon
ägde bela verldens skatter, då hon följande
morgon skall dö"; hvarvid ban såg två eldstrålande
ögon blicka pä sig. Konungen fann munkarne om
morgonen förrättande ottesången, och ban banade
dem under sakramentets utdelande. Dä bannlyste
abboten tempelskändaren. Konungen fattade
dervid abboten i kragen; men fick ett slag af
abbot-stafven, att han föll ned framför altaret. Arvid
flydde, men upphanns, då han vid Roseken höll pä alt
lösgöra en ökstock. Han fängslades och
återfördes af soldater; men slet sig lös och kastade sig
i Munksjön, för alt simma undan. En soldat stack
honom då i ryggen och höll honom vid botten
tills ban dog. Konungen plundrade derpå kloslret.
Joh. Martini, vigd till abbot 1524, lärer varit
den sista abboten härstädes, i följd af deu ntaf
ständerne i Westerås 1527 beviljade indragning af
klostergodsen. Det innehades sedan en tid såsom
kongl. län. Klostrets öden äro för öfrigt obekanta.
Man förmodar, alt efter dess förfall, mycket sten
och virke blifvit användt till Kronobergs
slottsbyggnad år 1545 och följande år. I kongl,
riksarkivet i Stockholm förvaras ett stort antal
perme-bref, rörande detta klosters angelägenheter.
Utsigt af Nydala klosterruiner ses i Dalbergs Sv.
Ant. H llod., samt i M. G. Ankarsvärds: "Sveriges
märkvärdigaste ruiner", liksom i "Svenska minnen."
Nydala säteri, 2 mtl., har uppstått på Nydala
klostergrund och är en af de betydligare
egendomarne i orten, med stort och i senare ären ut-
vidgadt jordbruk, hvilket bar 2J hemman i
sambruk, härunder lyda 9 J- hemman samt 34 större
och mindre torp. Egendomen indrogs vid
reformationen till kronan; löstes till frälse 1640. Den
har tid efter annan tillhört slägterna
Gudmundsson, Ridderhjelm, Strömberg, Linrotb,
Löwenhjelm, Stedt samt, sedan 1806, ryttmästaren Carl
Silfversparre. Egendomen är väl bebyggd, med
trädgård och växthus. Ägaren bar, sedan 1768,
patronaträtt till komministers tillsättning i Nydala
socken. På herrgårdens och kringliggande
heminans ägor märkas åtskilliga fornlemningar.
Mellan hemmanet Hunnavik och sjön Roseken märkes
en stenkista i en hög, kallad llunnegrafven.
(Wieselgren, i dess "Ny Smålands beskrifning, inskränkt
till Wexjö stift", anmärker bärom; "man kan dock
ej af dylika benämningar berättigas att antaga,
det Ilunner efterlemnat alla sådana grafvar. Man
kan historiskt bevisa, litt de kristna missionärerne
i flera länder med Germanisk befolkning funno före
sig bruket att nedlägga lik i stenkistor, ställde i
ättehögar. Troligen smädade de kristna dessa
grafvar, för att samla liken i sina kyrkor och
kyrkogårdar, med namnet "hundliedengra/var", hvaraf
Hunnagrafvar och Hunnenbetlen bildades.") Vidare
märkes här Carlslröint jeromanufnkturverk, anlagdt
af ryttmästaren Carl Silfversparre. Nydala kyrka
blef ombyggd redan 1692, och är en le|nning af
gamla klosterkyrkan, ty hon utgöres af den
sistnämndes chor och norra korset; men södra
cbor-gafveln är tillbyggd i senare tider, förmodligen
när de gamla murarne bereddes till den nuvarande
kyrkan. Grundmuren och gafveln åt vester förete
ännu så myckel, att man kan mäta längden till
något öfver 60 alnar inom väggarne, hvaraf
nuvarande kyrka upptager 27. Af vestra gafveln
till klosterkyrkan slå ännu förfallna murar till en
böjd af mera än 10 alnar. Efter klostrets byggnader
finnas tvenne lemningar efter bus öster om
kyrkan, hv ilka kallas Skattkammaren, samt ett ulbas
vid herrgården, som tyckes vara bibehållet frän
äldsta tider. Murar träfTas på en stor omkrets i
jorden, då gräfningar ske. Socknen består af 30 J
mtl. och har 1,230 invånare. Dess areal utgör
31,660 tunnl., af hvilka 7,250 äro sjöar och kärr.
Adr. Wexjö.
Nyde (mytbol.). En dverg. Hans namn betydde
Nedan, då deremot hans kamrats, Nyes, betydde
Ny. De voro begge månan följaktige.
Nye (mythol.). En af de tvenne dvergar sora
åtföljde månan, och förorsakade dess af- och
tilltagande.
Nye, annex till Skirö, beläget i Ö.stra härad af
Jönköpings län, mil S.S.O. från Ekesjö, är 1
mil lång och J mil bred, samt bar 10 små sjöar.
Kyrkan, gammal, dels af träd och sten,
utvidgades och förbättrades 1835. I socknen märkes:
Farstorp, 1 mtl. frälse-säteri, med underlagd! 1
mtl. säteri ladugård, ar väl bebygdt, bar stor
trädgård och park, mjölqvarn, m. m. I Trollebo
sjö, som stöter till socknen tages malm till
Klaf-verströms jernbruk i Nottebäcks socken. Nye
socken innefattar 35 mtl. och bar 930 invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
