Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Näktergal.
Si Ur||||ia.
83
Lovisa Ulrikas död, lära de hafva alldeles
öfvergifvit denna uppehållsort.
Näktergal var ett af de många namn, som man,
i början af kralets begagnande, tillade kanonerna,
och hvilka namn troligen härledde sig, antingen
frän det Ijod pjesen tycktes gifva ifrån sig vid
af-lossandet eller från de prydnader, hvarmed den
Tar försedd.
ViimdS, en ö i Uplands-skären och hafsbandet i
Stockholms härad af Stockholms län, 5j mil S.O.
från Stockholm. Ön består af 10 { mtl" med 309
iavänare och ntgör kapellförsamling under
Öster-banninge socken, frän hvars kyrka den är belägen
* mil. Adr. Stockholm.
Nämnd, Nämndeman, äro mycket gamla
inrättningar i vår Svenska lagskipning. Nämnden
har förblifvit ett element i underdomstolarne,
oaktadt alla förändringar, som vårt lagverk
undergått; men dess betydelse är dock nu belt olika
emot fordom. Nämndens åliggande i äldsta tider
var att säga hvad sannt var, domarens åter att
säga hvad lag var; domarens och nämndens
bestämmelse var således belt olika, och begge
gemensamt ntgjorde domstolen. Nämnden ransakade och
domaren dömde. Nämndens nppkomst tillskrifves af
en del rättslärde, enligt Saxo Grammatici
vittnesbörd, Ragnar Lodbrok, hvilken skall hafva
förordnat, att alla tvister skulle undersökas af tolf
erfarne män. Säkert är, att nämnden fanns hos
oss i uräldsta tider, och förekommer i alla våra
laadskapslagar och äldsta dombref.
Helsingela-geo omtalar nämnden, såsom ämnad att ersätta
den afskaffade jernbyrden; men uttrycken visa
tillika, att den icke var någon ny inrättning, utan
tvertom en gammal sed, hvilken funnits före och
jemte jernbyrden, men nu skulle ensamt fylla dess
plats. För öfrigt kan anmärkas, att tolftalet ofla
förekommer i den gamla Norden; tolf voro Odins
Diar, tolf Olof Skölkonungs rådslierrar. Sannolikt
var nämnden en utbildning af Edsgärdsmännen.
Dosa valdes af hvardera parten, och skulle med
fia cd gifva styrka åt parternes utsago.
Sedermera förbundos de, att mera opartiskt efterforska
sanningen, och dermed var i sjelfva verket
nämndens inrättning gifven. Det är för öfrigt bekant,
att nämnd förekommer icke blott i rättegångar ulan
äfven att nämnd ger namnet åt hvarje utskott, som
blifvit tillsatt alt på andras vägnar utöfva någon
viss befattning. Rältegàngsnämnden brukades vid
fjerdings-, härads-, logmans- och konungs-tingen,
äfven vid gårderätternas domstolar och
biskopstingen. Nämnden valdes af begge parlerne,
hvilka kunde jäfva hvarandras föreslagna nämndemän;
i vissa mål tillsattes dock nämnden icke
omedelbart af parlerne, ulan desse nämnde först vissa
fullmäktige, hvilka sedermera utsago nämnden.
Likaså hade konungen och kyrkan del i tillsättandet
af nämnden då saken var af vigt för staten eller
det andeliga ståndet. Räfstetingen gjorde ett
undantag; ty dervid tillsattes nämnden af konungen
och landskapet, och icke för hvarje tillfälle, nian
såsom ett stadigvarande utskott. Parternes
inflytande derpå inskränkte sig till rättigheten att jäfva
ett visst antal af nämnden. Nämnden valdes ibland
bönderne, som voro män för sig, ej i tjenst hos
någon herre; men vid konungs-tingen infördes, efter
frälseståndets uppkomst, den förändring, att
nämnden bestod till hälften af frälsemän och till andra
hälften af bönder. Då nämnden i allmänhet
valdes af parterne, följer deraf, att den icke var
någon beständig myndighet, utan bildades för tillfället
när den behöfdes. För nämndens beslut erfordrades
icke enbälligbet, utan pluraliteten afgjorde; men
hvarje nämndeman sade inför domaren sin mening
och styrkte den med ed. Alla rättegångar voro
dock icke nämndemål, utan blott de som rörde
vigtigare frågor, så väl civila som brottmål, och
dess utslag kunde blifva föremål för vädjande.
Sådan var nämnden efter de gamla lagarne. Nu är
den belt olika. Den väljes icke af parterne, utan
af socknemännen; den är stadigvarande och den
icke blott ransakar utan äfven dömer, gemensamt
med domaren. Dess verksamhet är skenbart större,
men i sjelfva verket mindre; ty den kan
öfver-rösta domaren endast i ett fall, nemligen om den
är enhällig. Domarens mening ensam bar eljest
företräde, och bestämmer utslaget. Dessa
förändringar hafva icke blifvit stadgade genom lag, utan
införde genom praxis. I 16:de århundradet anser
man att nämnden redan varit ständig; i det 17:de
synes dess deltagande i domarens åliggande hafva
vunnit häfd.
Närbolaga eller IJungsJUstrtimuien, i
Leksands socken af Dalarne. I skogen vid denna
ström dolde sig Gustaf Eriksson i tre dagar, under
en nedfallen tall, eller s. k. låga, för att sköta
sina, under flykten i halmlasset, undfådda sår, då
mat och dryck skickades till honom från Slarnäs.
Stället bar sedermera blifvit kalladt Narbo.
Närdinghiindra härad, kallades förut
Närdingia-bundari, är beläget i den del af landskapet
Uppland, som hörer under 3:dje fögderict af
Stockholms lan, och består delta härad af 6 socknar,
nemligen: Almunge, Knutsby, Faringe, Ununge,
Edsbro och Bladåker; med tillsammans 7,580
invånare. I förening med häradet Fr&såker utgör
detta härad ett fögderi, samt med Sjuhundra ,
Ly-bundra, Frötuna och Länna en domsaga.
Närding-hundra härad innefattar 2i8T’T mtl. på en areal
af 130,7 fi tunnl., hvaraf 10,930 äro sjöar och
kärr.
Närdlngtiundra kontrakt af Upsala stift, inom
Stockholms län, består af 5 konsistoriela pastorat,
nemligen: Almunge, Knutby med Faringe, Ununge
med Edsbro, Edebo, saml Häfverö med Singö, af
hvilka pastorat 3 höra till 2 kl. och 2 till 3
klassen. Kontraktets folkmängd utgör 10,395 personer.
När liand fyller liaud, friis kaite folk
orli land, ett gammalt Svenskt ordspråk ,
hvarmed antydes, att då hvar och en arbetar för det
allmänna bästa, står det väl till i landet.
Närtnna, en socken med Gotlröra, belägen i
Långhundra bärad af Stockholms län,
Seminghundra kontrakt af Upsala stift, \ mil S.O. från
Upsala, 5 mil N. från Stockholm, utgör ett regalt
pastorat af 2 klassen. IFär märkes säleriet Vt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
