Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82
Näflaf.
Näktergal.
i
IkHllar (Lichen calicaris), en Isfart, som ymnigt
växer på grenar och stammar af hårdare löfträd,
isynnerhet i kusttrakterna, samt kan användas lill
färgning på ylle och silke.
Nälliuge, annex till Winslöf, beläget i Vestra
Göinge härad af Christianstads län; I mil V.N.V.
från Christianstad. Socknen innefattar 10 J mtl.
och har 590 invånare på en areal af 7,521 tunnl.,
hvaraf 30 äro sjöar och kärr. Adr. Cbristianslad.
NäfvelHjO, annex till Björkö, beläget i Öslra
harad af Jönköpings län, 3J mil S.S.V. från
Ekesjö. Sjöar äro här: Näfvelsjö, Ti nr ken, Lilla
flommen, Unylarp eller Naglarp, hvilken skall hafva
tvenne bottnar, Näbbeleds-, Wrd-, Böda-,
Kjåtlel-och Mya-sjön. liroppän rinner genom socknen.
Kyrkan är gammal och byggd af sten. Vid hemmanet
Glömsjö tvertöfver en vidsträckt kärräng, hvilken
synes fordom varit en fortsättning af Näfvelsjön
i Njudungen, står ännu en dubbel rad af fasta
ekpålar, som på några ställen omvexla med en forntida
broanläggning af stenar. Vid ett valtudrag
emellan Näfvelsjön och Glömsjö finnes, å vestra sidan,
en spång, men ä östra sidan är nu den gamla
bron upprifven och båtfart öppnad. Denna gamla
nn obrukbara "Glömsjöbro" äger en sträckning af
flera hundra famnar, och bar fordom, emellan
Näf-velsjö och Myresjö socknar, erbjudit en kort och
beqväm farväg af högst j- mil, i stället för den
omväg af 3 mil, man nu måste färdas. Vidare
märkes Bjurvik, I mtl. frälsesäteri, jemte
Kulleberg, I mtl. säteri ladugård, tillbör S. J.
Wet-termark. Vid Äbult finnas ättehögar; vid
Glömsjöbro tvenne runstenar, vid Näfvelsjö nära
Dalskog, Hogaspring, en ganska brant och bög
attest upa. Ena källan vid Lannaskede (se detta ord)
nära Näfvelsjö bys ägor kallas Näfvelsjö källa; men
ingen belsokälla är känd inom socknegränsen.
Socknen beslår af 25 { mtl. och har 1,196
invånare. Dess areal utgör 14,048 tunnl., af hvilka
2,600 äro sjöar och kärr.
Näfveqvarn, ett kopparverk i Tuna bergslags
socken af Södermanland, 2 mil från Nyköping,
hemtar sin malm från Tunabergs grufvor. Ar
1631 anlades här styckebruk, som förstördes af
Ryssarne 1610, men blef åter upptaget.
Generalkonsul Sederbolm bar här anlagt fabriker för
koboltförädling, skedvatten m. m. Här finnes
äfven melallgjuteri, krök- och spikbammare samt
borreri.
Näfver lar, näfvermossa (Lichen glaucus), en
laf-art, hvilken förekommer på torra stenar och
klippor, sällan på träd, i de större skogarne här och
der, och kan användas till färgning.
Nälir, en socken med Lau, belägen på Gottland i
Rurgs ting och länets södra fögderi, 5 mil S.S.O.
från Wisby, vid hafvet. Kyrkan är byggd af
sten år 1122. I socknen märkes: Nährshamn, en
landthamn; samt Nährsholm, en halfö. Socknen
bör till 2 kl. konsist, och bar 928 invånare. Den
består af 171 mtl. på en areal af 6,341 tnnnl.
Adr. Wisby.
Näktergal, nordisk näktergal (Sylvia Philomele),
en gångfogel af sångarnes familj, 6J till 7 tum
lång; alla öfre kroppsdelar dunkelt gråbruna, med
rödbrun anstrykning; stjerten och dess öfre
täckfjädrar mer rödbruna. Strupen åt midten hvit,
med gråbrun infattning; kräfvan, öfverbröstet och
sidorna brungrå; magen hvit; undergumpen och
stjertens nedre täckfjädrar rostgulaktiga; näbben
bornfärgad, inunder blek; munvikarne gula,
utstående; näsborrarne äggformiga, omgifna med en
hvälfd hinna; munnen inuti gul; larserne blekt
perl-färgade; tårna något mörkare; iris rödbrun.
Förekommer hos oss i alla sydliga och ostliga trakter
af landet, der lokalen är passande, och finnes på
somliga ställen i mängd, sä t. ex. finnas de icke
blott i Skåne, utan äfven i vissa trakter af
Blekinge, i Kalmar län, pä Öland och Gottland, men
på vestra sidan icke norr om Hallandsås.
Näktergalen är ostridigt den första af skogens sångare,
dock påstår man att den bos oss vanliga arlen skall
öfverträffas af den sydliga uaklergalen (S. Luscina),
som tillbör de södra, mellersta och vestra delarne
af Europa, inen äfven lär vara funnen hos oss.
Dess sång består af vid pass fyra och tjugu
strofer, af hvilka de första kunna med ord uttryckas
sålunda:
" Tjuu, tjuu , ljuu , t!Ull ,
Soe, tjo, zqva,
Tio, ljo, 1)0, tjo, Ijo, tjo, tio, tix,
Qutio, qutio , qutio, qutio,
Zquo , zquo , zquo, zquo,
Tzy, tzy, Izy, Izy, tzy, Izy, Izy, Izy, Izy, tu,
Quorror, hu, zqva, pipiquix
Alla näktergalar äro dock ej lika goda sångare,
men man märker bos dem en tydlig sträfvan att
öfverträffa hvarandra och en bög grad af
afundsjuka i delta afseende, så att då flere sjunga i
samma trakt eller voliere, skrika de stundom så
häftigt att de blifva hesa eller lill och med dö,
genom sprängning af blodkärl, ja till och med af
harm öfver sin underlägsenhet, så berättas t. ex.
att en person, som lärt sig att fullkomligt härma
näktergalens sång, en gång gifvit sig i täflan med
en dylik, som var en utmärkt sångare; men då
ban dervid allt mer och mer böjde stämman,
kunde näktergalen slutligen ej följa med, hvarföre ban
genast tystnade och inom elt par dagar dog af
grämelse. Näktergalen är flyttfogel och anländer
till Skåne i slutet af April eller början af Maj,
hvarvid hannarne alltid komma först, uppsöka sina
förra vanliga stamhåll och locka till sig de
antågande honorna med sin sång. De uppehålla sig
i skuggrika trakter der täta buskar finnas,
isynnerhet i sumpig buskmark, eller i grannskapet af
vatten. Deras sångtid varar endast omkring 6
veckar, och i Augusti eller början af September
försvinna de oförmärkt. Födoämnena utgöras af
insekter och larver, om hösten äfven af bär.
Äggen äro 4—5, olivbruna, ofläckade och läggas i
elt af gräs och torra löf sammansatt näste på
något med täta buskar beväxt ställe. Begge
makarne rufva äggen vexelvis och uppföda äfven
ängarne gemensamt, med insektslarver. I Svartsj®
slottspark funnos fordom näktergalar, men pä
senare tider, som det säges, straxt efter drottnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
