- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
116

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

116

Olitorp.

Omberg.

emellertid den lyckan att med hofvets förtroende
och välvilja förena äfven sitt stånds, sä att
detta utan missnöje såg honom åter intaga
talmansstolen vid fyra derpå följande riksdagar och
invalde bonom till fullmägtig i banken. Vid den
sista ban bivistadc, 1628 —1830, kände han sig
likväl för gammal att åter emottaga klubban,
hvilken då anförtroddes åt Longberg, eller alt
fortfaia med sitt bankofullmägtigskap. Ilan dog
två är efler riksdagens slut, på sin gård Åker
vid Uddevalla, d. 10 Sept. 1832. Lars Olssön
bade inga utmärkta egenskaper, men ägde ett
lugnt, jemnt och värdigt väsende, och en
personligen redlig och aktningsvärd karakter, samt
detta slags sunda begrepp och omdöme, hvilket
man älskar att anse såsom ett utmärkande drag
bos den Svenske bonden. Han kunde verkligen,
ur mer än en synpunkt, betraktas som typen för
en sådan.

Olstorp, frälse-säteri i Askeryds socken af
Oster-göthland, 3 ~ mtl., är väl bebygdt, bar vacker
trädgård, oljeslageri, tegelbruk, tullqvarn och säg,
samt flere underlydande bondhemman. Har en lång
tid tillhört grefliga slägten Mörner.

Olstorp» manufakturverk, med samma belägenhet
som ofvannämnde säteri, vid ån som
sammanbinder sjöarne östra och vestra Läjern,
privilegiera-rades d. 1 Nov. 1798, med 2 knipphamrar och
30 skepp:d stängjernsförädling till knippjern, spik
och andra svartsmides-sorler.

OlthofT, Justus Lurfvig von, son till
superintendenten vid Mecblenburg-Scbweiinska hofvet,
Lukas Olthuff, blef juris doktor i Greifswald,
borgmästare i Stralsund, landlràd i Pomern och 1707
regeringsråd, då ban adlades. Dog år 1710 i en
ålder af ä6 år. Hans son,

OlthofT, Cliristinn Chnricius von,
introducerades på riddarhuset 1723, bade, med
generallöjtnanten Trautwetler, bivistat 1718 års fälttåg
i Norrige, ingick sedan vid utrikes expeditionen,
der ban blef registrator, åtföljde 1727 en
beskickning till Algier, blef kammarherre,
presidents-sekreterare i kansliet och postdirektör i Pomern.
Var en litterärt bildad man, och utgaf år 1740
en komedi kallad: Plulus eller Mammon. Genom
grefve llöpkens försorg fick O. tillåtelse att i
Stockholm inrätta en Svensk theater, hvilken
öppnades i Oktober 1737, med en komedi i 5 akter:
Den Svenska Sprälthöken af Carl Gyllenborg. Död
på 1760-talet. — En ättling af denna familj var
aktör vid Djurgårds-tbeatern och dog helt hastigt
i Stockholm 1842, omkring 30 år gammal.

Oltorp, 1 mtl. säteri rusthåll, hvarest funnits ett
på senare tider nedlagt alunbruk, det äldsta i
Skaraborgs län och anlagt 1726 af
general-majoren och landshöfdingen Joh. v. Menzer, samt efter
honom och bans fru kalladt Jean-Calharine
alunbruk.

Olufn eller .4lnf, Ragnar Lodbroks dotter med
Thora Borgarhjort. Hon blef gift med en förnäm
Engelsk herre, af de gamla Svenska
häfdatecknarna kallad Steinar, och stammoder för Norske
konungen Olof den helige.

OlustrUra, slaget vid, så kalladt efler den ä,

som flyter nära förbi Alvastra, llär
sammanträffade Knut Johansson Länges krigsmagt med
konung Erik Läspes och Haltes. Den senare blef
slagen och nödgades flv till Danmark, hvarefter
Knut bemägtigade sig konungaväldet och utöfvade
det intill slaget vid Sparsälra (se detta ord),
hvilket gjorde slut på det och på bans lif. Slaget vid
Oluström kallas äfven af några slaget vid
Alvastra och utsättes af en del till 1229, men af
andra, och deribland Sh. Rosenhane, till d. 1 Dee.
1230.

Olvou, ugglerönn, ulfrönn, fogelbär, qvalbär,
håll-bär, olgonträd, ulfbär (Viburnus Opulus), ett litet
träd, som växer på något fuktiga ängar, från
Skåne till Wermland. Veden användes till skopinnar
och väfskedständer, de unga rotskotten til)
pipskaft, afkok på späda qvistar kan användas till
färgning. En afart af växten planteras i
trädgårdar och få namn af Snöbollstrad-

Om betydde i forn-Svenskan morbroder; sannolikt
ett lån från det Tyska O heim.

Oinaboln, Jemtlands-dialekt, betyder: nederbörd.

Ouibenniug, en bergsmans-tackjernshylta norr
i Wester Väbla socken i Westmanland, äges af
flera intressenter så väl der som i Norbergs och
Vestanfors socknar. Hyttan är upptagen å 1651
års längd; men icke för Våla, utan för Norbergs
socken. Den är taxerad till 16 lisp:d pr dygn.

Ombergs höga berg och kronopark i
Östergötb-land ligger till en del i Vestra Tollstads socken
af Lysings härad, samt till en del i Roglösa och
Väfversunda socknar af Dals bärad, emellan
sjöarne Wettern och Tåkern. Berget uppreser sig
från ett ganska fläkt lågland, enstaka som en ö,
och sträiker .sig, efter krökningen åt sjösidan,
1 J- mil i längden och £ mil i största bredden,
samt 573 Sv. fot i höjden; den absoluta höjden
öfver hafsytan är 868 Sv. fot. Det består af gneis
och glinimerskilTer samt öfvergångs lerskiffer, är
bär och der beströdt med lösa kalkslensflisor, och
tros hafva fått sitt namn af en drottning Ärna
eller Omena. Det bar ett grönt och vackert
utseende åt landsidan; men lodräta klippväggar åt
sjösidan. Berget har åtskilliga trakter eller
afdelningar. Nordligaste ändan ål vestra eller sjösidan
kallas Borgsudden, af en gammal borg, der
förenämnda drottning residerat. Från denna udde
kommer man till Svarlebergen, hvilka hafva mörka bål
vid vatlengången, liknande hvälfda källare. Några
bland dessa, af naturen danade hålor, äro så
djupa, att de kunna befaras med båt; en af dem
kallas Vtäskhålet, emedan allmogen, vid Polackarnes
infall i konung Sigismunds tid, skall här hafva
gömt sina matvaror. Intill dem stöter An-udden,
Titleberyen och Mike- eller Måse-bergen, der
fiskmåsar hafva sina nästen. Nedanföre vid Wettern
märkes några bergsklinlar, som fått namn efler
deras skapnad, nemligen: Munken eller Gtåkarlen,
liknande en gråklädd reslig karl, nu sönderslagen
af ett bergras; Predikstolen, med uppgång på
begge sidor; Jungfrun, som egentligen är en gul fläck,
af Lecidea orosthea. Klippan Petterspall eller Bonde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free