Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olatlotter.
Olssön.
115
son b\ef dess höfvidsman. Följande året
förstördes det i grund af konung Christian III, vid hans
infall i Boboslån.
Olsdotter, Brit», en gammal gumma i trakten
»fLinköping, som gjort sig namnkunnig under
Ryssarnes börjande i Norrköping 1719. Då fienden
d. 3 Ang. opphröt från nämnde stad, för att äfven
sköfla Linköping, möttes de vid Herrebro, | mil
ntom denna stad, af Brita Olsdotter, som påfann
den berättelsen, att en kurir ankommit med
nyheten, alt Engelska flottan vore i annalkande och
211,000 Svenskar i fullt antåg frän Småland till
Norrköping. Knappast hade fienden bört denna
nyhet, förr än han återvände, gick om bord och
gaf sig med fulla segel på flykten. Gummans
krigslist friade således vestra och sydvestra delen af
landet, från ett öde, som sjelfva ortens böfdinge
ansåg oondvikligt.
Olsdotter, Sigrid, en bondhustru i Nätra
socken af Ångermanland, förtjenar anmärkas, såsom
den hvilken i medlet af 1700-talet gjorde början
med den finare linspånaden och väfnaden, och
derigenom lade grunden till senare inrättningar af detta
slag. Hon erböll ock derföre det första premium.
Hennes dotter nartlia Olsdotter i Bjästad,
fullföljde moderus bemödanden och fick äfven
belöning derföre.
Olslntimnnr , elt säteri, under Aspa bruk i
Nerike, beläget vid Wetlern, | mil från bruket,
utgör med Bocksjö 30 mtl. och 60 torp. Säteriet
anses för ett af de äldre i Nerike, emedan en
sägen år, att det beboddes af S:t Brita och hennes
man, lagmannen i Nerike, Ulf Gudmarsson, innan
Wadstena kloster uppbyggdes. Lemningar synas
ännu, som sägas vara efter ett kloster samt en
kyrka, sedan af brukspatron C. v. WahrendorfT
reparerad och beprydd, med bibehållande af de i
fönsterglasen inbrände vapen. Olshammar ägdes
derefter af Håkan Knutsson Iland, ståthållare på
Kronoberg, som med sorgfällighet underhöll alla
forntidslemningar och bestod säteriet den tiden af
50 bela heminan; men hvilka sedan af Carl XI
blefvo återlagde under kronan. Vid egnndomen
finnes ett stort tegelbruk, hvilket anses så
gammalt, alt det försett Wadstena kloster och
kyrko-byggnad med tegel; detta bestyrkes af en i senare
lider funnen tegelugn, med lika beskaffadt tegel
som vid Wadstena; tegelbruket ntvidgades
ansenligt af v. Wabrendorff, som 1812 sålde
egendomen tillika med Aspa och Ahlgrena bruk (se dessa
ord). Pà gården vid Olshammar märkes en stor
Ilat sten nära kyrkan, hvilken sten, enligt sägen,
skall begagnats af S:t Brita, då hon steg till häst
för alt rida till Wadstena.
Olsliyttnn. jernbruk i Garpenbergs socken. Se: }Vik.
MUiiiesiokrolien är en benämning på liden
omkring Olsmessan eller slutet af Juli, då, i väntan
pä skörden, matförrådet vanligen är knappt.
Deraf brukas i oegentlig mening denna benämning, att
beteckna äfven andra tider af trångmål och
knapphet. Namnet "krok" härledes från den krokiga knif,
hvilken, jemte S:t Olofs bila, utmärker denna dag
pà runstafven.
Olsntis, ett gammalt, nu redoceradt säteri på
Tjörn i Bohuslän, var den urgamla ätten Måneskölds
(af Norrige) stamgods, samt bebos ännu af denna
ätts afkomlingar, som dock nu äro bönder.
Oisnäs lärer, enligt sägnen, varit konungasäte för
Alfhem, såsom Bohuslän fordom kallades, och man
hör allmogen ännu beprisa dess herrlighet, då det.
speglade sina torn med "fjorton förgyllda flöjlar"
i Hakefjordens böljor.
Olsson, Jon, en religiös svärmare eller s. k.
bondprofet, hvilken år 1619 gick omkring på
Stockholms gator och predikade för menigheten
åtskilliga villosatser, t. ex. att apostlarne ingenting
skrifvit, att ingen röfvare hängt tillsammans på
korset jemte Frälsaren, o. s. v. Han faun icke få
som lyssnade till hans ord, men biskop Rudbeck
tvang honom att lemna staden.
Olsson, Oaniel Jiilian, har är 1623 i
Westerås utgifvit: En ny Vijsa om Foglars Art ut/ii
Dygd och Lylhe. Naturen i hastig/ieet att beskodha,
ett qväde i 64 sexradiga strofer, af sedolärande
syftning, men för öfrigt ulan all betydenhet.
Olsson, Felir, bonde från Gladhammars socken
i Småland och talman för sitt stånd vid flera
riksdagar under Carl Xl:s regering, skall hafva varit
en slug och förståndig man, som hade mycket
inflytande på sitt stånd. Då Carl XI bjöd rikets
ständer till faddrar vid sin sons, prins Carl
Gustafs dop (född d. 17 Dec. 1686 och död d. 3
Febr. 1687), föreställdes de af sine talmän,
bland hvilka Pehr Olsson var en. Till minne af
denna utmärkelse fick ban af konungen en
silfverkanna, hvarur ban drack sin gudsons och bans
kongl, föräldrars skål, med ett litet väl hållet tal,
hvilket så behagade, att konungen tillika àkänkte
honom 100 dukater, och rättighet att välja sig
ett hemman inoin sin församling, hvilket ban helst
ville, hvarvid ban valde prestgården, såsom det
bästa ban kände. Drottningen lät måla hans
porträtt af Ehrenstrahl, och Lindsköld, vid tillfället
fadder jemte honom, skref derunder den bekanta
versen:
"På Bondeståndets vägnar,
Pebr Olsson Herrdagskar;
Han sig den nåd tillegnar,
Att han tillika var
Vittne till Prinsens dop;
Han kunde sig väl skicka,
Väl tala och väl dricka,
För all Allmogens hop."
Olsson, liwrs, född i Groröd i Bohuslän d. 22
Jan. 1759, var häradsdomare och blef 1786
första gången riksdagsman för sin ort, hvilket
förtroende sedan förnyades vid tio derpå följande
riksdagar. År 1809 fick han det kinkiga
uppdraget att vara ståndets talman. Då bondeståndet
förbjöd talmannen att underskrifva
regeringsformen, förr än åtskilliga af dess besvär blifvit
af-bjelpta, förstod Lars Olsson likväl att förmå
allmogen ändra detta beslut och tillåta bonom
underskrifva den nya grundlagen. Han belönades derföre med
Wasa-orden, en utmärkelse, som icke vederfarits
någon bonde före eller efter bonom. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
