Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
Ousjtt.
OperalHueb
sträcka sig tvenne ref: Lilla-Land i S.V. 3,000
alnar från Nidingen; i N.V. Klåckefolen, med
en längd af 4,500 alnar. Pä dessa hafva
mänga seglare förolyckats. De dolda faror, hvilka
nti detta farvatten försåtligt ligga för seglaren,
hafva gifvit våra förfader anledning att benämna
stället Nidingen. Tvenne fyrar brinna bär om
nätterne, under den mörka årstiden. Genom
fram-ledne amiralitets öfver-kommissarien Löwenskjölds
föranstaltande, blef år 1766, på Nidingen,
hvarest fordom så många menniskolif gått förlorade,
och der de rikaste laddningar blifvit uppoffrade, en
stapel uppbyggd med en melallklucka, om 11
skepp:ds vigt. I mörkt, tjockt, dimmigt väder
klämtas 32 slag i hvarje timma på denna klocka.
Kal och blottställd för alla vindar, saknar
Nidingen all växtlighet. De högsta berg i socknen äro
Skàtleredsberg och A m björnsberg, hvilka begge tjena
sjöfarande till landkänning, och ifrån det senare
har man den mest vidsträckta utsigt öfver
Kattegat. Vid kyrkan märkes Gatenhjelmska grafven.
Uti denna stå tvenne hvita marmorkistor, af
hvilka hvar och en innesluter först en trädkista
och sedan en af koppar. Dessa marmorkistor
förtjena hänföras till konststycken, och hafva äfvea
vunnit en viss ryktbarhet. De förfärdigades i
Rom, och voro bestämda att förvara stoftet af
några vid Danska hofvet aflidne personer. Under ett
kapartåg träffade Gatehjelm det Danska skepp, som
skulle öfverföra marmorkistorne till Köpenhamn,
förklarade dem för god pris och förde dem till
Onsala, hvarest Gatenbjelm begrofs 1718.
Fornlemningar finnas på åtskilliga ställen, såsom
stensättningar och bautastenar, samt äfven lemningar
efter skansar. Socknen består ar 94 j mtl. och
har 2,304 invånare. Dess areal utgör 10,275
tunnl., af hvilka 120 äro sjöar och kärr. Adr.
Kungsbacka.
OusJM, ett härad i Malmöhus läo, består af
följande socknar, nemligen: Norrhviddinge,
Nöbbelöf, Torlösa, SkreQinge, Reslöf, Östra Karleby,
Gullarp, Näs, Bosarp, Strö, Konga, Ask, Billinge,
Röstänga, Stödbaf, Annelöf och llallaröd, hvilka
tillsammans innefatta 274^ mtl. Folknummern
utgör 14,000 personer. Arealn är 81,417 tunnl.,
hvaraf 56 sjö och kärr. Ehuru detta härad bar
inom sig stora och betydliga skogar, samt
mycken ängaiark, är åkerjorden icke så oansenlig,
bestående mest af lera, grusjord och sandmylla
och utgör åkerbruksskötseln äfven inom häradet
en vigtig näringsgren, hvilken gemensamt med
bo-skapsafveln, linnetillverkning och skogsafkastning
lemnar häradets invånare tillräcklig inkomst för
deras bergning och underhåll. Allmogens
klädedrägt är lika med den som finnes beskrifven för
Luggude härad, eller att männerne bruka långa
gråa, blåa eller hvita rockar, samt qvinnorna
Norra härads-drägten. Inom häradet finnes många
utmärkt vackra och herrliga trakter, samt en
ganska sällsam sjö, Odensjö, af ett alldeles ovanligt
djup, rundt omkring omgifven af böga backar,
utan något utlopp, och med ett alldeles utmärkt
starkt genljud ifrån alla sidor. Onsjö härad ut-
gör tillika med Loggade och Rönnebergi en
domsaga.
Onajtt kontrakt af Lunds stift, ligger inom
Malmöhus län och består af 4 regala pastorat:
Billinge med Röstänga, Konga med Ask, Reslöf med
Östra Karleby samt Torrlösa ined SkreQinge; två
skiftesvis reg. och patr.: Bosarp med Strö samt
Gullarp med Näs, och ett patr. nemligen: Stödhaf.
Folkmängden i dessa 7 pastorat utgör 12,858
personer.
Muslim da, en socken belägen i Ingelstads bärad
af Cbristianstads län, 2 mil V.S.V. från
Cimbnts-bamn, utgör annex till Tranås pastorat i
Malmöbus län. Socknen innefattar 11 ^ mtl. och har
1,190 invåuare. Dess areal utgör 3,633 tunnl.,
af hvilka 120 äro sjö och kärr. Adr. Ystad.
Ousängarue (Odins ängar). Vid Sätuna, i [-Westergöt|]land,-] {+We-
stergöt|]land,+} der man förmenar att stad varit
anlagd, emedan tecken efter stenlagda gator och ett
torg ännu finnas derstädes, Odins hästar uppgifves
hafva betat på de vackra ängar, som nu kallas
Onsängarne.
Op betydde fordom detsamma som rop, skri. Det
beter i Östgöt balagen: "Höris op ok akallan"
(höres skri och rop om hjelp).
Opalinski, Anders, öfvermarskalk i Polen,
skickades 1587 till Johan III att bilägga tvisten om
Estland, hvilket äfveo lyckades honom på det
sättet, alt frågan derom uppsköts till dess
Sigismund sjelf skulle tillträda regeringen äfven i
Sverige. Denne Opalinskis son kom 1594 såsom
påflig legat till Stockholm, der konungen dä
vistades.
Operahuset i Stockholm. Dess byggnad beslöts
d. 17 Dec. 1773 af Gustaf III, som lät på sig
öfverflytta köpekontraktet om det vid östra
sidan af Norriualinstorg belägna s. k. De la Gardieska
bnset, hvilket förut tillhört grefve Axel Lilje, och
som blifvit af öfver-ståtbållaren baron Carl Sparre
inköpt för 270,000 daler k. m. Adelcrantz
uppgjorde ritningen och kostnadsförslaget som uppgick till
59/,897 daler si|f. mt., hvilken summa nedsattes
till 440,000 daler och skulle huset byggas pä
entreprenad, hvarom statskontoret erböll befallning
d. 28 Febr. 1775. Medlen skulle tagas af
slotts-byggnadsfonden, konungen afstod det inköpta
ho-set och theatern skulle blifva statens egendom.
Byggnaden fortsattes i nära 8 år, och d. 30 Sept.
1782 öppnades ändtligen theatern med ett
galaspektakel, i anledning af drottningens kyrktagning
efler prins Carl Gustaf, med operan: Cora och
Alonzo af Adlerbeth, hvartill Naumann skrifvit
musiken. Ilusel är 210 fol långt, 150 fot bredt och
57 fot högt. Öfver frontispicen står inskriften:
Gustavus III, Palrits Musts. Det Ekebladska
huset, som låg der bredvid, fick konungen först
sedermera inköpa och förena med sjelfva operahuset.
Här, i en af sina förnämsta skapelser, träffades
Gustaf III d. 16 Mars 1792 af det förrädiska skott,
som d. 29 i samma månad slutade hans dagar.
Minnet af denna sorgliga händelse hade ofta
upprört bans son, Gastaf Adolf, hvarföre han också
1806, dà det mjeltsjuka lynnet hos honom fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
