Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OplnlonsnHinnd.
Oppboga.
119
■
»m Mera öfverhand, beslöt operans npphörande,
och ha» ville till och med nedrifva sjelfva boset,
hvarifrån Edelcrantz med möda lyckades alt förmå
honom afstå. Representationerna inställdes likväl,
de förnämsta sujetterna sattes på pensionsstat och
på den dramatiska theatern tilläts en skugga af den
lyriska scenen fortlefva, nnder namn af
Operett-tpeklaklet. Ar 1808, då landtvärnssjukan radade
i Stockholm, anvandes en del af operahuset till
sjokbas. Efler 1809 års revolution beslöts
theaterns användande ånyo för sin bestämmelse, och
drn öppnades åter om hösten samma år med en
representation af dramen Christina. Ursprungligen
bede tbeatersalongen endast 4 logerader, men det
ständigt växande tilloppet af besökande
föranledde år 1815 inrättandet af en femte rad, hvilken
väl ökat utrymmet, men skadat utseendet. För
närvarande rymmer salongen något öfver 1,100
åskådare.
Opinionanäuind kallas en af tolf ledamöter utaf
hvarje riksstånd bestående nämnd, som vid hvarje
riksdag yttrar sig huruvida högsta domstolens
ledamöter gjort sig förtjente alt bibehållas i sitt
vigtiga kall Opinionsnämnden är således en
domstol öfver högsta domstolens embetsutöfning; men
den är deruti olik vanliga domstolar, att den
fäller sitt utslag utan ransakning, utan skäl och
bevis, utan föregående öfverläggning, utan att böra
någon bestämd anklagelse eller något försvar.
Opioionsnämnden äger icke rätt alt granska
högsta domstolens protokoller, icke heller att
bedömma någon viss handling, ulan blott att med tyst
votering afgöra om någon af bögsta domstolens
ledamöter bör anses hafva förverkat allmänt
förtroende, och i följd deraf| bör skiljas från sin
plats. Meningen är att nämndens utslag skall
uttala den allmänna meningen i landet, och att
genom den rikets ständer må kunna aflägsna en
eller annan ledamot nr domstolen då folkets
allmänna röst anser honom oskicklig eller ovärdig
att utöfva det bögsta domare-embetet. En sådan
inrättning som opinionsnämnden måste naturligtvis
inskränka domaremagtens oberoende, och det är
nr denna synpunkt, som den blifvit mycket
klandrad och dess upphäfvande påyrkadt. Man har
sagt, att det skulle kunna brukas såsom etl vapen
af politiska partier, att förfölja en hatad, men
oskyldig domare; man har fruktat att den högsta
domaremagten, oberoende af regeringen, skulle
kunna förnedras till ett verktyg för folkviljan,
dä mägtige demagoger kunde, genom
opinionsnämnden, injaga skräck bos domaren. Men å
andra sidan kan ock sägas, att om denna nämnd ej
funnes, skulle bögsla domstolen blifva oberoende
af både konung och ständer, och upphöjas nära
nog till en stat i staten. En ledamot af bögsla
domstolen, hvilken allmänt ansågs skyldig till grof
egennytta, och som förlorat allmän aktning, skulle
då vara oåtkomlig för båda statsmagterna, enär
hvarken ständerne eller konungen ägde att afsätta
bonom; bögsta domstolen, skulle ostraffadt kunna
vanvärda rättvisan och blindt underkasta sig de
mest obehöriga inflytelser. Emot denna åsigt in-
vändes att bögsta domstolon i alla fall är juridiskt
ansvarig inför riksrätt; men denna ansvarighet
gäller blott vid grofva fel, b vilka kunna juridiskt
bevisas. Opinioasnamndens bestämmelse är att
uttala den moraliska öfvertygelsen om bögsta
domstolens förtjenst eller brottslighet, och en verklig
brottslighet hos en domare kan visserligen finnas,
ehuru dea icke är juridiskt bevislig. Dessutom
bar man sagt, alt om äfven opinionsnämnden
be-ginge en orättvisa emot bögsta domstolen vore det
bättre att en eller annan ledamot oskyldigt
aflägs-nades, än att rättvisan i bögsta band förvaltades
af personer, för hvilka folket icke hyste
förtroende. Del är icke nog alt lagskipningen är
opartisk; för att denna opartiskhet skall vara
tillräcklig fordras äfven att den erkännes. Om folket
anser lagskipningen vara öfverlåten i ovärdiga
bänder, uppkommer deraf ett förhållande som är
nästan lika olyckligt, ehv8d denna föreställning är
grundad eller ej. Opinionsnämnden är således en
politisk inrättning af mycket omtvistadt värde.
Till dess försvar kan dock slutligen anföras att
sjelfva formen för dess verksamhet innehåller icke
obetydliga garantier emot dess missbruk. Den får
nemligen för det förslå ej utvotera bela högsta
domstolen, utan högst tre af dess ledamöter; för
det andra måste flera omröstningar föregå, innan
detta kan ske, ty första omröstningen afgör blott
om någon skall utvoteras eller icke. Är denna
fråga besvarad med nej, så år bögsta domstolen
frikänd; besvaras den åter med ja, så uppsätter
hvar och en ledamot af nämnden en lista på do
af domstolens ledamöter, hvilka ban vill sättB i
fråga till afsked, och de tre som dervid fått med
sig de flesta rösterna komma sedan under
omröstning hvar och en serskild! för sig. Vid denna
sista votering fordras minst två tredjedelar af
rösterna för att fälla; hvaremot bela bögsta
domstolen redan i första omröstningen blifver frikänd,
om den också ägde blott en enda rösts pluralitet
i nämnden.
Oppboga, jernbruk, beläget i Fellingsbro socken
i ^Vestmanland, 3 mil från Örebro, antedes 1641
af borgaren i Arboga Olof Larsson, blef år 1643
såldt af Jon Gunnarsson till P. Scbay, som 1660
sålde det till general-löjtnanten Claes Dankwardt
Liljeström, ban skref sig till Oppboga, Frötuna
och Vogelsang, samt har sedan genom arf och
köp tillhört bans slägt. Bruket har 2 härdar och
845 skepp:d 16 lisp:d priv. årligt smide af
köpe-tackjern. Frälsesmidet utgör 82 skeppid 10 lisp:d
och bammarskatten 7 skepp:d 12 lisp:d 13 skålp:d.
Afsättningsorten är Stockholm. Sinidessämpeln
visar :P:F. Disponent för bruket är I. M. Winther;
meddelägare F. och G. Dankwardt-Liljeström.
Fellingsbro jagtförening har sina målskjutningar vid
Oppboga bruk.
Opphoga gård, i Fellingsbro socken, hestår af 4
mtl. berustadt säteri. 3 mil från Örebro, bar
vidsträckta och förmånliga ägor, samt brukas under
Frötuna säteri.
O|ipbogn ström, och träffningen dervid. Oppboga
ström kallas den vattuledning som bildas af Dylta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
