Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138
Ottar.
Ottenby.
Lans rygg och red till Hyndia, en namnkunnig troil—
qvinna, hvilken, bekant med alla slägte» idrotter,
nnder säng berättade för gndinnan hvad Otter bade
att göra, för att uppnå den största ryktbarhet.
Ottar börde och förstod allt, oaktadt sin
förvandling. Sedan återgaf Freja honom sin rätta
skapnad och befallte hexan gifva bonom en
minnesdryck, på det ban ej skulle glömma hvad ban hört.
Ottar segrade sålunda öfver Angantyr i fråga om
arfvet.
Ottar, jarl hos konung Erik Segersäll och
morbroder åt Paine Toke, lärer egentligen hafva
varit jarl öfver Götha rike. Då nåkan Sigurdsson
från Norrige angrep Öster- och Westergötland
och härjade derstädes, samt bland annat uppbrände
ett Götbiskt tempel, helgadt ät Thor, hvilket skall
hafva innehållit 100 gudabilder, samlade Ottar en
mängd folk och skyndade efter honom. Han lärer
likväl icke hunnit honom, hvarföre han utlyste ett
allmänt ting och lät der förklara Håkan för varg
i veum, d. v. s. en som kränkt ett heligt ställe.
Enligt Stnrlesson skall han likväl hafva upphunnit
Håkan och stupat i en drabbning mot honom.
Denne Ottar är af Uggla ställd främst på listan
bland Sveriges 27 jarlar.
Ottar, bördig från Halogaland i Norrige, är
märklig, såsom en af nordens äldste geografer. Han
lefde i nionde århundradet och var ett slags
höfding öfver de Lappska stammarne, hvilka gåfvo
honom skatt. Ilan tog tjenst vid konung Alfreds
i England bof, och företog på bans befallning en
upptäcktsresa sjöledes utmed Skandinaviens norra
kuster, ända till Dvinaflodens utlopp, för att
derstädes, såsom ban trodde, finna en väg till Indien.
Hans resebeskrifning, känd under namnet Others
Periplus, upptecknade konung Alfred sjelf på
An-glosacbsiska språket, och den bar blifvit
bevarad ända till våra dagar. Deri förekomma
åtskilliga underrättelser om Sverige, men framför
allt om de Lappska och Finska folkstammar, som
bebodde kusterna ntmed Ishafvet.
Ottar IngialtlsNon af Sibhendalen eller Silbodal,
lefde i konung Inge d. y. tid, och blef, år 1131,
otnämnd till landtvärnsman, lagman och höfding i
Wermland, samt begåfvad tned "bårkläder och
brynja" af Ragvald Knaphöfde, hvilken vid denna
tid började resa sig, och, såsom Stenkils sonson,
trodde sig äga rätt till Svenska thronen, sedan
ban först funnit ynnest hos Östgötbarne. Ottar
behöll då sina förfäders vapen och urgamla
sköldemärke: en fullrustad ryttare till häst. Efter
Rag-valds fall gaf han sig i de följande konungarnes
tjenst och visade alllid trohet mot riket. Han
deltog i slaget vid Upsala 1161, då Svenskarne,
under Fale Bure d. ä., hämnades Erik den Heliges död.
Ottar Svarte var en skald hos konung Olof
Skötkonung och hans son Anund Jakob. Det berättas
om honom, att ban, jemle sin medbröder skalden
Gitsor, stått i stor nàd hos konung Olof
Skötko-nnng, men likväl inför dennes dotter aflagt ett
ganska fördelaktigt vittnesbörd om Norske
konungen Olof naraldsson, som friade till henne, ehuru
de väl visste att sådant icke var deras herre be-
hagligt. Han for ar 1023 till Norrige, der ban
då äfven blef väl emottagen af dess konung, men
råkade i fara för lifvet, emedao ban författat ett
qväde till drottning Astrids beröm.
Ottar IVendilkraki eller Hjelten från Wendel,
son af Eigil, blef, efler sin faders olyckliga död,
konung i Upsala. Han var, liksom sin fader,
visserligen en tapper krigare, men tillika en fridsäll
man, som befiitade sig oiu landets odling. Under
ett bärdnadslåg till Jutland, angreps han
oförmodadt i Limafjorden af konung Frodes tvenne
fältherrar Wottar och Fäste, och stupade, jemte
större delen af sitt folk, efter ett tappert
motstånd. En saga berättar, att segrarena kastat
Ollars döda kropp på en backe, till rof för
vilddjur och foglar, saml till Sverige bemskickat en
kråka af träd, såsom sinnebild af det ringa värde,
de ansågo Ottar äga. Enligt en annan förklaring
var Kraki icke något smädeord, ulan skulle
betyda manlig, bjeltemodig. Deo enklaste
utläggningen torde vara, att, emedan Kraki, uli
Isländskan betecknar en ung gosse, så betydde
Wendit-kraki detsamma som IVendilyossen, gossen från
Wendil. Puttebo-heren är ännu en likartad
benämning i Småland. Ottars son och efterträdare
var Adil. Han lärer hafva lefvat, enligt Dalin i
början af 600:lalet, men, enligt Sb. Rosenhanes
räkning, i slutet af 5:te århundradet.
Ottarp, ett patronelt pastorat af 2 kl. utgöres
af Ottarps socken i Luggude bärad och kontrakt
af Malmöbus län, och beläget 1 j. mil N.N.O. från
Landskrona. I socknen märkes säteriet Hälleberga
(se detta ord), samt Widröra frälse-säteri 1 i mtl.
Pastoratet består af 41 mtl. och har 1,199
invånare. Dess areal utgör 7,295 tunnl. jord. Adr.
Landskrona.
Ottenby, kungsladugård på Öland i Ås socken,
hvarest finnes kongl, sluleri och schäferi. Denna
kungsladugård består af 7| mil., intager med sina
ägor södra udden af landet, har stor och vacker
sätesbyggning. Här bar af ålder funnits elt kongl,
stuteri, hvars ras var mycket berömd; det upphörde
under flere år, men inrättades ånyo 1831.
Stuteriels tjenstemän och betjening utgöras af följande:
en chef, en beridare, en bokhållare, en skrifvare,
en viterinär-läkare, en foderrnarsk, en hofsmed,
en stovaktare, tretton stalldrängar, tre äldre och
tre yngre stallgossar. I medeltal skall stuleriet
bestå af följande bästkreatur: 4 stuteri-beskällare,
8 landtbeskällare, 60 moderston, 31 föl i fjerde
året, 33 föl i tredje, 35 föl i andra och 37 i
första året; tillsammans 208 baslkreatur, hvaraf
30 stycken äldre och yngre hästar anses årligen
kunna försäljas. Hingstarne, af hvilka tre äro
fullblodsras, hållas och födas på stall hela året
igenom. Stona åter gå alltid fria, likväl erhålla
de under den kallare årstiden foder nti dertill
inrättade skjul eller öppna slallar. Scbäferiet
utgöres af omkring 500 st. får, alla af ädlare slag.
Norr om Ottenby sträcker sig en stor stenmur,
|- mil lång, tvärs öfver landet, ifrån den ena
sjöstranden lill den andra, hvilken frånskiljer yttersta
ndden, af ^ mils längd, och innestänger Ottenbys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
