Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paris.
Parter.
167
densamma hållit tal, hvilka sedan blifvit utgifne
genom trycket. Allmänbeten bar, sedan 1629,
äfven fått sin andel i sällskapets glädje, genom den
offentliga vard det tagit om fnrherrligandet af
Bellmans minne. Den 26 Juli nämnde år aftäcktes
nemligen bans bildstod pä Djurgården, och från
den tiden har denna dag hvarje år varit firad
genom en fest, då sällskapet samlas kring densamma
med musik och sång, vanligen bans melodier, och
hvarvid stundom öfven åtskilliga af ordens
insignier varit uppsal i a kring stället.
Paris. Under de förfärliga härjningståg,
hvarmed de nordiska vikingarne i 9:de århundradet
hemsökte vestra Europa, var Frankrike
företrädesvis utsatt för deras besök. Detta kom sig dels
af landets rikedom, hvilken lockade de fattige
nord-hoernes roflystnad, dels af dess svaga regering
nnder Carl den Skallige, som ej kunde bereda
något kraftigt försvar mot de djerfva och eniga
fienderne. Ofta utan att röna motstånd, trängde
dessa pà små lätta fartyg på floderna in i
hjertat af Frankrike, och utbredde död och
förstörelse. Sjelfva Paris föll i deras händer ett par
gånger. Detla skedde första gången i Mars 845,
då staden eröfrades, sedan vikingarne sprängt en
till densammas försvor ntsänd Fransk här. Vid
fiendens annalkande bade likväl invånarne flyktat,
så alt vikingarne vid sin ankomst funno allt öde
och tomt, och voto nära att få återtåget sig
afskuren Mera förstörande blef stadens eröfring år
856, då en del deraf, jemte flere kyrkor och
kloster, plundrades och uppbrändes, och
återstoden kunde räddas från samma öde, endast genom
den ofantliga brandskatten af 685 rnatk guld och
3,250 mark silfver. Ändtligen, sedan Frankrike
genom politiska underhandlingar, förenade med do
drygaste uppoffringar i guld och länder, lyckats
köpa sig fred af den egentlige anordnaren af
dessa härtåg, den förfärlige llasting, fosterfader till
vår bekante konung Björn Jernsida, började Paris
åter resa sig ur sitt grus. Detta skedde omkring
år 863, då en mängd af dess flyktade invånare,
och framför allt dess munkar och presterskap,
hvilka varit de begärligaste föremålen för
vikingarnes mordlust, återvände med de dyrbarheter,
reliker och aodra beigedomar, som de lyckats
rädda undan förstörelsen. Häfderna hafva bevarat
minnet af de dagar, då detta skedde, såsom af de
lyckligaste och minnesvärdaste i Franska historien.
Tre år derefter, eller år 866, hotades likväl
staden med en påhelsning af samma förfärliga
beskaffenhet, som de förutnämnda, emedan en ny
vikings-flotta trängde upp i Seinefloden, och var nog djerf
att ditsända en beskickning, för att pockande
utfordra en större mängd vin. Ehuru denna
fordran, sannolikt af brist på tillgång af den
begärda varan, icke kunde tillfredsställas, skonades dock
Paris denna gång för vidare fiendtligheter, och
dess nu påbegynta befästning afhöll sedan allt
framgent Skandinavernes ödeläggande besök. —
1 Paris slöts d. 6 Jan. 1810 fred mellan Sverige
och Frankrike. Underhandlare å Svenska sidan var
excellensen friherre II. von Essen. I denna fred,
som Frankrike ingick äfven på sina allierades
vägnar, återställdes väl Pomern med Riigen till
Sverige, men sedan alla domanialgodsen blifvit
bort-gifna till Franska högre embetsmän, och Sverige
förband sig alt ingå i kontinentalsystemet samt
tillsluta sina hamnar för England. De
ofvannämnde godsen återtogos 1813, då Sverige ånyo
förklarat Frankrike krig, från sina innehafvare, och
åtskilliga af dem tilldelades i stället officerare af
Svenska arméen, till och med majorsgrad. Då
Pomern sedan år 1815 afträddes till Preussen,
utlöstes dessa gods och af lösningssumman erhöllo
donatörerne, hvilka äfven blefvo de officerare som
deltagit i kriget mot Norrige, eburu de ej bi
vistat Tyska fälttåget, en något nedsatt andel i
penningar. Denna andel blef för de minsta
donatörerne 2,000 och för dc bögsta 60,000 riksdaler
Svenskt banko.
Parise, J.. var en medaljör, som under Gustaf
II Adolfs regering inkallades till Sverige, och här
graverat åtskilliga medaljer.
Parkliiimälii, träffningen vid, föreföll d. 21 Juli
1789. Svenskarne, under dåvarande generalen,
friherre Stedingks befäl, slogo bär Ryske generalen
Schultz, eröfrade hela fiendens läger och förråder
samt togo 19 officerare och 440 man till fånga.
Parlamentet i Helsingborg kallas i
fornhäf-derna det möte med Skånska ständerna, som
konung Magnus Eriksson hull i nämnde stad är 1351;
men om hvilket man för öfrigt icke känner annat,
än att del bivislades af några biskopar från
Sverige och Danmark, samt att förhandlingarne till
någon del rört Skånes öfverlemnande åt Danmark
och Magnus’ återinsättande med våld i sina
hög-helsrätligheter i Sverige, hvilka der genom hans
söners utnämnande till mcdregenter blifvit
betydligt minskade.
Parui, ett rymdmått, hvarmed hö mätes, bör
innehålla 3 £ alnars höjd, samt 4J alnars bredd på
alla sidor, och får köparen deri bringa sä mycket
ban kan, så att då en person inkastat böet i
pärmen, må en annan trampa det tillsamman, eller när
flera kasta, flera trampa; dock är råga förbuden.
Nu mera säljes dock hö efter vigt.
Pnrnassiis, (len triumferande, var titeln på
en balett, som 1651 gafs vid drottning Christinas
hof, och hvilken ensam skall hafva kostat 30,000
R:dr.
Parola malm, mötesplats för Finska
regemen-ter, har blifvit bekant genom Gustaf Ill:s fall af
bästen derstädes 1787, hvarvid han bröt armen,
till hvars läkande ban ansåg sig höra företaga cn
resa till nägot utländskt bad. Oppositionen lät
förstå, att detta armbrolt endast var en
förevändning, för att undvika en utlofvad resa till
Petersburg; men vid öppnandet af det kongl, liket 1792
syntes att det verkligen ägt rum
Parter uti ett vid domstol anbängigt mål, äro:
kar anden, hvilken inför domaren fordrar nägot,
samt svaranden, af hvilken något inför domaren
fordras. 1 ekonomiska mål benämnas dessa oftast
sökande och förklarande, part. Parter kunna
sjelfva eller genom fullmägtige utföra målen. Det lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
