Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pastorat.
Patent.
171
Pastorat eller rKU, hvilket utgör den gamla
benämningen, betecknar en eller flera socknar eller
församlingar, hvars andeliga vård är uppdragen åt
en kjrkoherde, emot åtnjutandet af vissa derifrån
gående utskylder. Rikets närvarande indelning i
pastorat är urgammal, med undantag af några få
i senare lider tillkomna gäll, eller af sådane, som
blifvit sammanslagne. För att erhålla pastorat
måste man vara prestvigd och hafva undergått
pastoral-examen. I anseende till storleken af sina
inkomster, indelas pastoraten i tre klasser, till
den första af hvilka utmärkt lärdom ger ostridigt
företräde; vid andra klassens jemföres den enes
större kunskaper med den andres tjenstmeriler,
nch till den tredje klassens gäller endast tjenstår.
I anseende till tillsättningsrätt åter indelas
pastoraten i regula, konsistoriet/a och palronella,
eftersom de kunna besättas med pastorer af konungen,
församlingen sjelf, eller enskild person eller
korporation. Ett i detta fall särskildt slag af
pastorat äro de s. k. privilegierade stadsförsamlingarne,
hvilka äga rätt, att, utan konsistorii hörande, kalla
till profpredikant hvilken pastorabel prest dem
lyster, samt alt "presentera" bans val till
sladfä-steLe bos kongl. maj:t. Sådane pastorat äro
Storkyrkans och Mariæ i Stockholm , Norrköping, Malmö,
Jönköping, Arboga, Carlskrona och Sala, in. fl.
Flera andra-stadsförsamlingar ägde denna rättighet,
men hafva förlorat den i senare tider. Finska
nationella församlingen i Stockholm är berättigad,
att, såsom profpredikanter, höra alla de
ansökande, som fullgjort åligganden för erhållande af
pastorat, hvilket pröfvas af Stockholms stads
konsistorium. Den som, vid anställdt val, erhållit
församlingens flesta röster, anmäles till fullmagt af
kongl. maj:t, och kan pastoratet ej gifvas åt
någon annan. Ännu ett serskildt slag af pastorat
äro de s. k. Staglpasloralen , bvilka utgöra elt slags
fideikommiss, gifna åt vissa slägter, son efter far
eller måg efter svärfader till evärdelig tid, dock
naturligtvis med vilkor att innehafvaren skall vara
prest och pastorabel. Dessa slägtpastorat äro dock
icke flera än tre, nemligen: l:o Annerstad i Wexjö
stift, som konung Joban III gaf åt Georgius Marci
och bans bröstarfvingar, "för den långliga tjenst
och uppvaktning ban konungen bevist bäfver"; 2:do
Wessige i Gölheborgs stift, hvilket den genom sin
fosterlandskärlek och underbara öden odödlige
Martin Nilson Kjerrulf erböll till evärdelig tid år 1677
af konung Carl XI, för sitt under Danska kriget
ådagalagda välförhållande och gjorda uppoffringar;
samt 3:tio Åhus i Lunds stift, hvilket af sistnämnde
konung tillförsäkrades Casten Rönnow och bans ätt,
for det Rönnow genom sin rådighet räddat
konungen, derigenom att ban gömde honom i skorstenen,
vid ett tillfälle, då ban, under elt besök i
prestgär-den, öfverraskades af Danske rsttare. De
in-drägligaste pastorater i riket, t. ex. Stora Tuna,
Fellingsbro, Sala, m. fl., gifva lika mycket som
vissa biskopsstift, under det andra knappast
afka-sta 600 R:dr. För att jemka delta stora
missförhållande, har fråga ofta förekommit om de största
pastoraters klyfning i flera medelmåttige hvilket
äfven, åtminstone i början, skulle hafva elt godt
inflytande på befordringen presterna emellan.
Pastorn ocli pastorskan, en folklek, bekant
i Westmanland, Södermanland, Öster- och
Westergötland, samt på Öland. De lekande sitta
i ring; pastorn och pastorskan inom densamma.
Hvarje deltagande har namn af någon till kyrkan
börande tjensteman eller annan person, och deras
omgifning, såsom komminister, adjunkt, deras
fruar, barn, m. m., klockare, klockerska,
kyrkovak-tare, kyrkovakterska, dödgräfvare, m. fl. Under
samtalet begagnar pastorn och pastorskan ordet du
till hvarandra och till de i leken dellagaude; men
dessa senare benämna de förra med deras titel.
Någon börjar med frågan: "livar har herr pastorn
(fru pastorskan) vaiit i natt?" — Past. "IIos
klockaren (klockerskan)." — Klock. "Det var icke
sannt!" — Past. "Hvar var du då, klockare?" —
Klock. "Hos kyrkovakterskan." — Kyrkov. "Det var
en stor osanning." — Klock. "Hvar kunde du då
vara?" — Kyrkov. "Hos adjunkten." o. s. v. —
Sålunda korsa frågor och svar hvarann, och kunna
förby tas äfven till andra, såsom: "Hvar liar du
dansat, ätit", o. dyl. Den som ej genast
igenkänner sitt namn och svarar, eller begagnar du, samt
lnrr pastorn och /ru pastorskan emot ofvanstående
regel, ger pant. Denna lek benämnes äfven
biskopen och biskopinnan.
Pastor primarius kallas kyrkoherden vid
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Han är den
främste af hufvudstadens presterskap, och företräder i
vissa fall en biskops ställe. Han är ordinarie
preses i Stockholms stads konsistorium, och har,
förmodligen derföre, samma rättighet som biskoparne,
att utan val infinna sig vid riksdagarne.
Konungen kallar honom till riksdagarne liksom biskoparne.
Stockholms stad bör icke egentligen till något visst
stift, ty det har sitt eget konsistorium, men
räknas dock så till vida till erkestiftet, att
erkebiskopen eger, att, när bans öfriga göromål det
tillåta, intaga platsen såsom preses i Stockholms
konsistorium. Pastor primarius öfvergår dä från
ordförande till ledamot. Pastor primarius
utnämnes af konungen inom ett af storkyrkoförsamlingen
uppsatt förslag, och för denna plats, likasom i
allmänhet för Stockholms presterskap, gäller ingen
indignatsrätt, utan prester ifrån hvarje stift kunna
befordras dertill.
Pate betydde fordom detsamma som rykte, sägen,
således: Han hafdi pata af (ban bade af ryktet
fått höra).
Patén, egentligen ett latinskt ord, som betyder
fat, kallas det lilla fat, på hvilket vid
nattvardsgång brödet omkringbäres. Paténet är vanligen
af silfver eller guld, och försedt med inskrifter
och sinnebilder. Af dylika från äldre tider finnas
några af stort värde qvar. Paléner af glas hafva
ock varit nyt|jade.
Patent. Ehuru monopolier äro förbjudna i
gällande regeringsform finnes dock s. k.
palenträttig-het eller uteslutande rätt att begagna nya
uppfinningar inom näringar och slöjder. En sådan
uppfinning betraktas såsom uppfinnarens egendom, bvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
