Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170 Passionspretliknlngar.
Pastoral-utskott.
vid det förbehåll, att om det i stället för
passe-volansen beviljade statsanslaget åter upphäfves,
äger konungen att återfordra af rust- och
role-bållare deras gamla bidrag till soldalens underhåll
på möten.
■»assionspreriikiiingar kallas de predikningar
öfver kristi pinas historia, som pläga hållas i
veckorna under fastan. På landet predikas blott en
sådan hvarje vecka, men i de stora städerna två,
hvarjemte å senare ställena sådana predikningar
hållas dagligen i den s. k. passionsveckan, eller
veckan före påsk, med undantag af lördagen.
Efter sådana predikningar, hvilka ej få räcka längre
än en halftimma, pläga i landsorten s. k.
passionsförhör anställas med församlingen.
Pastelberger, Johan llollgaug, född d. 7
Sept. 1682, ingick 1699 som handtlangare vid
artilleriet, der ban tjente sig upp till styckjunkare,
inträdde sedan vid Mejerfelts dragoner, samt
derefter vid Albedybls, der ban var ryttmästare, då
ban med regementet blef fången vid Pullava och
förd till Galitsch. Lyckades alt fly derifrån till
Archangel, hvarest han upptogs af ett Holländskt
skepp, som förde honom till Stralsund 1715.
Konungen utnämnde honom då till kapiten vid
Jönköpings regemente och samma år till major vid
det Anklamska. Vid fästningens öfvergång blef
ban krigsfånge och förd till Polen, hvarifrån han
icke återkom förr än 1724. Nu blef han major
vid grefve Dohnas regemente och sedan vid
VVesl-inanlands, fick öfverste-löjlnantstitel och blef 1748
kommendant i Stralsund, der han dog d. 4 Apr.
1700. Han bade bivistat alla Carl Xll.s falltåg,
frän slaget vid Narva till del vid Pullava.
Pastellmålning. I detta sätt att måla med
torra färger, hvilket egentligen först började
begagnas af Fransmannen Joseph Vivien, är Gustaf
Lundberg den som först i Sverige egentligen införde
denna konst.
Pastor, vice. Vice pastorstiteln tillhörer, enligt
gammal praxis, de icke-kyrkoherdar, hvilka, på
grund af förordnanden, föreslå pastoralvärden i en
församling, och bör följaktligen upphöra med
förordnandet. Några konsistorier, t. ex. Upsala och
Götheborgs, samt de begge i Finland, utfärda dock
ordentliga fullmagter på vice pastors namn, beder
och värdighet, hvilket tillägges mera gynnade
prestman. För att skilja sålunda titulerade och
verkligt tjenstgörande vice pastorer ifrån
hvarandra, har man antagit den skillnaden i benämningen,
alt man kallar de senare vikarie pastorer, hvilka
äro i värdighet underlägsne de förre, ehuru det icke
sällan bänder, alt dessa tjenstgöra såsom adjunkter
hos komministrar, de der sakna vice paslorslitel.
Pastoral-examen kallas det theologiska
lärdoms-proi, som förutsättes för rättigheten att söka
pa-storater. Det allägges inför biskopen och
domkapitlet, och på det betyg som deröfver utfärdas,
beror rättigheten att söka större eller mindre
gäll. De af första klassen äro förbehållna åt
den högre lärdomen, hvilken utmärkes af de
högsta betygsgraderna i examen; vid besällande af
paslorater utaf andra klassen fästes gemensamt af-
seende på lärdom och ålder i tjensten; vid dem
af tredje klassen gäller åldern ensamt. Delta bar
dock afseende på upprättandet af förslaget; ty
sedan detta blifvit uppsatt är konungen, vid de
re-gala, och församlingen vid de paslorater, hvilka
tillsättas genom val, ingalunda förbundne alt fästa
afseende på hällre eller sämre pastoral-examen.
Den förre utnämner och den senare väljer
hvilken helst af de föreslagne. Konungen kan äfven
nämna någon sökande utom förslaget, dock endast
någon som genomgått pastoral-examen eller i dess
ställe aflagt ett tbeologiskt lärdomsprof vid
oni-versitetet eller domkapitlet. Detta senare, såsom
lika gällande med pastoral-examen, tillätes
förtjente universitetels lärare och rektorer vid
gymnasium att aflägga. Det hestår då i en
theolo-gisk afhandling, hvilken offentligen försvaras ifrån
kathedern, samt underkastas den theologiska
fakultetens bedömande. Men offentlig befrielse från
både delta prof och egentlig pastoral-examen
åtnjutes endast af dem, soin tagit theologiska
licentiat-examen, den högsta theologiska examen hos
oss. Pastoral-examen åter består äfven i en
disputation, men hvilken vanligen ej utgöres af en
afhandling utan af smärre theser, som icke
nödvändigt måste vara af tbeologiskt innehåll, och
utgifvas icke vid universitetet utan i slifsstaden, samt
bedömas af biskopen och domkapitlet. Sedan denna
disputation försiggått följer den egentliga examen.
Den aflägges stundom först långt efter det
förstnämnda profvet. Ingen är skyldig att aflägga
pastoral-examen, såvida ban ej vill göra anspråk på
den dermed följande rättigheten att söka pastorat,
men hvar och en prest, som uppnått den föreskrifna
åldern af 30 år, eger rätt att undergå examen,
när ban anmält sig dertill.
Pastoralier kallas de inkomster in natura eller
i penningar, hvilka äro anslagne en kyrkoherde
till lön. Dertill räknas juridice äfven bostället.
Af pastoralier kan detta, jemte lerlial, smör och
qvicktionde, ved m. in. utarrenderas och uppbäras;
men de s. k. jura stolæ, eller likstolar, afgifter
för lysning, vigsel, barndop och kyrkgång, o. s. v.
få endast af en prestman uppbäras, som derföre
redovisar för vederbörande. Njuter enka under
nådar pastoralier, och dör hon innan dubbla
nådårets början, tillfalla desamma konsistorium. Alla,
eller de flesta pastoraliers förvandlande i
penningar, och dessas uppbärande ur statskassan har ofta
varit föreslaget, men, ehuru nyttigt ej mindre för
presterna, än för åbörarne, har detta förslag
dock af de förra rönt största ovilja och motstånd.
Pastoral-utshott eller rättare,
ecklesiaslik-ut-skottels pastoral-afdelning kallas det utskott, som
presteståndet vid riksdagarne brukar utvälja för
behandlandet af sådana frågor, som enskildt angå
ståndet och icke röra dess juridiska förhållanden.
Dessa senare böra till ecklesiastik-utskottets
lag-afdelning. Ilàda dessa utskott äro enskildle för
prestståndet, som dervid begagnar den rätt
riksdagsordningen gifver hvarje stånd att utom de
allmänna utskotten äfven välja enskildle för hvarje
stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>