Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PeonlagOrt.
Periodiak ihrlH.
181
och om fröet medföljer säden vid målningen,
gifver mjölet ett tuDgjäst och osnndt bröd.
Penningar! (Lyxmacbia nommularia), en
mångårig växt, som förekommer på något fuktiga
ängar, hvilka stundom öfversvämmas, vid hafvet
eller större sjöar, här och der i Skåne, Halland,
Boboslän, på Gottland och Öland samt i Nerike
och Upland; utan någon bushållsnytta.
Penta, Carl Johan, född d. 3 Juli 1774 i
Alingsås, der fadern var rådman och faktor,
studerade medicinen och blef 1803 regements-läkare
vid Nerikes och Wermlands regemente, hvilket
han följde till Pomern år 1807, och 1808 till
.Norska gränsen, men der ban afled i fältsjukan
t). 2 Dec. sistnämnde år, endast 34 år gammal.
Var känd för utmärkt skicklighet och bade en rik
samling af örter, som ban till en del ärft af sin
fader, men hvilken han sjelf betydligt utvidgat
och ordnat.
Pepparrot (Cochlearia armoracia), en mångårig
växt, som väl icke förekommer vild, men likväl
på några ställen förvildad, då roten är
oanvändbar. I trädgårdar odlas den, 6om bekant är,
deremot allmänt såsom kökskrydda; användes äfven i
medicinen.
Pepperling (Agariceus piperatus), en bästsvamp,
som förekommer bär och der uti tjocka
tallskogar och innehåller en skarpt smakande mjölksaft.
Pere» (Stellaria holoslia), en mångårig växt, som
förekommer i lundar och på torra slätten i de
södra landskaperoa; utan någon känd husbållsnytta.
Pericoper. Se: Predikolexler.
PeringskUld, Johan, föddes d. 6 Okt. 1654
i Strengnäs, der fadern, Lars Fredrik Peringer,
var lektor i poesien och historien. Han kom vid
nngefär 17 års ålder till Upsala, der
antiqvitets-kollegium nyligen blifvit inrättadt, hvarigenom ban
fick tillfälle att följa sin böjelse för
fornforskningen, samt anställdes år 1682 derstädes som
kanslist. Han gjorde sig snart bemärkt genom sin
outtröttliga flit och noggrannhet, och började
samla ett diplomatarium från l!:te århundradet,
hvartill materialier skulle anskaffas genom resor i
landsorterna. För detta ändamål erhöll ban ett kongl,
reseunderstöd. Han utnämndes till assessor i
antiqvitets-kollegium och blef, efter Hadorphs död,
år 1693, riksantiqvarie, då han tillika adlades
under namnet PeringsköU. På egen begäran blef ban
1698 äfven translator regni, hvilken syssla ban
bestridde i 14 år, då han fick den öfverflyltad på
sin son. Tog afsked år 1719 och dog följande
året d. 24 Mars. Den oförtrutne samlaren bade
lyckats sammanföra en stor mängd bref och
handlingar, samt andra materialier till Svenska
historien, men hvaraf en betydlig del, deribland 18
band af del ofvannämnda diplomatarium, förstördes
vid Stockholms slotts brand 1697. Bland bans
ul-* gifna skrifter må nämnas: Catalogus Codicum Mscr.
(t impresser, quos R. Anliquit. Archivo legavit J. G.
Sparfven felt; All- och Stamgård för K. Carl XII;
F.n book af Menniskiones Sldcht och Jesu Börd;
Wilkina Saga; Ättartal för Svea och Götha Konunga-
hus; Heims Kringla; Ulleråkers Häradz
Minnings-Merken med Gamla Upsala, m. m. Hans son,
Peringskttld, Johan Fredrik, född år 1688,
blef, såsom ofvan är nämndt, 1712 translator
regni, och då fadern år 1719 tog afsked från
riksantiqvarie-tjensteD, blef ban äfven deri dess
efterträdare. Han var väl då blott en 30 års man,
men bade snart sagdt blifvit uppammad till sysslan
af sin fader, hvars handledning understöddes af
ynglingens egna anlag. Det fanns dock en, som
härtill bade, utom skickligbetens anspråk, äfven årens,
och som man ej kunde utan orättvisa förbigå,
nemligen assessoren Keder (se detta ord). Han
undanbad sig likväl platsen i anseende till sin höga
ålder. Icke desto mindre öfverlefde ban i 10 år den
dertill utnämnde unge P., som dog d. 2 Mars 1725,
blott 37 år gammal. Som ban var ogift utgick
ätten med bonom. Af hans utgifna arbeten
anmärka vi: Chorographia Scandinaviee; Sagubrott af
nockorum Fornkongum i Dana och Svea Velldi samt
om Bråvalla slag; Hjalmters och Oivers Saga på det
gamla Nordiska Språket med Svensk Ullholkning;
As-mun d Kappabanes Saga; m. Q.
Perioden, ett pappersbruk, anlagdt bredvid
Nyköping, uti Helgona socken, på S:t Annas
frälseegendom.
Periodisk nkrilt kallas sådana tryckta skrifter,
hvilka utgifvas i nummerföljd och pä bestämda
lider. Den periodiska eller tidningslitteraturen bar,
genom den lätthet, hvarmed den kringsprides,
genom mångfalden af sitt innehåll och ur ännu
andra skäl ett stort inflytande — i de flesta fall
större än boklitteraturen — på det allmänna
tänkesättet. Att ordna dess juridiska förhållanden, så
att missbruken förekommas, är tryckfrihetslagens
svåraste och vigtigaste uppgift. Med afseende å
det stora inflytandet af dessa skrifter, bar man i vår
Svenska tryckfrihetslag belagdt hvarje
tryckfrihets-brott, som begås medelst sådana skrifter, med
dubbelt högre böter, än som eljest stadgas. Äfven i
ett annat afseende är den underkastad en serskildt
regel, nemligen alt den ansvarige utgifvaren
ståndar författare-ansvar för tidningens bela innebal],
ehuru detta i de flesta tidningar förskrifver sig
ifrån flere författare. Det är också vanligt, att
den ansvarige ingalunda är den verklige
utgifvaren, utan någon belt annan person, som icke bar
mera att beställa med tidningen, än att ban
undertecknat den anmälao om tidningens utgifvande,
hvilken skall göras bos juslilie statsministern. En
sådan anmälan måste nemligen ske för att få
utgifva en periodisk skrift; men justitie statsministern
har ingen rätt att afslå densamma. Meningen
dermed är blott, att juslitie statsministern, såsom
väktare mot tryckfrihetens missbruk, skall känna hvilka
tidningar utgifvas och hvilka persoDer som äro
ansvarige för dem inför lagen. Hvar och en
medborgare, som icke blifvit dömd för nesligt brott
eller förklarad förlustig att föra andras talan, äger
rätt att utgifva periodiska skrifter. Men sker det
utan tillståndsbevis af justitie statsministern,
plik-tar boktryckaren 100 R:dr och tryckningen
inställes till dess tillståndsbevis blifvit erhållet. Under
Del. III. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
