Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Philip.
Phoenicier.
189
Philip, en tvillingson af Christian Tyrann, född
1519, och, jemte sin broder, död i vaggan.
Philippa, dotter till konung Henrik IV i England,
blef d. 26 Okt. 1406 förmäld med Erik XIII. Mon
var liten till växten, men af ett ädelt och älskvärdt
lynne och bade i början nägot inflytande pà sin
gemål, hvilket lände både bonom och hans folk
till oytta. Derjemte var bon af elt modigt sinne,
och då Erik år 1428 kom i oenighet med
Hansestäderna, så att dessas flotta, 260 skepp stark,
sköflade norra Jutland och angrep Köpenhamn,
hvaröfver Erik sjelf så förfärades, att ban gömde sig
i Sorö kloster, behöll bon ännu sitt sinneslugn,
samlade fartyg, uppmuntrade besättningen, samt
anföll och förjagade fienden. Dà bon likval
följande året, uppmuntrad häraf, ville ytterligare
tukta llanseaternes djerfhet och med en liten
flotta af 75 skepp angrep Stralsund, men
dervid led någon förlust, var hennes usle gemål nog
lägsint alt med bugg och slag missbandia henne,
och det ehuru hon då var i välsignadt tillstånd.
Den kropps- och själs-sjukdom denna nedrigbet
ådrog benne, förenad med sorgen öfver Eriks
ovärdiga lefnadssätt i öfrigt, förmådde benne att
lemna bans hof och draga sig undan till Wadstena
kloster, der bon afled redan året derpå, d. 5 Jan.
1430-
Philippi, Petrus, en son af riksrådet och
riddaren Filip Finvedsson till Runby, prior för
do-minikanerne i Sigtuna, blef, i början af
1330-talet, väld till erkebiskop i Upsala, i hvilket
embete ban afled år 1341. Hvad han derunder
uträttat är föga kändt, mer än alt han krönt konung
Magnus Smek och hans gemål Blanka, byggt en
sakristia af sten på Arnö, och, till följd af
påfven Benedikti XII:s hotfulla bref, af sina
lydbiskopar indrifvit den sexåriga afgiften till krigets
underhållande mot de otrogne i det förlofvade
landet.
Philipsen, H. Th., grosshandlare i Stockholm
och ledamot i drätsel-kommissionen, var en
utmärkt driftig och för allmänt nyttiga inrättningar
varmt deltagande och verksam, man, hvilken
hufvudstaden har att tacka för stiftandet och
förnyandet af flera sådana. Ibland annat inrättade
ban pa egen bekostnad år 1811 i Maria
församling i Stockholm en skola för 50 barn, hälften
af hvardera könet, som der undervisades, icke blott
i vanliga elementar-kunskaper, ulan äfven i
handaslöjder. Småningom utvidgades skolan, så att bon
kunde emottaga 60 flickor och 40 gossar, och
slutligen förenades dermed församlingens
fattigskola. Vintermånaderna erhålla alla barnen
middag i skolan. Här infördes först
vexelundervis-ningsmelhoden, år 1819, af läraren, magistern P.
R. Svensson, hvilken på allmän bekostnad gjort
en resa till England att inhemta kunskap härom.
Efter stiftarens, herr Pbilipsens, alltför tidiga död
1819, då ban under feberyrseln kastade sig ut
genom fönstret och dog af fallets följder, bar
bans enka, född Charlotta Moll, död 1835 vid 57
års ålder, fortsatt hans omsorger om skolan, till
hvilken hon lemnade ett dels doneradt, dels genom
fleras bidrag samladt, kapital, stort 19,666 R:dr
32 sk. B:ko, och som hon för öfrigt understödt
dels med betydliga penningebidrag, dels med en
moderlig tillsyn om barnen. I skolans lokal vid
Adolf Fredriks torg finnas både Pbilipsens och
bans frus bröstbilder buggna i marmor.
Philipsen, Lorentz MUnter, född d. 17 Mars
1766 i Ystad, der fadern var rådman och
handlande, blef 1782 student i Lund och 1790 medicine
doktor, sjukbus-läkare i Carlskrona under
krigsåren, flyttade sedan till Stockholm, der ban 1792
blef professor och lärare i anatomien vid
målareakademien, 1806 sekreterare i koll. medikum, från
hvilken befattning ban för sin höga ålder tog
afsked år 1835. Har, utom medicinen, äfven egnat
sig åt den sköna litteraturen och utgifvit en
periodisk skrift, kallad: Patrioten; Försök till
Bonapartes historia; (Observaleur ou recueit des lectures
inslructwes et agreables; m. m.
Philipson, Philip, magister och dekanus i
Linköping, var konung Magni Smeks kansler 1320—
1322 och blef sedan riksråd. Han skall hafva
varit af den gamla Puke-ätten.
Philipsson, Jolian, en af Folkungarne och
deras höfding, dà de angrepo och dödade Ingemar
Nilsson, hvilken öfverdådiga och grymma handling
konung Magnus Ladulås kort derefter hämnades,
genom en annan lika grym, men mera trolös, då
ban låtsade försonligbet och glömska, bjöd de
broltslige till sig på Gällaqvist, men der lät
gripa dem, döma till döden och halshugga dem.
Endast Filip af Runby fick lösa sig med ansenliga
böter. Johan och Birger Pbilipsson, Folkungar,
voro redan gamle män, då de låtit förleda sig
till mordet pà Ingemar och nu fingo umgälla det.
Philipstad. Se: Filipstad.
Philp, llelnm, infördes på Svenska
riddarhuset 1638, sedan ban förevisat konung Carl Stunrts
Latinska betyg om bans Skottska adeliga börd.
Blef 1645 öfverste för Westmanlands och 1657
för Uplands regemente.
Phoebus, var benämningen på ett af de s. k.
mynttecknen, bvilka slogos under konung Carl XII.
Phoebus slogs 1718. (Se vidare: Mynttecken.)
Phoenicier, ett af forntidens märkvärdigaste folk,
med en egen bildning och särdeles utmärkt för
sin handel och sina utflyttningsföretag, samt i den
historiska liden bosatt på Afrikas norra kust, der
hufvudorten var det verldsbekanta Karthago. De
tillhöra i många fall nordens äldsta historia.
Denna seglande och handlande nation öppnade redan i
äldsta tider en liflig förbindelse med
Östersjökusterna för handeln med bernsten, som invånarne
der den tiden ägde att i myckenhet aflåta. Alt
Skåne härunder besöktes är mer än bevisligt. Att
samma folk, hvilket ständigt bildade nya
anläggningar på Europas syd- och vestkust, samt
närliggande stora öar, och troligen äfven i södra
Amerika, äfven kastat dylika bit i Skandinavien,
har man, på senare tider sökt göra troligt. De
som hylla denna åsigt hafva antagit, att, omkring
år 500 före Cbristus, tvenne kolonistflottor utsändes
frän Karthago , af hvilka den ena med 30,000
ny-Del. III. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
