Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pilsplii aaren.
Pinello.
195
stor det af Tyskland, återkom derifrån och
uppehöll sig en tid i Skåne, hvarifrån ban 1741
begaf sig till Köpenhamn, der ban anställdes såsom
rit mästare för kadetterne, blef professor vid
målare-akademien och slutligen dess direktör. Han
stannade bär i 30 år, och skulle troligen
qvar-blifvit för alltid, om icke en lnmpen intrig bragt
bonom i ogunst vid hofvet och vållat bans
afskedstagande ur Danska tjensten. Hans
riddare-ed, såsom riddare af Wasa-orden, togs härvid till
förevändning. Likväl erhöll ban 300 R:dr i
pension. Detta skedde år 1772. Gustaf III, som
redan kände och värderade bonom, gaf honom en
pension, utnämnde bonom till direktör vid
målareakademien och uppdrog åt bonom att måla sin
krö-ningstafla. Detta arbete, hvilket ban fick börja först
vid närmare 70 års ålder, och det ban aldrig bann
follborda, anses såsom ett mästerstycke. Han
afled, enligt Biogr. Lex. d. 2 Mars 1794, men
enligt andra uppgifter 1792. Pilo var en af
Sveriges störste målare, mindre tecknare än kolorist,
och de flesta af hans arbeten skulle med beder
försvara sin plats i Europas första gallerier. Bland
de förnämsta räkuas Cain och Abel, samt la
Cha-Tilè Romaine.
Pilspinnaren (Bombyx salicis), är en hvit och
silverglänsande nattfjäril, med alldeles enfärgade
vingar, svarta palpler och svartspräckliga fötter.
Vingbredd omkring 2 tum. Ingen fjäril är
vanligare än denna pä de orter der pil och vide
allmännare planteras, t. ex. på Skånska slätten. Här
ter man i Juli och Augusti månader alla aftnar
pilbäckarne hvimla af dessa genom sin färg så i
ögonfallande insekter, och med sitt oupphörliga
fladdrande mellan blad och qvistar åstadkomma de
ett ganska eget mullrande ljud. Honan lägger sina
ägg på löfvens undersida. Larven är svart med
gula fläckar och strimmor, på sidorne gråaktig
>amt besatt med länga härpenslar. Han inspinner
sig vid förpuppningen mellan hopfästade löf.
Puppan är svart- och hvitfläckig. Denna larv är
Skånska pilplanteringarnes plågoris. De finnas bär
i sàdao talrikhet, att de inom kort alldeles
aflöf-va en häck af 50 —100 alnars längd.
Pilt, ett gammalt Svenskt ord, som betyder gosse,
brukas ännu i norra Bohuslän; men betecknar der
hvarje vuxen hemmavarande son. Under denna
benämning inbegripes således hvarken barn eller
tjenare.
Pilt, Halvar, en Svensk ansedd man, som jemte
en Magnus och en Åke Jätte, stod i spetsen för
en hop Svenskar, hvilka år 1342 biträdde
befall-ninjsmannen på Wordingborg, Marquard Schöne i
en tvist, som ban hade med konung Waldemars
marskalk, Fredrik of Lahn, hvilken understöddes
af Danskarne. Tvisten slutades dermed, att
Mar-rpiard log till flykten, och de Svenske herrarne
blefvo slagne.
Pilört (Sagittaria sagittifolia), en mångårig växt,
hvaraf tvenne afarter förekomma uti kärrvattnen,
isynnerhet på slättbygden, från Skåne till
Bohuslän, Nerike och Upland ymnigt. Den ätes af
hästar, nötkreatur och svin.
Pimentelli, Spanskt sändebud, skickades, mot
slutet af Christinas regering till Sverige för att
åstadkomma upplösningen af detta rikes förbindelse
med Portagal, för hvilket ändamål ban sades
medföra 300,000 livrés, lian uppnådde väl icke
denna afsigt med sin beskickning, men lyckades
deremot så mycket mera att genom sitt personliga
intagande umgänge vinna Christinas enskildta
bevågenhet, och verka på hennes beslut att nedlägga
kronan och antaga katholska religionen. Hou ville
till och med, såsom ett bevis pä sina vänskapliga
tänkesätt för Spaniens konung, skänka bonom ett
af sina gardesregementer under Dobnas och
pfaltzgrefven Adolf Johans befäl. Blott med möda
lyckades det Carl Gustaf att afstyra detta förflugna
infall.
Pinipla. Se: Pirka.
Pinipla (Pimpla), ett insektslägte af steklarnes
ordning, tillhörande familjen ichneomonider, med
kullrig skutell, chagrinerad bakrygg, underlifvet
jemnbredt, platt och fastvuxet vid thorax;
agg-läggarne rakt utslående. Häraf finnes bos oss
Borslpiinplan (Pimpla ell. Lissonota setosa), J tum
lång, svart med rödgula fötter. Lefver såsom larv
uti Irädödarens larver, hvilka deraf utödas.
Piuipsten, ett vulkaniskt mineral, utmärker sig
genom sin svampaktiga sammansättning, i följd
hvaraf det flyter på vattnet. Pulvriserad är
pimp-stenen dock vida tyngre än detta, neml. 2,2. Den
finnes i alla vulkaniska trakter i stora lager eller
massor, och utkastas ständigt i förening med
lavan ur vulkanerna. Pimpsten finnes spridd i
mindre stycken öfver hela Bohuslänska kusten, samt
har trätfats i torfmossar på mer än 100 fot öfver
hafvets nuvarande yta. Dess tillkomst der kan
icke förklaras annorlunda, än att den blifvit dit—
förd frän Island, efter någon eruption från llekla,
under den tid större delen af Bohuslänska
kustlandet låg under vattnet.
PinatlU och Piua-rasa-ilU äro ett slags i
vestra Sverige brukliga eder, hvilka leda sin
upprinnelse ifrån katholska tiden och äro
otvifvelaktigt bedyranden vid vår herres pina och död.
Pincier, Jolian Ludvig, var hertigens af
Scbles-vig-IIolstein-Gottorps geheimeråd och
öfver-krigs-koinmissarie för dess milis. Blef 1693 adlad i
Sverige och 1698 gjord till friherre, ehuru ban aldrig
varit i Svensk tjenst. Endast bans befattning
såsom sekreterare bos hertigen förskaffade honom
denna utmärkelse. Han blef sedan 1709
geheimeråd i Danmark och 1714 direktor för högsta
rätten i Gottorp samt amtman i Apenradc. Lärer
dött omkring 1720, utan arfvingar, sä att ätten
utgick med bonom.
Pinello, Jlolian Baptista, var född i Genua
d. 24 Juni 1682. Fadern, som härstammade från
en gammal adlig ätt, hvilken gifvit republiken flere
utmärkte män, var kapiten vid galer-eskadern i
Sa-vonna och stupade 1694 i en Iräffning mol
Bar-bareskerne. Joban begaf sig, efter idkade studier,
på utrikes resor, kom till Paris, der ban öfvade
sig i beridarekonslen och anlände 1698 till Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
