Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
240 Proffpredlkan.
blef, att vara åklagare och alt gripa de brottslige.
Ilan var rättsbetjent; blott undantagsvis domare,
när konungen, i vissa fall, eller emedan
öfvervål-det blifvit alltför allmänt, tilldelade dem en sådan
större myndighet. Utom general-prefossen funnos
regements-profosser, hvilka, vid de lägre
krigs-rätterne, utförde samma åligganden. Ännu under
konung Carl XI:s tid gjorde profossen fiskalstjenst,
enligt instruktionen för general-gevaldigern och
regements-profosserne, af d. 2 Mars 1683. Han
framstår der såsom polisupps} ningsman i lägret,
såsom fångvaktare, samt angifvare af förseelser och
brott, hvilka begingos äfven af befälet.
Rege-ments-profossen var underordnad
general-gevaldigern, och bade sjelf en lägre grad under sig i
kompani-profosserne. Desse skulle inställa de
brottslige hos regements-profossen, och ban befordra dem
till ransakning och dom. Profossen är således i
konung Carl XI:s lagstiftning något nedsatt, till vigt
och värdighet , emot på Gustaf Adolfs tid. Sedan
bar embetet småningom öfvergått till hvad det nu
är. Profossen har blifvit rättsbetjent och den
juridiska delen af hans befattning är tilldelad andra
tjenstemän.
ProCpredikan kallas den predikan, med åtföljande
altartjenst, som ordinarie sökande till pastorat
eller komininistratur, måste hålla uti moderkyrkan
af de församlingar, dit han vill blifva befordrad.
Profpredikanter missiveras af konsistorium, hvilken
för dem bestämmer dag, då profvet skall afläggas.
Den som äger sista förslagsrummet predikar den
första, och den soin bar det första, den sista
söndagen. Uti regala pastorat kan fjerde
profpredi-kant begäras af församlingen. Profpredikant får
icke, med mindre annan prest ej är att tillgå,
förrätta andra presterliga göromål på profdagen, än
predikan och altartjensten.
K*ro joco, ett sällskap, som bildade sig i
Stockholm omkring 1810. Det säges derom hos
Hammarsköld: att sällskapet "förde inga protocoller,
samlade inga handlingar. Det utgjordes af några
glada vänner, som samtalade om litterära ämnen
och stundom lemnade bidrag till Polyfem."
Pro .jure et populo, var konung Sigismunds
valspråk.
Pro-kannler är en titel, som åtföljer såväl
erkebiskopens embete, som biskopens i Lund.
Pro-kanslerens befattning är svår att uppgifva, ty den
består mindre i bestämda förrättningar, än i en
allmän, faderlig uppsigt öfver universitetet. Ilan
är i kanslerns stad och ställe; men alla
akademiska ärender afgöras af kanslern sjelf, och om
kanslern är förhindrad att sjelf förrätta
kanslers-göromålen, uppdragas de åt någon annan, hvilken
serskildt tillförordnas. Denne kan visserligen
vara pro-kanslern; men han är icke sjelfskrifven
dertill. Prokanslerns yttrande brukar afgifvas,
innan målen afgöras af kanslern, men den närmare
och egentliga förvaltningen af universitetets
ärender tillhör icke honom, utan universitetets
konsistorium, bestående af alla ordinarie
professorer-lie samt ranlmastaren, under ordförande af
rektor, hvilket embete går i tur ibland professorcr-
Promotioa.
ne, och dess innehafvare ombytes en eller två
gånger om året.
Proklama eller Årsproklaina, äfven
Ärsstäm-ning å död mans borgenärer, kallas den stämning,
hvarigenom alla fordringsägare kallas, att, på viss
dag, uppgifva sina fordringar inför domstol. Den
som försummar årsproklaman, förlorar sin rätt.
Ändamålet är att försäkra arfvingarne emot okända
fordringsanspråk. På det fordringsägaren, genom
okuunigbet om proklama-tiden, ej måtte
blottställas att gå miste om sin rätt, är det stadgadt, att
sterbhuset skall ingifva till rätten en förteckning,
under edelig förpliktelse, på alla kände
borgenärer, och desse kallas då serskildt. De okände
underrättas blott genom lysning i allmänna
tidningarne. Proklaman äger rum på bestämd dag, näst
efter natt och år, sedan kungörelsen i tidningarne
utgått. Den, hvars fordran varit bevisligen känd
af sterbhuset, inen ej upptagen på dess
förteckning, eller, om detta skett, dock ej blifvit
serskildt kallad, äger sin rätt oförminskad. Utom
vid dödsfall kan äfven årsproklama äga rum vid
äktenskapsskillnader, vid upplösning af bolag, och
då myndig person försättes nnder förmyndare. Vid
konkurser äger den alltid rum. Rätten kallar alla
borgenärer, genom anslag på rättegångs-rummets
dörr, genom kungörelse i tidningarne, och genom
serskild aninaning till alla kände borgenärer, inom
landet. Den borgenär, som ej sjelf, eller genom
laga ombud, inställer sig vid proklaman, förlorar
all talan i saken, såvida ban ej kan bevisa, att
ban ej kunnat veta det konkurssaken rörde hans
rätt, eller också kan styrka laga förfall, som
hindrat honom att inställa sig.
Promotiou kallas den högtidliga akt, hvarmed
universiteterna utdela sina lärdomsgrader. De firas
numera nästan endast inom den filosofiska
fakulteten, och der hvart tredje år. Någon juris
dok-tors-promotion, i Upsala, har ej ägt rum sedan
1827, och medicine doktors-promotionen sista
gången 1841. Den juridiska doktors-graden sökes
numera sällan, och den medicinska brukar
tilldelas af konungen, efter allagda lärdoinsprof. Äfven
deu filosofiska bar varit i fråga att afskaffas,
såsom dels kostsam, dels hinderlig för studiernas
grundlighet; men dessa skäl hafva blifvit bestridda
och den fortfar ännu. Antalet som promoveras
är olika, vanligen 7 5 eller något derutöfver.
Högtidligheten förrättas i domkyrkan, dit
akademiestaten, ined dem som skola promoveras, uppträder
i högtidlig procession. Akten börjas med sång,
hvarefter den ibland fakultetens professorer, som
ar promolor, d. v. s. promotions-förrättare,
inviger akten, med ett tal, och sedan kröner
kandidaterne, hvar och en med sin lagerkrans. Pä samma
gång lemna» doktors-diplomet och riugen, hvilka
trenne tecken är den filosofiska doktors-gradens
utmärkelser. Sedan detta skett nedstiger promotor,
och de, soin innehafva hedersrummen bland de nyss
promoverade, uppträda i den öfre katbedero,
hvarefter primus eller innehafvaren af första hedersrummet,
besvarar den s. k. magister-frågan. Denna fråga
är ett vetenskapligt problem, som på förhand med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
