Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
256
Qvarnbacka.
Ovsrsebo.
stora qvarnar, der finmalningen icke skedde blott
för bnsbebof, utan såsom en näringsgren. Dessa större
qvarnar ägdes nästan blott af kronan, frälset och
förmögnare personer. Äfven vid småqvarnar drefs
stundom mälden såsom näringsfång, men detta
betraktades i lagstiftningen såsom ett missbruk.
Riksdags-beslutet 1625, då qvarntullen infördes,
föreskref en undersökning, dervid alla öfverflödiga
småqvarnar, eller de som voro till förfång för
odalqvarnarne, skulle utdömas. Något senare
anbefalldes undersökning, vid bärads-rätt, om nya
qvarn-anläggningar, och från denna tid uppkom en
mera bestämd skillnad emellan husbehof)- och
tull-qvarnar. Qvarnens beskattning bar åtföljt jordens;
så alt qvarnen upptagits, vid skattläggningen,
som en hemmanets tillhörighet och förmån. Enligt
de gamla lagarne ägde hvar och en anlägga qvarn,
äfven på fremmande strand, om ej jordägaren
förekom bonom; numera är qvarnstället
strandägarens tillhörighet. Qvarnar anläggas, med tillstånd
af landshöfdinge-embetet, efter föregången
undersökning af bärads-rätt, och sedan äldre qvarnars
ägare i orten blifvit hörde. Ändamålet med
undersökningen är att tillse, det öfversvämningar må
undvikas och ingen äldre rätt förnärmas. De
skattläggas med afseende pä de lokalförhållanden, hvilka
bestämma qvarnens indrägtighet, såsom
vattentillgång, ortens behof af mäld, o. s. v. Äfven för
husbehofs-qvarnars anläggning fordras sådan
nu-dersökning, och skillnaden är endast den, att dessa
ej skattläggas. Ägaren af sådan qvarn pliktar,
om han der emottager mäld för betalning.
Qvarnbacka hruh. Se: Wedevdg.
Qvarnbo eller <lvnrnbo<la i Läby socken i
Upland, en gård, hvilken fått en slags
märkvärdighet deraf, att Gustaf Wasa, i sin ungdom, der
tillbragt en del af ferierna under sin studiitid.
Han vistades äfven stundom i Wänge och
Björk-linge prestgårdar.
(ftvarnliolmen. Se: Kalmar stad.
<lvnrulttt, ett litet ställe under Sko kloster, äfven
kalladt Lugnet, bekant derigenom, att fru
Nordenflycht här tillbragte sina sista lefnadsår, och äfven
här slöt sina dagar. (Se: Nordenflycht, Charlotta).
Qvarnström, Carl Gustaf, vice professor
vid de fria konsternas akademi, hvars skattmästare
ban tillika är, samt kongl, bof- och
staty-bildhug-gare, är född i Stockholm 1810, elev af Byström,
och bar utbildat sig i Italien, der ban tillbragt 6
är. Klan har af honom en mängd sköna
bildstoder, basreliefer och statyetler, hvaribland serskildt
må nämnas Ullers staty och en flicka, lagande en
törntagg ur sin fot. lian är nu sysselsatt med
modellen till Tegnérs kolossala bildstod. Ännu
stadd på sin utvecklingsbana och med säkra steg
framåtgående till konstens mål, torde det vara för
bittida att om bonom fälla ett omdöme, hvilket
tillkommer framtiden, som troligen skall sälla
bonom på en af de första platserna inom den
Svenska skulpturens pantheon.
Qvarutorp, stångjernsbruk i nedre Ulleruds
socken af Wermland, har, vid 2 härdar, 1,075
skepp:d stångjernssmide af köpetackjern. Utskepp-
ningsorlen är Götheborg. Hammarskatten utgör 9
skepp:d 14 lisp:d. Ägare: brukspatronen L. G. Öro.
Bruksstämpeln visar Q med en pil igenom samt eo
pilspets vid bögra sidan,
(fcvarutull är namnet på en af de gamla
beskattningar, hvilka fordom utgingo af Svenska folket,
men numera icke finnes under samma form och
benämning. Qvarntullen fortfar nemligen änno,
under namn af mantalspenningar. Dessa hafva
uppkommit af qvarntullen, som första gången
beviljades af ständerne år 1625. Den var ett af de
försök, dem Gnstaf II Adolf gjorde, att grunda
statsinkomsterna på indirekta skatter. Anledningen
till qvarntollen var krigets behof. Förslaget
derom väckte motstånd, helst sädens förmälning var
till en stor del ett enskildt bushålls-bestyr, och
man fruktade, att den nya skatten skulle drabba
den fattige, mera än den förmögne. Den blef
likväl beviljad att utgå såsom en tull af all den säd,
hvilken fördes till qvarn att förmalas, utan
undantag för någon klass af folk* eller skillnad emellan
kronans, frälsets eller skattägarnes qvarnar. Den
skulle utgå i penningar, och lika för ren och oren
sad; men ej lika för olika slag af sad. För en
tunna bafra betalades 2 ore, för malt eller rent
korn 3 öre, för blandadt korn och råg 4 öre,
ärter och bohvete 6 öre, råg 8 öre, hvete 12
öre. För alt förekomma kronans förlust
derigenom, att mycket folk förmalde sin säd på
band-qvarnar, förskrefs: alt hvar och en, som ägde
eo handqvarn, skulle uppgifva huru mycket han
på den ville förmala, och skalla derefter.
Vidare blef stadgadt, att qvarntullen kunde
bortar-renderas. Dessa båda föreskrifter, oin
husqvarnar-Des skall och om arrendeo, beredde öfvergången
ifrån en indirekt skatt till en direkt personel
afgift; ty vid bestämmandel af arrendesummans
storlek fästade man sig vid antalet af de personer,
som malde på qvarnen. Qvarntullen förvandlades
redan år 1627 till en personel skall, hvilken ännu
fortfar under namn af rnantalspenningar. (Se:
Mantalspenningar.)
dvursebo eller Christine kapell, en socken i
Östkinds härad af Ostergölbland, på norra sidan om
Bråviken, men börande till Strengnäs stift, af 3
kl. konsist, pastorater, ungefar midt emellan
Norrköping och Nyköping, med omkring 3 mil till
hvardera staden, men postgången till den senare,
och Näfveqvarns bruk, består af förrn. mtl.
Arealen är 13,747 tunnl., hvaraf 180 bestå af
sjöar och träsk. Folkmängden år 1844 var 512
personer. Uppskattningsvärdet 54,338 R:dr.
Marken omvexlar af berg, mossar och träsk. Kyrkan,
som nybyggdes 1807—1808, har en altartafla af
Hörberg, föreställande Frälsaren, bedjande i
örtagården. Den gamla kyrkan, eller Christine kapell,
grundlades, enligt en anteckning i kyrkoböckerna,
år 1615 af gästgifvaren Kasper Ilarlwijk, och
oppbyggdes af Carl lX:s gemål, drottning
Christina, som gaf henne sitt namn. Kapellet lärer hafva
legat på gästgifvaregårdens ägor. när ha
fordom funnits flera smärre jernbruk, men hvilka
öf-vergifvits, emedan malmen var alltför fattig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
