Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Qvarstad.
41 veck felt.
257
löna brytningen. I socken märkes Qvarseboklint,
elt ganska bögt berg, och färgslället, hvarest man
färdas öfver Bråviken, hvilken här är 2,333
famnar bred, samt Säire eller Sätersnnds skans, som
anlades 1741 att försvara inloppet till Norrköping.
Den bestyckades 1788 och fick en liten besättning,
men är sedan öfvergifven. Adr. Nyköping.
Qvarstad kallas det förhållande, som inträffar då
egendom tages i beslag af offentlig myndighet, på
sådant sätt, att den icke får afyttras eller
förskingras, ebnro den tills vidare förblifver i ägarens
vård, eller åtminstone ägande-rätten icke
frånkänner honom. Qvarstad äger rum i vissa fall, då
ägande-rätten är oafgjord, eller då ett sådant fall
kan inträffa, som medför dess förlust. Så t. ex.
kan en fordringsägare erhålla qvarstad på gäldenärs
gods, och detta verkställes alltid, när konkurs är
börjad. Äfven fast egendom, t. ex. omtvistade
ägor på marken, kan sättas i qvarstad, medan
domaren undersöker tvisten om ägande-rätten.
Likaså belägges omtvistad testaments-egendom med
qvarstad, äfvensom sterbhosets tillhörigheter, när
död mans anhörige icke i laga ordning anställt
bouppteckning. Ändamålet med dessa qvarslader
är tydligen, att bevara egendomen orubbad till dess
att äganderätten blifvit afgjord, eller de vid
egendomen häftande förpligtelser uppfyllda. — I
tryckfrihets-lagstiftningen är qvarstad ett föremål för
vidlyftiga föreskrifter. Rättigheten att belägga
utkommen skrift med qvarstad tillbör dels
justitiestatsministern, såsom den der bör motarbeta
tryckfrihetens missbruk, dels domstolen.
Justitiestatsministern kan belägga hvilken skrift ban vill med
qvarstad, men under tvenne förbehåll; det ena,
att detta sker inom viss tid, sedan skriften blifvit
utgifven, det andra alt åtal, inför laga domstol,
skall äga rum, inom en viss tid, efler
qvarsta-dens verkställande. Genom denna lagliga
rättegång kan författaren möjligen blifva frikänd och
qvarstaden upphäfvas; men intilldess detta skett,
eller domstolen under rättegångens lopp upphäft
qvarstaden, fortfar densamma. Den utgör således ett
medel för justitiestatsministern, att hindra
utspridandet af sådana skrifter, dem han ernår låta åtala
såsom brottsliga, men om den anklagade blifver
frikänd i rättegången kan utspridandet icke längre
uppehållas. Enskild målsägande, som anklagar
någon annan för tryckfrihetsbrott, kan deremot icke
erbålla qvarstad, utan domstols beslut, således icke
före rättegängen. Domstolen åter kan belägga
anklagad skrift med qvarstad, men, för alt icke
domstolarne må missbruka denna magt till förfång
för tryckfriheten, har det blifvit stadgadt, att alla
qvarstads-beslut, ehuru de genast verkställas, dock
skola, för principens skuld, underställas bofrättens
och tryckfribets-kommitléens utlåtande, samt om
dessa myndigbeter äro af olika mening rörande
det ifrågavarande fallet, bör det äfven komma
under bögsta domstolen, som der, likasom alltid,
afgör i högsta instans, och hvars protokoller i
sådana mål måste befordras till trycket af justitie
ombudsmannen. Vill åter justitie statsministern
anställa åtal, men utan att anställa qvarstad, kan
ban det äfven, och bar då en något rymligare
pre-scriptionstid. Sådana åtal får ban anställa, ända
till och med sex månader efter skriftens utgifvande,
men qvarstad får ej läggas senare än åtta dagar,
efter det skriften utkommit, och bör då åtal följa
omedelbarligen derpå. Det är också tydligt att
om qvarstad, när som belst, kunde läggas, vore å
ena sidan förläggaren aldrig säker i besittningen
af sin egendom, och å den andra skulle qvarstaden
förfela sin verkan, otn den användes sedan boken
redan hunnit utspridas.
Qvarter. Se: MM, Mål och Vigt.
Qvarter-stycken var fordom benämningen på ett
slags kanoner, som brukades om skeppsbord. I
1568 års skeppsgårds-räkenskaper anföras bland
jemskyttet, hörande till flottans bestyckning, äfven
25 qvarters-stycken.
Qvaser (myth.). Åsar och Vaner hade långliga
lider fört krig med hvarandra. Ändtligen ledsnade
de å ömse sidor, och önskade fred. De beslöto
derföre att skapa en varelse, åt hvars vishet de
kunde anförtro sig, och som de kunde taga till
skiljedomare. De spottade då i ett och samma
käril, och bildade af detta ämne en man, den de
kallade Qvaser. Denne man var så vis, att ban
aldrig blef svarslös, ehvad fråga man än gjorde
honom. Han vistades i Walhall bland gudarne,
och utgjorde deras dagliga sällskap. Slutligen
begaf ban sig på resor genom verlden, för att lära
menniskorna vishet. Han kom då till
dverg-brö-derne Fjalar och Gjalar, hvilka mördade honom
och tillredde af hans blod skaldemjödet (se: Fjalar).
Gudarne som började längta efter den vise, läto
fråga efter bonom, och fingo till svar: alt Qvaser
blifvit qväfd af sin egen vishet.
Qvatember kallades fordom Onsdagen efter 3:dje
Söndagen i advent. Den hölls helig, till och med
i början af reformations-tiden, hvarvid på
densamma predikades öfver Luc. t kap:s början.
Qveckfelt, Rustar. Denna ätts stamfader,
Anders Svensson, inkom från Norrige år 1556,
och blef höfvidsman för en fana knektar. Hans
sonson, Rustar, hvilken, efter att hafva åtföljt
den Svenska legationen till England och Holland
1660, blef assessor i Götha hofrätt, adlades 1675,
då han antog detta namn. Blef sedan drottning
Christinas hofråd och öfver-intendent i Norrköping.
Dog 1712, vid 84 års ålder. Hans son,
QveckTelt, Krik Rustar, var en bland de
siste Caroliner. Född 1688, kom ban vid 17 år
i krigstjenst och afsändes till Carl Xl!:s armé i
Polen. I slaget vid Pultava var ban kornett vid
Cruses regemente, förde standaret, blef sårad,
som det uppgifves, af en kula, hvilken gått
igenom kroppen, men följde det oaktadt konungen
på dess tåg till Turkiska gränsen. I öcknen, som
bärunder måste passeras, plockade ban malört, för
att stoppa i såret och hålla det rent från maskar.
Hann icke desto mindre med Carl fram till Bender.
Vid krigets utbrott, mellan Porten och Ryssland,
följde han Tartar Käns armé, och skickades
följande året tillbaka till Krim, att utlösa 49
Svenska fångar, som flytt ur Ryssland. Deltog i ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
