- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
258

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

258

Qvenland.

Qvlchllonde.

labaliken och blef Turkarnes fänge. Efter
äter-komsten till Sverige 1715 blef bao ryttmästare
vid Smålands kavalleri, 1718 anställd vid
draban-terne och 1746 öfverste-löjtnant vid Jönköpings
regemente. Befordrades till öfverste,
general-major och general-löjtnant, samt vid ordoarnas
stiftelse R. af S. O. Tog, efter 56 års tjenstetid,
år 1761 afsked med öfverste pension. Dog 1776,
i den höga åldern af 88 år.

Orenland var, enligt Porthan, en del af
Norrland, och Qvenerna samma folk med Helsingarne.
Namnet härleder sig från det Finska ordet
Kainuti-Maa, en benämning på Karelen, hvilket dock
vanligast heter Karjala. Enligt Messenius var det
gamla Qvenland ett amazooland, beläget i Kajana
inom Finland, bebodt af qvinnor, som voro krigiska
och färrättade mäonernes sysslor.

QveiinebergH, en socken i Albo bärad af
Kronobergs län, belägen 2 mil N.V. från Wexjö,
fordom moderförsamling, med Hjortsberga till annex,
men numera förenad med det till en enda
församling, som håller gudstjenst i samma kyrka.
Qven-neberga ensamt består af 16 förmedlade mantal,
hvaraf 5 J äro frälse, och ntgör en areal af 11,525
tunnl., hvaraf 390 äro sjöar och kärr, och bar
en folkmängd af 620 personer. (Se: Hjortsberga.)
Adr. Wexjö.

Qvenaentedt, Mila Jo|nn|, regements-pastor
vid Kronobergs regemente, omtalades 1848 i
tidningarna, såsom ntmarcberande, enligt förmodan, i
sitt tredje fälttåg, sedan ban bivistat två andra,
hvartdera i olika befattningar. Han bade
nemligen 1808 varit läkare och 1813 fändrik.

Qverreatad, en socken i Christianstads län och
Ingelstads bärad, utgör med annexet Smedstorp
ett reg. pastorat i 2:dra klassen, 2 mil från Ystad,
der det bar sin postgång. Qverrestad består af
14^- förrn, mtl., innehåller 4,096 tunnl., hvaraf
65 bestå af sjöar och kärr. Folkmängden är 750
personer; uppskattningsvärdet 80,957 R:dr.

(tvesa i gamla Svenskan detsamma som djup,
afgrund, äfven feber.

üveagrii», björnfloka, barkummin (Heracleum
spon-dylium), är en allmänt vid åker-renar, landsvägar
och i skogsängar förekommande växt. Den ätes
med begärligbet af alla busdjur, och på derå
ställen i utlandet äfven af menniskor. Växten
innehåller en stor procent sockerämne. Två lisp:d
torkade stjelkar, hvilkas yttre skal blifvit aftagna,
lemna omkring 8 lod socker. Ryssarne begagna
vaxten med fördel till brännvinsbränning. Uti vårt
land har man dock, icke ännu, förstått att deraf
draga en sådan nytta.

Qveaveil, bittersöta, matledsqvistar, ormbär,
hållbär, trollbär, m. m. (Solanum dulcamara), är en
buskartad raukväxt, som förekommer vid fuktiga
ställen, helst vid gärdesgårdar. Den blommar i
Juli, med vackra purpurröda blommor. Bladen äro
vackra och spjutlika. Frukten utgöres af röda bär,
hvilka äro ganska giftiga. Deras vämjeliga lukt och
smak afbålla dock alla ifrån att äta dem. Man
påstår dem orsaka vansinne, samt till och med
dö-den. Stjelkarne användas mycket i medicin, sär-

deles af allmogen, mot gikt och matleda, m. m.
De afkokas för detta ändamål såsom the. Äfven
emot tvinsot skola de vara ganska verksamma.

ffcvetta är elt märkvärdigt brant berg på
Krokbergs ägor i Tuna socken i Småland, på ena
sidan omgifvet af en grof stenmur, der man kan
komma uppför höjden. Här har fordom varit ett
vikinganäste eller en röfvarborg, hvilket antydes
af sjelfva namnet, som på gammal Svenska var
liktydigt med röfva.

Qvl betyder i fornspråket en instängd plats, och
nyttjas ännu, i vestra Sverige, att beteckna den del
af trädesåkern, som under bearbetningen inhägnas,
och der kreaturen, synnerligast svinen, insläppas.

4via, en väg eller gata mellan tvenne
gärdesgårdar. Nyttjas i denna bemärkelse inom åtskilliga
landskaper, särdeles på Gottland. Benämnes i
Finland: Tàg.

<ivibille, en socken i Halmstads län, 1 mil från

sistnämnde stad, består af 33 £ förrn. mtl.
Arealen är 8,540 tunnl., hvaraf 50 bestå af sjöar
och kärr. Folkmängden är 848 personer.
Uppskattningsvärdet 89,300 R:dr. Qvibilie är annex
till Slättåkra. Adr. Halmstad.

<fcvickrot, qvickbvete, qveka, hvitrot, m. m.
Tri-ticum repens), är ett allmänt kändt ogräs, af
tre-männingarnes klass, och samslägtadt med värt
vanliga hvete. Får det väl taga öfverhand, hvilket
alltid är förhållandet, om jorden skötes illa, kan
det ej utrotas på många år. Rötterna föröka och
utgrena sig otroligt, och kunna ligga flera
månader uppryckta och torkade, utan att förlora sin
groningskraft. Man brukar derföre den
försiglig-heten, att, när man hopsamlat någon mängd deraf,
uppbränna desamma. Eburu såsom ogräs allmänt
batadt, är dock detta grässlag i många afseenden
nyttigt, särdeles för sina saftiga rötters skull.
Dessa äro till föda för kreatur lika begärliga och
födande, som hafra. De lemna ock ett smakligt
och sundt nödbröd i missväxtår, äfvensom ett
ganska godt dricka.

Qvickaundet är en färjestad i Mälaren, mellan
dess båda större vikar Galten och Blacken, och
hvaröfver vägen går från Westerås till
Södermanland. Under biskop Kettils uppresning föreföll
bär en träflning emellan Rekarlarne och konung
Christians folk. Denne senare bade skickat flera
af sina krigsskepp in i Mälaren, hvilka vid
Qvick-sund angrepos af bönderne, som nedsköto den ene
sjömannen efter den andre, då de stigit upp i
tacklen. Slutligen äntrade de fartygen och eröfrade
dem. Det beter härom i krönikan:
"Den, som stod å landet fast,
Han grep bonom, som satt högst i mast;
Märsen kunde sin man icke hålla,
Derföre måtte ban i skeppet nederfalla."

Qvicktioude eller ACvelationde kallas den
tionde af ladugårdskreatur, presterskapet äger
uppbära såsom en löneförmån. Den bärleder sig,
likasom all tionde, ifrån katbolska tiden, då
tiondedelen af alla produkter, som frambringades,
tillhörde kyrkan. Hvar tionde kalf, lam, gris, gås,
o. s. v. skulle, efter denna grund, tillfalla kyrkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free