- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
268

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2G8

Rasailil.

Ragvald.

svärd, som han gaf åt Skirnir. Hunden Garm, som
var bunden i Gnipagrottan, slipper ock lös. Han
åstadkommer den största olycka. Han strider mot
Tyr och den ene blir den andres baneman. Thor
förvärfvar sig väl den äran att vara
Midgårdsormen baneman, men sedan han kommit nio steg
bort, faller ban död ned af det gift, som ormen
hade utblåst på honom. Ulfven uppslukar Odén,
hvilket blifver bans död. Då rusar Vidar fram
inot ulfven, och stiger med sin ena fot i bans
nedra käft. På denna fot har ban den sko, hvartill
lädret från ålder blifvit samladt af de rimsor, som
man skär af skorna för tårna och hälen, hvarföre
den som vill komma Åsarne till hjelp, icke må
försumma att bortkasta dessa lappar. Med den
andra banden griper Vidar ulfven i öfverkäken
och rifver sönder gapet. Så omkommer
Fenris-nlfven. Efter allt detta kastar Surtur eld öfver
jorden och uppbränner bela verlden." Men sedan
detta har timat, höjer sig ur hafvet en ny,
herrligt grönskande jord, med gräs, blommor och
svajande korn. Vidar och Vale, hvilka icke
blifvit skadade af Surturs eld, mötas på Idavallen,
der Asgård förr var beläget. Der infinna sig
äfven Tbors söner, Mode och Magne, och medhafva
Tbors hammare, Mjolncr. Derefter anlända Höder
och Balder från Hel. De sälta sig bredvid
hvarandra och språka om fordna händelser. Alla de
öfriga gudarne äro döda och alla Einberiar
uppbrände. Hela himmelen Andlång och Asgård,
tillika med de strålande himlaboningar som Walball
innehöll, allt detta är förgånget, så väl som
jorden och alla de menniskor den byste,
undantagande ett enda menniskopar, Lif och Lifthraser,
hvilka räddat sig uti en skogstrakt, kallad
Ilodd-mimens-holt, der de närt sig af morgondagg. De
framkomma nu, för att bebo och befolka den ur
hafvet uppständna nya jorden , hvarest Balder och
Höder äfven skola bygga och bo. Solen bar, nyss
förrän bon af Ilate blef uppslukad, födt en dotter,
hvilken nu i modrens ställe går att lysa på
himmelen. Vid dess sken hitta Åsarne i gräset på
Idaslätten en mängd guldtaflor, som fordom tillhört
de hädangångne gudar och gudinnor. Den högre
himlen, Vidblain med Gimle, skall icke förgås,
utan stråla i evig prakt och glans. I den
sistnämnde skola alla rättfärdiga menniskor samlas;
ty evinnerligt lif lofvar Asaläran åt alla,
nemligen evig salighet åt de goda och dygdiga, samt
evigt qval åt de lastbara och elaka. Nastrand
hin-nes icke af Surturs lågor, således förblifver de
dervarande olyckligas öde oförändradt. Men i den
öfversta himmelen är, jemte Gimle, en trakt, som
kallas Okolne, och der ar en sal, kallad Brimner.
I den salen skola de lycksaliga menniskorna
undfägnas med kostligt mjöd; ty de gamle
föreställde sig, att hvad de mest älskade på jorden, skulle
de icke heller sakna i himmelriket. Äfven
ståndar på Nidafjällen, enligt Eddans uppgift, en
herrlig boning, kallad Sindre, der de rättfärdige skola
uppehålla sig.
Ragnild. Med detta namn finnas i Svenska
historien två drottningar. Den första var Inge den

Godes andra gemål, som fått tillnamnet den helige,
och Inge II:s, som var en dotter af Ole Halslan.
Enligt en annan berättelse tillägges
belgonvärdig-heten den senare, hvilken, efter sin gemåls död,
företog en resa till Rom och Jerusalem.
Härunder anfölls bon af röfvare, som fråntogo benne
alla bennes kläder, då en engel nedsteg från
himmelen och gaf benne andra. Efter hemkomsten
blef bon första abbedissan i det af hennes gemål
anlagda Wreta kloster, och förklarad för helgon.
Hon är begrafven i Södertelje. Om en annan
Rag-nild berättas, från medeltiden, att hon i
Söderköping orättvist blifvit anklagad för ett brott och
dömd till döden. Hon bad då till Gud, att ban
mätte låta ett underverk ske, för att bestyrka
hennes oskuld. Detta skedde äfven, och på det
stället, der bennes rena blod flutit, uppsprang en
källa, som ännu gifver helsan åt dem, hvilka
begagna dess vatten, och som efter benne fått
namnet S:t Ragnilds källa.

HagnildMborg, en egendom nära Söderlelge i
Tveta socken, tros hafva fått sitt namn efter
drottning Ragnild. Här är elt tegelslageri, hvarvid
årligen 300,000 mur- och tak-tegel tillverkas.

Ragnildg källa, 6i(. Se: Söderköping.

Hagoczy. Se: Rakoczy.

Raguudu, en församling i Jemtlands norra
fögderi af Hernösands stift, med Fors, Ilellesjö, Håsjö
och Stiiguns kapell, utgörande ett konsist,
pastorat af 2 kl. Ragunda ligger 8 mil 0. från
Östersund och består af 20^ heminan, uppskattade till
44,240 R:dr, samt med 1,448 invånare. Kyrkan
är af sten, gammal och mörk, och bar ett
orgelverk, som 1754 ditskänktes af kyrkoherden
Wargentin. Der förevisas äfven, som
ålderdomslemnin-gar, ett rökelsekar och Hera gamla bilder. Ilär
var Olof Classon Ram kyrkoherde 1677. Då
Norrmännen inföllo i trakten, skall ban hafva förebaft
med dem åtskilliga förrädiska stämplingar,
hvarför han d. 27 Maj 1678 balshöggs vid Rödöns
färjesund, tillika med 13 bönder, delaktige i bans
brott. Hustrun skall samma dag hafva anländt
frän Stockholm med bans pardon, men kommit
för sent. — Ragunda-elfven flyter genom socknen
och bildar deri flera forsar. Mänga berg och
höjder träffas i denna trakt. Adr. Sollefteå.

Rngumla elf. Se: Indals vallendrag och elf.

Ras väld, son af Ulf Jarl, blef sjelf jarl hos Olof
Skölkonung, och fader till konung Stenkil. Han
var så ansedd och mägtig, att ban, emot sin
konungs vilja, vågade föra hans dotter, som gemål,
till honung Olof Haraldsson i Norrige. Olof
Skölkonung blef häröfver ganska uppbragt, och ville
låta bänga jarlen. Detta var väl icke lätt att
utföra; men ett iobördes krig skulle dock kunnat
uppkomma. Det förebyggdes likväl af konung Olof
Skötkonungs dotter, Ingegerd, hvilken, då bon
skulle förmälas med Jaroslaw, regent i
llolmgår-den, förhehöll sig Aldejuborg och dess län såsom
lifgeding, samt rättigheten att medtaga en Svensk
herre, hvilken i Holmgården skulle åtnjuta samma
heder och anseende, som i fäderneslandet. Sådant
beviljades, och bon valde nu Ragvald Jarl, hvartill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free