Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rexen.
Rlbben.
311
adelns oenighet inom sig sjelf. Den dernäst
följande revolutionen var den som efter Carl XII:s
död störtade den oinskränkta konungamagten och
var ämnad att återföra det aristokratiska
elementet till dess magt och ära. Men detta lyckades
ej, emedan de ofrälse stånden nu stigit till den
vigt, att de ej underkastade sig adels- och
råds-väldet. Rådet blef väl regerande och band
konungens händer, men rådet betraktades såsom
ständernas fullmägtige och karakteren af frihetstidens
regeringssält var en styrelse af rikets ständer. De
missbruk, som deraf föranleddes förorsakade en ny
revolution — den som Gustaf III utförde 1772.
Hvarken han eller Carl XI fordrade blodiga offer;
vid frihetstidens början föll ett sådant, nemligen
Görtz. Revolutionen 1809 var icke heller någon
blodig massaker; en konungaätt förjagades och nya
grundlagar antogos, men utan blod och vapenskifte.
Detta barleder sig väl derifrån, att de Svenska
revolutionerna i dessa senare århundraden icke
blifvit utförda genom folkresningar och segrande
uppror, utan af konungarne sjelfve, såsom under Carl
XI och Gustaf III, eller af rikets ständer, såsom
1719 och 1809; den sista gången var det dock
enskildte män, som fängslade konungen och om
detta icke lyckats hade statshvälfningen troligen
kostat medborgerligt Mod. Den innebar ett
återgående till gammal ordning, ett upplifvande af den
gamla Svenska författningen med de förändringar,
som tidens nya skick påkallade. Samma ändamål
bade Gustaf III uppgifvit för den förändring, ban
utförde 1772, men ban blef sin uppgift otrogen,
då ban 1789 genom förenings- och
säkerhets-akten på revolutionär väg utbildade
statsförfattningen i en oinskränkt monnrkisk anda, som ej
öfverensstämde med Sveriges behof och det Svenska
folkets gamla begrepp. Missbruket af denna
ko-nungamagt gjorde 1809 års revolution nödvändig,
hvilken intill våra dagar blifvit den sista.
Rexen* jernbruk. Se: Frejros.
Reyinyrn glasbruk i Skedevi socken i
Östergöth-land, anlades 1811. Här tillverkas den största och
bästa qvantiteten glas i riket, dels grönt, dels
hvitt, som år 1822 steg till ett värde-af 30,175
R:dr, men 1846 till 62,663 R:dr. när br äfven
ett pottaskekokeri, 2 sågar och en mjölqvarn.
Agaren, kaptenen von Post, bar på egendomen
gjort en betydlig mossodling, hvarigenom 4 sjöar
blifvit sänkta och öfver 100 tunnland
fruktbärande jord vunnits.
Rlialaiiibiu*, Klias Hn-jiil (iestririu», fys.
professor i Upsala, har år 1605 i Stockholm
utgifvit: Frobtemata Phystca, börjande med Magiri
Physiologin peripaletica. Dog 1708. Sonen
adlades under namnet Bälanibsljerna (se detta ord).
Rhodiu, Jutiaii, född i Mariestad 1754, elev
af målare-akademien, var en ganska skicklig
ritare, som efterlemnat flera goda arbeten, men dog
under sin utvecklingsperiod i Götheborg 1783.
Rlioe Skjalge var en höfding öfver östra delen
af Wiken eller Bohuslän vid den tid då Olof
Haraldsson, sedan den Helige, inföll der, och
underlade sig landet samt dödade både Rboe och Eilif
den Göthiske, hvilken herrskade öfver vestra delen.
Dalin säger, att detta skedde år 1022.
Hliyzelius, Ander* Olofsson, var född d. 4
Okt. 1677 i Odbs prestgård i Östergöthland, der
fadern var kyrkoherde, blef magister 1707,
utnämnd tbeol. professor i Åbo 1711, men hvilket
embete ban ej tillträdde i anseende till kriget,
hof- och drabant-predikant 1716, då han följde
konungen i fält och var närvarande, då lians lik
bars till lägret. Glef domprost i Linköping 1720
och 1743 biskop derstädes, sedan ban vid två
föregående tillfällen haft kallelse dit; undanbad sig
erkebiskopsvärdigheten i anseende till sin höga
ålder. Ilan var då 70 är, men lefde ännu i 14 år
till d. 24 Mars 1761. Sönerne adlades under
namnet Odencranlz. R. var en god Latinare, till och
med poet, men är isynnerhet bekant genom sin
Biskopskrönika och sin Klostei beskt i/ning, en
Svio-gothica mxinita, eller llisloiisk fot teckning pil
Borgar, Fästningar, Slott, Kungshus och Kungsgårdar i
Svea och Götha Riken; en Judas erphcalus, thel är
Judæ Epistel i 2 f predikningar, hdllne i Stockholm
1715; flera andra predikningar eller
predikosamlingar, o. s. v. Ilar stiftat ett stipendium för
staterande af Öst- och Westgötha nationer, hvartill
han donerade ett kapital af 12,000 d:lr k:mt.
Föreslog, liksom bans företrädare på biskopsstolen,
Brask, en kanal emellan Wettern och Roxen, som
skulle utgå i Östersjön vid Söderköping. Var för
öfrigt som embetsmän ej _särdeles betydande,
saknade, som skriftställare, både kritik och snille,
var de mägtiges tjenare utan all tvekan och sà
inrotad i gammaldags åsigter, att ban ansåg
sjelfva vetenskaps-akademien för en hednisk stiftelse.
Ri betydde i forn-Svenskan detsamma som stock,
bjelke.
Riala med Kulla och Norr Ljusterö annexer, elt
konsist, pastorat af 3 kl. i Åkers skeppslag af
Stockholms läo och Upsala stift, 2 mil S.V. från
Norrtelje vid Saltsjön. (Hos Forsell säges det
höra till 2 kl. konsist, pastorater) Består af 24£
hemman, uppskattade till 99,325 R:dr, med en
folkmängd af 860 personer. Tillika med Kulla
har det en areal af 27,540 tunnl., hvaraf 2,590
äro sjöar och kärr. I socknen finnas 3 insjöar,
Starmora, Denningen och AUnora, hvilken
sistnämnda genom tvenne åar på hvar sin sida om
kyrkan flyter ned i sjön Svartingen. Adr.
Stockholm och Bcaleberg.
Kibalder i forn-Svenskan detsamma som bof,
skurk. — Hibalileri, oanständighet.
Ilibben, Kvald, yngste sonen af arkiatern Evald
Ribe (se nedanföre), var född i Stockholm d. 29
Nov. 1730, blef student i Upsala 1746,
skickades 1752 af sin fader till Berlin, der han
tillbragte fem år att studera anatomi, kirurgi och
barn-förlossningsvetenskap, sedan till Paris, återkom
till Stockholm 1759, men tröttnade snart vid de
politiska tvister, som der inblandades i alla
förhållanden, hvarföre ban reste till London, der ban
praktiserade som läkare i 8 år, tog sedan 1768
doktorsgraden i Greifswald, och satte sig följande
året ned i Götheborg, af hvars invånare ban
dit-Del. III. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
