Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rlbbingnliolui.
Rlcliardamou.
315
friherre von Schaar, som ägde säteriet 16S9 och
skänkte kyrkans grund, fick derföre patronaträtt,
hvilken bekräftades 1779 pä det sätt, att
patronen kallar pastor ena gängen och församlingen den
andra efter konsistorii förslag, men att sacellaniet
alltid är konsistorielt.
RtbbiiiitmIioIiii» Se: Kulleritads socken.
Kibbitigeluiid, en kungsgård om 3 i mtl. i Tjula
socken i Upland.
Ribbiiigsiittü, ett frälse-säteri om 1 mtl., i
Bar-keryds socken i Småland, 3 mil frän Jönköping,
som är väl bebygdt och anses för den bästa,
vackraste och förmånligaste egendom på orten, har
2 väl anlagda trädgårdar, en tullqvarn, en säg
och betydlig löfskog. På ägorna fiuues en
mineralkälla.
Ribbungar kallades ett mägtigt politiskt parti,
hvilket, under anförande af en Sigurd Ribbing, son
till tbronpretendenten Erling Stenvägg, som pä det
bögsla oroade Norrige och angränsande provinser
af Sverige under ären 1219 —1227. Anföraren
sjelf, hvilken Svenska historieskrifvare, på ingen
annan grund, än den lösa gissningen, ansett för
stamfader för våra berömda Ribbingeslägter,
fram-bades på den politiska skådebanan af en missnöjd
Nortk lansböfding. llan och hans anhängare
uppehöllo sig mest i Bohuslän, Dalsland och
Wermland. På det förra stället härjade de oförsynt år
1220. Här ägde de två anförare, nemligen
Erling Helge pä Solberg orh Gunnar Assersson. Den
senare blef dock jemte 90 af sina män, efter en
häftig strid, nedgjord på gården Abalsäter i Lurs
socken en natt 1221. Efter ständiga strider och
nederlag underkastade sig omsider Ribbungarne den
lagliga regeringen, men blott för en kort tid. Dun
nya resningen blef så botande, att länsberrarne i
Bohuslän, ur stånd att kuf\a den, hotade alt
lemna landet åt sitt öde, och konung llakoo måste
sjelf ned till Kongahell, för att bekämpa rörelsen.
Ribbungarne flydde då till Sverige, der de rönte
medhåll, och hvilket ock föranledde ett fiendtligt
infall i Wermland och Dal, julen 1223.
Ribbungarne höllo sig dock till 1227, då de efter sin
höfdings död och genom ständigt lidna nederlag,
nedlade vapen och försonade sig med samhället.
Ribe, T|u|llius Uernliard, var född 1625 i
Meklenburg, der fadern varit rektor, inkoin under
Carl Xl:s minderårighet till Sverige, der han 1606
blef ledamot af barberare-embetet, till hvars
direktör ban sedan utsågs och hofkirurg bos
konungen. Dog 1696. Från honom härstammar en
talrik läkareslägt. Äldste sonen,
Ribe, Kvald, var född i Stockholm d. 9 Nov.
1667, studerade kirurgien först under sin fader
och sedan i utlandet, dit ban företog en
vetenskaplig resa. Återkommen till Sverige, blef ban,
samma år hans fader dog, ledamot i embetet och
fick sedan af Carl XII fullmagt att vara hofkirurg,
den förste som innehaft denna titel; utnämndes 1715
af konungen till öfverdirektör vid
barberare-embetet, som ban förskaffade ett annat reglemente och
benämning af Kirurgis/i Societet. Men det var ej
blott titeln ban förbättrade, utan äfven undervis-
ningssältet och kunskaperna, sà att "Societeten
fick ett förnyadt anseende och kirurgien i riket
ett förändradt skick." Tog afsked från sina båda
befattningar 1741 och dog d. 2 Mars 1753,
"allmänt saknad och berömd för sina grundeliga
insigter, vidsträckta förfarenhet och för sitt lätta
och fogliga väsende." Hans son,
Ribe, Kvald, var född i Stockholm d. 25 Juli
1701. Företog, vid 21 årsålder, för sin bildning,
en utländsk resa, hvilket var så mycket
nödvändigare, som de medicinska
undervisningsanstalterna i Sverige då befunno sig i ett högst
bristfälligt skick. Han promoverades till doktor i Rheims
1725, vistades sedan ett år i London och
återkom 1726 till Stockholm, der ban boll
föreläsningar i anatomien; blef bofmedikus, sedan
lifmedikus, arkiater och præses i toll. medicum samt
1746 upphöjd i adligt stånd, hvaraf ban dock
icke begagnade sig, emedan först hans söner, år
17 72, tog* introduktion (se: Riliben). Han stod i
mwken ynnest bos körning Fredrik, soin han skötte
under dess sista sjukdom. Sjelf dog han d. 8 Okt.
17 52, sedan han länge varit plågad af mjeltsjuka.
Var en skicklig, erfaren och välsinnad läkare, Led.
af W. A., i hvars handlingar ban lemnat
åtskilliga uppsatser, lians yngre broder,
Ribe, Carl Fredrik, var född d. 29 Maj 1708,
studerade äfven kirurgien utomlands, blef 1735
re-gements-fältskär vid lifregementet, sedan lifkirurg
bos kronprinsessan Lovisa Ulrika och fick
assessors tilel, var isynnerhet en utmärkt skicklig
oku-list, som hade en särdeles lätt och lycklig hand
för starroperationer, hvilket förmådde
vetenskapsakademien att kalla honom till sin ledamot. Dog
d. 20 Dec. 1764 af vatlusol. Har lemnat ett par
bidrag till vetenskaps-akademiens handlingar.
Skildras som en vän af nöjet, men fiende till
mödosamma arbeten.
Ribe, Jolmn Bleriibard, yngre son af
Ribe-slägtens stamfader i Sverige, var född i
Stockholm 1671 och blef der 1701 examinerad
master-fältskär, reste sedan som regements-läkare till
England och derifrån lill Ostindien, hvarest ban
dog ogift, man vet ej hvad är.
Hibeu, Mathias, den ofvannämndes yngre
broder, var född i Stockholm d. 28 Maj 1676, blef
medicine doktor i Upsala 1698, lifmedikus bos
enkedrottning Hedvig Eleonora och sedan hos Carl
XII, hvilken 1713 uppböjde honom i adligt stånd,
då ban antog namnet liibcn; blef arkiater och
preses i coll. medicum, men dog i sin bästa ålder d.
15 Dec. 1723. Hade i sin ungdom varit en
skicklig faktare, haft anlag för skaldekonsten och
skrifvit Engelska och Latinska poemer, men uppträdde
aldrig som författare i sin vetenskap.
RiccardiM eller Rixa, konung Albrekts gemål,
dotter af grefve Otto af Schwerin, förmäldes ined
konungen 1365 och dog före hans olycka 1380.
Hade med honom, bland andra barn, äfven en
dotter Riccardis, som förmäldesmed marggrefven
Johan af Brandenburg.
RicltardNnon, Jakob, var född 1637 i
Halmstad, der fadern, Richard Olofsson, var rådman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
