Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
316
Richardua.
Ridaode avea.
och postinspektor. Soneo engagerades 1715 som
sekreterare vid Skånska fältstaten, blef sedan
krigskommissarie och ingick derefter i
antiqvitets-ar-kivet, der han blef assessor Har förtjenst om
åtskilliga antiqviteters, särdeles i Skåne och
Halland, uppsökande och beskrifvande, hvarom ban
författat ett arbete kalladt: llatlamlia Antiqva et
Hodierna. llar äfven utgifvit en Historisk
Inledning litt Krigsvetenskapen och Historiskt Bevis till
Svea och Götha rikens urgamla Frihet. Var för
öfrigt en man mera utmärkt genom sina
besynnerligbeter än genom särdeles lärdom eller några
för-ståndsegenskaper. Warmholtz yttrar sig om bans
Hallandia temligen strängt: "Lycka var, att
döden ryckte pennan ur banden på författaren, eljest
bade kronan blifvit belastad med ännu mera
ma-culatur." Var känd för sin ovanligt långa och
smala näsa, som hof-intendenten Uben framställt
i en karrikerad teckning. Hade en dotter af
utmärkt skönhet, men som lärer antingen dött på
spinnhuset eller blifvit röjd ur vägen på det icke
ett förnämt och rikt bergsråd skulle gifta sig med
benne. K. dog i Stockholm d. 16 Sept. 1759.
Richard»** är namnet på tvenne Svenske
biskopar, hvilkas tillvaro likväl icke är fullt bestyrkt.
Den ene skall ba varit Herberts efterträdare,
således den andre i ordningen, som innehaft
Linköpings biskopsstol, men Rbyzelius erkänner, att ban
icke vet något bevis på denna uppgifts
tillförlitlighet. Den andre Uichardus skulle ba varit
biskop i Westerås vid medlet af 1100-talet, men
denna uppgift grundar sig endast på en berättelse
af biskop Petrus Svart, och ingen annan bland dem,
som uppräknat Westerås biskopar, bar talat om
bonom.
Richert, Julian Cabriel, förste
expeditionssekreterare, häradshöfding i Kinnefjärdings, Kinne,
Skånings och Laske härader, R. af N. O., är född
1784, blef student i Lund 1800 och inträdde
redan följande året som auskultant i Götha hofrätt;
fick 1815 fullmakt på häradsböfdingstitel med tur
och befordringsrätt; blef 1829 sekreterare vid
ju-stitie-kanslers-embetet med titel af förste
expeditions-sekreterare. Redw 1814 inkallades ban till
ledamot i lagkommittéen, der ban qvarblef till
1823. Han hade förut 1821 fått en domsaga i
Kalmar län, men hvilken ban följande året utbytte
mot den han nu iunebar i Skaraborgs län, och
som han tillträdde, då ban afgick ur lagkommittéen,
dit ban likväl 1824 återkallades, och qvarstannade
till 1832. Vid 1823 års riksdag valdes han till
justitie-ombudsmannens suppleant, och, då Kasper
Ehrenborg oförmodadt bortrycktes af döden,
kallades ban att emottaga sjelfva embetet, hvilket han
likväl då afsade sig. År 1844 inkallades ban i
lagberedningen och fick, såsom vilkor för
kallelsens emottagande, sig tillerkändt ett personelt
arfvode af 4,000 R:dr, under det de andre
ledamö-terne endast ha 1,500, samt 1,000 R:dr i
ßyttnings-bjelp. Utgaf 1821 en skrift kallad: Något om
akademiska jurisdiclionen, i anledning af en då
förevarande fråga om detta ämne, och tillika med grefve
C. II. Ankarsvärd Förslag till national-representation.
Richlnaa. Detta namn tillbör fem i Sveriges
konungalängd kända prinsessor, nemligen: l:o
Sverker I:s gemål, dotter af konung Boleslaus III i
Polen. Hon hade förut haft två män: Walader,
furste af Kiev och Danske prinsen Magnus Nilsson;
2:o Erik X:s gemål, dotter af konung Waldemar
I af Danmark och moder till Erik Läspe och Halte;
3:o Birger Jarls dotter, född 1238 och vid endast
14 års ålder förmäld med konungens i Norrige
"Håken IV:s äldste son, Håkan Håkansson, hvilken
redan under faderns lifstid blifvit krönt till
konung. Endast 19 år gammal blef bon enka 1257,
och Syltade då tillbaka till Sverige, der bon afled;
4:o Magni Ladulås’s dotter, hvilken han insatte till
första abbedissa i Clara kloster, der bon dog 1339,
och 5:o Carl VIII Knutssons dotter, hvilken dog
som nunna i Wadstena kloster.
Richolphus, till börden Engelsman, förordnades
af erkebiskopen i Hamburg och Bremen omkring
år 109V till biskop i Skara, sedan ban förut
någon tid varit medhjelpare åt sin företrädare och
landsman Rodulvardus (se detta ord.) Han var en
stilla och fridsam inan, som befordrade
domkyrkobyggnaden i Skara, men bade sin station i
Husaby, hvilket då ännu var domkyrka. Lärer dött
omkring år 1101.
Richter, Johan, var född i Tyskland och skref
sig till Långebro; inkallades 1602 af Carl IX och
vistades vid dess hof som läkare, intill konungens
död. Sedan följde ban hertig Carl Filip på dess
resor och har derom pä Tyska utgifvit en
berättelse, som 1772 blifvit öfversatt på Svenska. Han
lärer blifvit, som det beter hos Sacklén,
"förrne-delst ett hastigt oförmodadt tillfälle af daga
lagen." Hans son, Erik, ryttmästare, adlades 1646
med namnet Gyllenpistol.
Richter, Ra vid, var född i Stockholm och en
skicklig mibiatur-målare, men lärer dött i unga
år. Dessutom finnas tvenne Svenske målare med
namnet Richter, den ene porträttmålare, som
nedsatt sig i Wien, och den andre perspektiv- och
landskaps-målare, som vistats i Venedig.
Richter skall ba varit läkare i Westergötland
omkring år 1724, och som han af gamla
handlingar iubemtat, att pä en viss trakt i Nerike skulle
finnas en hälsobrunn med ovanliga egenskaper
(Porla), skall han ba föreslagit en af sina patienter
att söka upptäcka densamma, dock ulan alt man
vet bur sådant lyckats.
Ricka betydde fordom detsamma som vackla, rayla.
Rickebanta, ett säteri om 2 mil. i Alsike
socken i Upland. Denna gård är urgammal, ty
konung Knuts råd, Ragvald, som lefde omkring 11 SO,
skref sig till Rickebasta; likaså Bengt Johansson
Folkunge, som år 1300 var konungens råd.
E-gendomen har sedan, tillhört Tbengnerska familjen.
Rid i forn-Svenskan tidrymd, äfven kamp, anfall.
Således beler det i Rimkrönikan: The hollo a
tnar-kena länge rid, (De dröjde en lång tid ule på
marken) och i Olof den Heliges historia: Hans ovini
värö i samma rijd. (Hans ovänner voro med i
samma strid.)
Ridande sven vill ha en åkande mö, elt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
