Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
352
Himthussar.
Ringa samman.
Dansk krönika, som ban ansåg förnärmande för
Sverige.
Himdiuasar (Rimtussar) (mytb.). Rimjättar,
köldens och frostens andar. De voro från början
Åsarnes fiender. Denna mytb härledde sig deraf,
att de gamle betraktade mörkret och kölden
såsom något ohyggligt och allt bvad som derifrån
ledde sitt ursprung såsom fiendtligt och förstörande
för allt herrligt och skönt. Åsarne ville gerna
utrota Rimtussarne, hvarföre Börs söner fördränkte
dem i Ymers blod; men en bland dem, Bergelmer,
räddade sig med sin hustru i en liten båt och
sålunda fortplantades Rimtussarnes ätt, till stort men
för Walballs gudar.
Riiids på gammla Svenskan drifva, störta; äfven
vidröra.
Riiiila (mytb.). En af Assynjorna eller Walballs
gudinnor. Ilon älskades af Odén och födde åt
honom sonen Vale, hvilken, då ban lefvat en enda
natt, redan var så stor och stark, att han dödade
Höder, Balders baneman. Rinda är en
personifikation af jorden, särdeles om vintern.
RiiitliSn, en ö, 2 mil lång, i Stockholms
skärgård, nära Waxholms fästning, på hvilken ett
blockbus är aolagdt till inloppets försvar. Den
bar i senare tider vunnit en slags ryktbarhet
genom den styrka af arbetskorpsen, sum blifvit
förlagd bit. Det är 9:de och I0:de kompaniet,
omkring 230 man hvartdera, som bär hafva sin
station. Desse äro allesammans förbrytare, vanligen
sådane, som begått en eller flera resor stöld och,
efter utståndet straff, blifvit dömde att här hållas
till arbete på vissa år.
Ring är namnet på tvenne fylkiskonungar, den
ene öfver Östergötbland, som Harald Hildetan
förlänade med denna provins, och en annan som
varit konung i Småland.
Ring var Sveriges konung i början af 900-talet,
men tros endast i fyra år ba innehaft tronen, från
933 till sin död 937. lian var fader åt Edmund
11 med tillnamnet Slemme.
Ringa by skans, fordom en vikingaborg nära
Htlmers eller Hjalmars hällar på skogen Käglan i
Nerike. Lemningar härefter synas ännu på ägorna
till Ringaby, ett rustbåll i Ödeby socken i Nerike,
mil från Örebro, bestående af 4 mtl. Det bar
en vacker belägenhet vid den, ur sjön Wäringen
flytande, ån, och de betydligaste qvarnar i
Örebro lån, samt såg och tegelbruk. På samma ägor
finnas lemningar efter ett Eremtl-kapell, ej långt
från Djupdalen på samma skog.
Ringal, Ringbocken, är ett i folksagan ofta
förekommande namn på den ypperste af
bergjät-tarnes kreatur.
Ringar brukades af flera slag och till olika än-
. damàl af våra förfäder. De flesta voro ämnade
till prydnad och nyttjades redan af Kelterstammen.
Denna hade dem af bronz och buro dem dels om
armen och dels om hufvudet och balsen.
Merendels äro de af ett utmärkt prydligt arbete och
oftast förgyllda. Från jernperioden äro ringarne
af guld och ofta af en förvånande tyngd och yp-
perligt arbete. Finger-ringar brukades äfven, och
får man ofta se sådana i våra fornsamlingar; de
synas hafva varit brukade blott af qvinnor. Af
formen på armringarne ses, att de varit burna dels
ofvanom armbågen och dels omkring handlofven.
Ett eget slag af dem utgöres sf en spiralformigt
vriden guldten, hvilken tillika var ett slags mynt,
hvaraf man efter behof afhögg större eller mindre
stycken. Talrika fynd af dylika göras ännu på
landsbygden vid odlingar och andra tillfällen. Eo
särskild art af ringar äro de s. k. tempel- eller
edgångs-ringarne, hvilka, gjorda af guld eller
bronz, äro ganska vida och merendels försedda
med ett par knappar. Dessa lågo på altaret i de
gamla offerhusen och nyttjades vid edgång. När
ed skulle afläggas beströk presten ringen med
offerblod, hvarefter den som begick eden fattade oti
ringen och höll honom derunder i band. Många
af de stora prydligt arbetade bronzringar, hvilka
träffas uti dörrarne till våra äldsta kyrkor torde
ursprungligen vara dylika heliga ringar från de
hedniska templen.
Ringarum, ett konsist, pastorat af 2 kl. i
Hammarkinds härad af Linköpings län och stift,
består af 64 förrn, hemman, uppskattade till
435,757 R:dr, med en folkmängd af 4,010
personer. Arealen är 36,450 tunnland, hvaraf 4,180
äro sjöar och kärr. Socknens läge är högt och
marken bergig, omvexlande med slätter, dalar
och sjöar, af hvilka sistnämnda Yxningen, Kehn,
Sirälången, Dyngarn, Storsjon och Hottingen äro
de största. Jordmånen är i allmänhet lera, som
gifver medelmåttig afkastning, ängs- och
betesmarker äro magra, så att allmogen måste
förskaffa sig en del af sina behof genom
kolning, tjärubränning och forslande. Kyrkan, som
ligger 1 g mil från Söderköping, nybyggdes år
1777. Hon bar en altartafla af Hörberg och ett
orgelverk bygdt af Jonsson. Gyllenstjernska
familjen bar der sitt grafchor. I socknen finnes
åtskilliga ålderdomslemningar, såsom en runsten,
kallad Rings sten, spår af eo gammal
begrafningsplats och murar efter en stenbusbyggnad, som
tillhört en fylkiskonung Waldemar, hvilken
förmodligen gifvit namn åt den här belägna köpingen
Waldemarsvik. — Ilär finnas tvenne grufvor, som
bearbetas, nemligen Wammars- och Humpgrofvan;
den senare gifver 2 å 3,000 skepp-d malm
årligen. För öfrigt märkes bär Gusums messingsbruk
(se detta ord), samt Fytlinyerum och Scerkelholms
säterier, intetdera af någon större betydenhet. Adr.
Söderköping.
Ringa samman. Enligt Afzelius bar denna
benämning uppkommit deraf, alt Erik den Helige
byggde sina första kristna kyrkor något i likbet
med afgudatemplen, eller i en rundel, så att
talaren stod midtuti och åbörarne omgåfvo bonom
på alla sidor, liksom de voro vana på tbingen.
Kyrkogårdsmuren byggdes också i ring kring
templet i likbet med stensättningarna kring grifterna.
När nu klockorna kallade folket till gudstjensten,
samlades det inom ringmuren och deraf helte det
att folket "ringdes samman."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
