Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rinna.
Riseberga.
355
(pr, forskningar och nppfinningar af mångfaldiga
slag. Till de förra böra isynnerhet en Jernets
Historia och ett Bergverks-Lexikon, som anses för
klassiska arbeten, och till de senare åtskilliga
förbättringar i stålförädling, alunkokning,
kopparplåtars valsning, borrmachiner för kanoner, m. m.
Isynnerhet bar ban stora förtjenster om Eskilstuna
fristads inrättning, till hvars direktör ban
utnämndes år 1764. Ehuru ban hedrades med bergsråds
titel och Wasa-orden, innehade han aldrig något
offentligt embete; men hruks-societeten, som af
hans nit och kunskaper drog så mycken nytta,
försåg bonom med anständiga inkomster, och bar
i senare åren, som en aktningsgärd åt bans
minne, på Eskilstuna torg låtit åt bonom uppresa en
minnesvård af jern. Han afled i denna stad d. 20
Dec 1792. Har, utom ofvannämnda skrifter,
utgifvit en Afhandling rörande Mekaniken, med
hl-ttimpning isynnerhet titi Bruk och Berg, samt: Svar
fià Akademiens fråga: Om och huru godt Tegel hos
oss med /Ordet kan tillverkas utan hr linning?
Hinna, annex till Ekeby moderkyrka i Göstrings
härad, Linköpings län och stift, 1 J mil från
Skenninge, består af 34 £ förrn, mtl., uppskattade till
125,900 R:dr och har en folkmängd af 1,424
personer. Arealen är 20,319 tunnl., hvaraf 890 äro
sjöar och kärr. Den gamla kyrkan, som varit af
bög ålder, byggd af gråsten, och i hvilken åskan
slog ned är 1700, utan att göra någon skada,
raserades 1802, då i stället den nuvarande
uppbyggdes. Vid Ljungstorp skall fordom, man vet
icke när, ett fältslag ba stått, hvilket slutas
deraf, att man bär träffat lemningar af vallar och
förrostade vapen. En stad, Lokestad eller
Loc-kerstad, säges ha legat bär i socknen, och
vidsträckta stensättningar, som träflats mellan
Slens-torp och Gärdsslätt, tros vara lemningar derefter.
Vid gården Gullkistan stod för icke längesedan en
idegran af ovanlig form, vid hvilken folket fäste
en vidskeplig vördnad, och dit stora skaror
vallfärdade från aflägsna orter, för att med
bugningar, anropande och offer vinna befrielse från
sjukdomar för sig sjelfva eller för dem, hvilkas
ombud de voro. Kyrkoherden förmådde likväl
slutligen åbörarne alt nedhugga och uppbränna det
afgudade trädet — I socknen ligger Mosscbo
säteri, som d. v. ståthållaren, sedermera riksrådet
Lindorm Pedersson Ribbing år 1612 tillbytte sig
af kronan och bebyggde till sätesgård, men som
nu mera blifvit afbyst och lagdt under Roxbolms
säteri i moderförsamlingen. Adr. Boxholm.
Rinneforss. Se: Brunsbergs-verken.
Ripan (Lagopus). Ripslägtet tillhör
hönsfoglarnes ordning. Det utmärker sig genom kort, Ijock
och ofvan kullrig näbb, nakna röda ögonbryn, som
upptill äro försedda med en uppstående landad kam;
tarser och tår om vintern tätt fjäderklädda, men
om sommaren blottade och belagda med små
rund-aktiga fjäll; klorna om sommaren halftrinda, men
om vintern länga, breda och skåfvelformiga.
Riporna lillböra den högre norden, och uppehålla
sig på fjäll och i småskogar, men sällan i djupa
skogar. De lefva i engifte och samlas vid hösten
i stora flockar. Födan består af bär, frön och
örter. De ömsa ett par gånger om året klor,
fjädrar och färg. Under parningstiden locka de
hvarandia med egna gälla läten. Dess arter äro:
Dal- och Fjällripan (se dessa ord).
Ripbiir (Arbutus alpina), ar en låg och krypande
buske, som i ymnighet växer i rikets nordligaste
delar. Den kallas af Lapparne Garanas murie, och
bar sitt Svenska namn deraf att dess bär utgör
ett särdeles eftersökt födoämne för snöriporna.
Riporren (Tetrao, bvbridus, Lagopoides), är en
sällsynt batard af orre och ripa. Den bibehåller
omisskänliga drag af de båda fogelarter, från
hvilka ban härstammar, och bvilka han
följaktligen förmedlar. Han bar orrens klufna stjert, men
ripans bvitkantade stjert fjädrar, orrens
vårtbetäck-ta fläck öfver ögat, inen ripans tandade kain
derofvan, ripans fjäderklädda tår, men orrens
born-aktiga ringar på dess yttre hälft, o. s. v. Ännu
nämner man blott hannen af denna balard. Dess
färg är ofvan svart och gråvattrad, hvit- och
svartfläckig på bals och vingar, med en slor svart
fläck på bröstet. Längden är 18 tum, hvaraf
stjerten upptager tredjedelen. I anseende till dess
sällsynthet, känner man föga om dess lefnadssätt
och öfriga förbàllaoden. Enligt allt bvad man
känner, är denna besynnerliga fogel funnen och
anmärkt blott sex gånger, alla i nordliga delarne
af den Skandinaviska halfön.
■tipsa, med annexet Lid, ett konsist, och patron,
pastorat af 3 kl. i Rönö härad af Nyköpings län
och Strengnäs stift, består af 20 { hemman,
uppskattade till 66,030 R:dr, med en folkmängd af
590 personer. Arealen är 13,724 tunnl., hvaraf
3,200 äro sjöar och kärr. I socknen ligger
Ekeby och Äboo sätesgårdar. Adr. Nyköping,
hvarifrån det ligger 3£ mil aflägsnad!
Risa, en sätesgård i Örsås socken i Elfsborgs
län. Under kriget mol Danskarne höll Erik XIV
är 1565 bär en mönstring med sina trupper, bvil- \
ka han uppmanade alt ined tapperhet möta en
öf-vermodig fiende och tvinga bonom till en
efterlängtad fred. Hären svarade med höga glädjerop,
men bad konungen sjelf spara sin person, hvilket
ban äfven lofvade, och förordnade Jakob
Henriksson Hästesko till fältöfverste. Risa ägdes då af
Erik llrorsson Store eller hans son.
RisanUs, ett frälsehemman i Ronneby socken i
Blekinge, med underliggande Stekö och Ilarö, är
utmärkt för sin vackra belägenhet, bar väl mager
åker, men god ängsmark, skog, fiske och ett
tegelbruk.
Riseberga, med annexet Färingtofta, ett patron,
pastorat af 2 kl. i Norra Äsbo härad,
Christianstads län och Lunds stift, beslår af 45 J mtl.,
uppskattade till 299,325 R:dr, med en folkmängd
af 2,825 invånare; arealen är 27,910 tunnl.,
hvaraf 595 äro sjöar och kärr. Åkerjorden är
medelmåttig, ängen något bättre, och i socknen finnes
någon ek- och bokskog. Herrevadskloster är bär
beläget. Adr. Cbristianstad eller Åby.
Riseberga sateri i Edsbergs socken i Nerike,
4 mtl., nära 3 mil från Örebro, är isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
