Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
356
RlaehatilOia.
Ilitinge.
märkvärdigt genom det kloster, som här varit
beläget. Det skall ha Tätt sitt namn af en stor
byggmästare vid namn Risa, som bott i Leke
bergslag vid Garpbyttan och haft sina skatter
förvarade i Garphytte klint (se detta ord). Konung
Sverker d. y. uppgifves emellertid som dess
stiftare, omkring år 1200, för nunnor af
Cistersien-ser-orden från Wreta. Klostret erhöll, likt
andra stiftelser af detta slag, efter band en mängd
donationer, hvarföre det vid reformationen var
ganska rikt. Gustaf I tyckes ha baft ett visst
undseende för detsamma, så att ban nöjde sig
med en afgift af abbedissan för klostrets räntor
och uppbörd af 100 mark, hvilka 1531 nedsattes
till 60 mark. Dock lära nunnorna ej fått behålla
alla sina inkomster, emedan Nils Jespersson, år
1536, fick Riseberga kloster i förläning.
Oaktadt konungens mildhet, kunde likväl slottets
förstöring ej afböjas, ty en vådeld ödelade det belt
och hållet år 1546. De återstående ruinerna, som
nu mera inskränka sig blott till östra gafveln,
vittna likväl om dess fordna storhet. Det bar
varit bygdt af tälgsten. Carl IX skänkte det ål
befallningsmannen öfver Nerike Jost Kurzel,
hvarifrån det gick i arf till hans måg, riksrådet Erik
Ryning, men indrogs vid reduktionen till större
delen till kronan. Klostret har äfven fått en
romantisk betydelse genom nunnan Elisif eller
Elisabeth Eriksdotter Wases äfventyr. Konung
Albrekt sökte skaffa en af sina Tyske gunstlingar,
riddar Bernhard, ett fördelaktigt giftermål, och
uppmuntrade honom derföre att bortröfva Elisif ur
klostret. Han förde henne verkligen derifrån, men
då han skulle med henne färdas till Gottland,
omkom ban sjelf i vågorna. Elisif upptogs af en
fiskare och fördes af biskop Nils Hermansson (se:
Hermanni, Nicolaus) tillbaka till Riseberga kloster,
hvarest bon dog några dagar derefter. Händelsen
är af biskopen besjungen i en bekant folkvisa:
rThen Högborna Nunnan Elisif Eriks-Dotters af
Ris-herga Kloster Samlida Händelser", utgifven af J. G.
Hallman 1732.
HisekKtslUsa, en socken i Lunds stift, annex till
Hesslunda, består af 131 frälse bemman,
uppskattade till 50,550 R:dr, med en folkmängd af 433
invånare. Arealen är 2,847 tunnl. Adr.
Helsingborg.
Risell, Johan, var född 1697 i Ulleråd i
Wermland, studerade i Upsala, egnade sig åt
lagfaren-beten och var utnämnd till stadsfiskal i Köping,
men dog innan ban hunnit tillträda sysslan. Ilade
på sin tid ett bögt anseende som poet, ehuru hans
bana så tidigt afbröts, att han blott kunde sägas
ha varit vid början deraf. Har, utom några
smärre stycken, utgifvit en Beskrifning af en soldat;
Tal, bållet i Wermlänningarnes sammankomst i
Upsala 1722, och ett ode öfver Ett stadigt Sinne, en
härmning af Horatius.
HisellsckUld, Olof Christoffersson, hette
förut Kise|l, var född d. 24 Maj 1725 i
Bol-slads prestgård på Dalsland, der fadern var
kyrkoherde; ingick i justitierevisionen, erhöll
lagmans titel vid sitt afskedstagande och adlades 1788
med namnet Risellschöld. Orsaken lärer varit, att
ban, genom sitt giftermål med handlanden i
We-stervik Dicbmans dotter, blef en af landets
rikaste possessionaten Ätten utgick med bans son,
förste expeditions-sekreteraren och R. af N. O.
Olor |lise lise liMI<I, död d. 17 Mars 1836 vid
64 års ålder, hvars enda dotter var gift med
sedermera justitiestatsministern friherre Nordenfalk.
Hising, JoIihiii son af kyrkoherden i Risinge
Claes Botbvidi och brorson till biskopen af samma
namn, var född i Östergöthland, studerade i
Upsala, sedan i Dorpt, blef 1653 förste sekreteraren
i kommerse-kollegium, s. å. kommissarie och
assistansråd vid guvernementet Nya Sverige, samt
1654 guvernör derstädes. Härifrån återkom ban
1657, blef öfverinspektör öfver gränstullarna i
Preussen och Pommern samt assessor i sjörätten.
Då ban år 1653 upphöjdes i adligt stånd, behöll
ban det namn, ban antagit efter sin födelsebygd;
men som ban d. 28 Jan. 1672 afled utan söner,
utgick ätten med bonom. Har utgifvit: Itt Uttogh
om Kjöphandelen; Een landtbook eller några
upsal-ser till vår fäderneslands nytta, samt Om landtbruk
och landtlefverne.
Hisiuge, ett konsist, pastorat af 1 kl. i Finspångs
socken af Linköpings län och stift, består af 90y
förmedl. bemman, uppskattade till 626,292 R:dr,
med en folkmängd af 3,435 invånare. Arealen är
51,239 tunnl., hvaraf 12,780 äro sjöar och kärr.
Bland de betydligaste sjöarna äro Dofvern, Bönern,
Blekern, o. s. v. Jordmånen är lera och något
svartmylla, som i medelafkastning gifver 6:te
kornet. De flesta bemman hafva tillräcklig äng och
betesmark. Handaslöjder idkas af allmogen, som
bäri uppnått en icke obetydlig grad af färdighet,
något i Östergöthland mindre vanligt. Kyrkan,
som ligger 2 J rnil från Norrköping och 4 £ från
Linköping, var fordom invigd åt jungfru Maria.
Altarprydnaden var förut af gammalt bildhuggeri,
men Hörberg, som sjelf bott i socknen, har
dit-skänkt en af bonom målad. I kyrkoboken finnes
följande sällsamma anteckning: "Är (732 tben 4
Dec. föddes bit till verlden af en Moder, 3 Söner
och 2 Döttrar: tbet första klock. 9 om
morgonen, som i dopet kallades Saloueja, tbet andra om
natten tberefter, och kallades Lars, tbet tredje
en tima tberefter, och kallades Anders; en lima
tberefter ett Flickebarn, som för Qvinfolkens
hä-penhet skull icke bekom dop; och sidst thet
femte, som i dopet kallades Peter. Förenämnde 4
Barn, som efter döpelsen lefvat en liten stund,
lades med tbet femte uti en kista, och begrofvos
bär i Kyrkogården (hen 10 Dec. Fadren var
Hammarsmeden vid Börsjö Anders Andersson, och
Modren Ilustro Varia Erics Dotter, som blifvit gifte
år 1727, och är Modren, efter förenämnde
barnafödande, vorden kyrktagen tlien 21 Jan. 1733." —
En annan anteckning omtalar en gosse, som vid 7
års ålder af sin moder blifvit tvättad med lut i
hufvudet och deraf förlorat målet, men återfått
det vid 71 års ålder. Stumbeten var den enda
följden af den oförsigtiga tvättningen. — I
socknen finnas åtskilliga ålderdomslemningar, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
