Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
368
Ronneby»
Roos.
der Carlskrona, som vållat detta förbigående. I
Sjöborgs Beskrifning, tryckt 1793, säges, att der
funnos då 187 nnmererade gårdar, 10
handelsbodar, ett sockerbruk (i senare åren nedlagdt), en
klädesfabrik, 2 söpbruk, ett stärkelsebruk, 8
garfverier, 3 färgerier, o. s. v. Till ställets
märkvärdigbeter höra Djupaforss (se detta ord), flera
bautastenar, Hakon kallare, en murad grop i
jorden, som tros ba varit ett röfvarebem, emedan
der funnits lemningar efter förskansningar, och
det s. k. Flugtrddel, som är en poppel, hvars blad
mot hösten få små ihåligheter, i hvilka det slags
insekter uppehålla sig, som Linné kallar Apkis
l/ur-saria , samt
Ronneby helsobrunn, hvilken ligger nära
köpingen och omgifves af en vacker park, kallad
Snackbacken. Brunnen upptäcktes först i början
af 1700-talet af smeden Nils Folkesson (kallas af
Sjöborg Åkesson) och undersöktes af
amiralitets-doktorn Tranæus. Den utgick oförmodadt år 1726,
inen apotbekaren i Carlskrona, Eberhard Ferber,
fann en annan ädra 200 steg derifrån. Dess
vatten är jernhaltigare än det i Pyrmont och har en
större verksamhet, isynnerhet mot spasmodiska och
nervösa sjukdomar. Badgyttjan innehåller samma
mineraliska beståndsdelar som helsokällan. En
gikt-sjuk, som hvarken kunde röra bänder eller fötter,
blef frisk på 10 dagar, sedan ban tagit ett
gyttjebad dagligen. Brannsterminen är från d. 5 Juni
till slutet af Juli. Ett nytt bartbu9 är uppfördt i
köpingen. Här finnes ett lasarett med 20 sängar.
Ronneby eller Hunueby, en socken i Blekinge,
1\ mil V.N.V. från Carlskrona och, jemte
köpingen af samma namn, ett reg. pastorat af 2 kl.,
bestående af 56 form. hemman, uppskattade till
995,450 R:dr, med en folkmängd af 5,807
personer. Arealen är 35,802 tunnl., hvaraf 2,370
äro sjöar och kärr. Socknen, som i allmänhet
bar en bördig jordmån, skog och fiske, ligger vid
Rotne-än, hvilken kommer frän sjön Rottnen i
Småland och faller ut i hafvet nära köpingen. I
byn ligger kyrkan, som fordom hetat Helig
liort-kyrka. Den bar flera vackra epitafier och
mätningar, isynnerhet en, föreställande Kristi nedtagande
af korset och som röjer mästarehanden.
Bousn (fornnord. Runsa) är namnet pä en slags i
Bohusläns fjällbygd och pä Dalsland bruklig
slanggunga.
Rno, 1 mtl. säteri i Me|lby socken, mil från
Lidköping, har en vacker åbvggnad med
skiffer-tak och en trädgård med ett större orangeri, god
åkerjord och ymnig tillgång på skog.
||mon. Ros och Rosen är, dels med, dels ulan
en tillagd slutändelse, namnet på 55 Svenska
adliga ätter, hvaraf de hufvudsakligaste här
nedanföre upptagas.
Roos är en ganska gammal adlig slägt, som
delar sig i fyra grenar: Roos till Krvalla, Roos
till Hjelmsäter, Tre Rosor till Forsvik,
Tre Rosor till MUrby, hvartill kommer,
enligt Ugglas Rådslängd, en femte ätt: Tre
Rosor till Horsliaga. Af dem upplefde blott en
enda, Roos af Hjelmsäter, det nuvarande
riddarhusels organisation, och introducerades der
1625. Denna ätt inkom från Norrige 1451 med
Hmit Hrynielssoii. Hela den Roosiska
slägtens genealogi är vidlyftigt afbandlad i Biogr. Lex.
XII band, dit vi hänvisa. Det torde icke alltid
varit lätt att urskilja de fyra grenarna, hvarföre
vi här nedan åtnöja oss att endast anföra de
märkligaste af dem i kronologisk ordning. De, som
innehaft riksrådsvärdigheten, äro:
Af Roos-slaglen: l:o Heder Uirsson till
F.r-valla, som mellan 1435—1438 var riksråd och
bar på S:t Lucæ dag, förstnämnda år,
underskrifva förlikningsakten emellan Erik XIII och rådet.
Hans son, 2:o lif Pedersson, riddare, som
omtalas i Rådsläogden mellan 1450 och 1453;
3:o Carl Ilnutsson, riksråd mellan 1471 —1475;
4:o Unut .tlfsson, väpnare, som var riksråd
1490 och 1501 nämnes såsom höfvidsman på
Ag-gerhus i Norrige.
Af ätten Tre Rosor: l:o (»ustaf Månsson
till Revelstad och Horsbaga, riddare och lagman
i Westergöt|l|and 1413, var konung Erik XHl:s
kansler 1417, och den ende verldslige person
under hela medeltiden, som innehaft kanslers-embetet;
lefde annu 1432. Hans söner 2:o llengt
Gustafsson, biskop i Skara (se nedanföre) och 3:o
Yl ii 11* Oustafssoii, riddare, som var riksråd
1436, och med hvilken llorshaga-ätten utgick;
4:o Knut Jiiusson, väpnare, lagman i
Westergötland mellan 1438 och 1453. Hans son 5:o
JUus Huutsson till Lindholmen och Mörby,
riksråd från 1480 till 1482. Dennes son 6:o Thure
Jtfnssou, rikshofmästare (se här nedan). Dess
son ?:o Johan Thuressoii till Lindholmen,
riddare, höfvidsman på Nyköpings slott, konung
Gustafs regementsräd mellan 1540 och 1544. Dog
1556; var gift med Sten Sture d. y:s enka,
Christina Gyllenstjerna, ined hvilken ban hade en son
8:o Gustaf Johanssou, grefve (se nedanföre).
9:o Lurs Thuresson till Penningeby, broder
till N:o 7, kallades som slottslofven i Stockholm
till riksråd 1541 och lefde äonu 1544.
■loos, llengt Gustafsson, var son af
Wesl-götba-lagmannen Gustaf Månsson, och säges af
Rhy-zelius ba tillhört Mörby- och Lindbolm-slägten, men
hvilket Uggla anser vara orätt, var erkedjekne i
Skara, då han 1450 kallades till biskop derstädes.
Samma år bevistade ban mötet i Halmstad och lät
kort derefter af erkebiskopen Jöns Bengtsson
förleda sig att omfatta konung Christians l:s parti,
hvarför ban öfvergaf sitt stift och flydde till
Danmark. Med denne återkom han till Sverige 1457,
men hade ett sorgligt och oroligt lif under de
fyra år det änna varade, eller till 1461, dà det
ändtligen slöts af döden.
Roos, Thure Jtinsson, lärer varit född på
1470-talet, blef riddare 1499, lagman i
Westergötland 1505 och inkallad i rådet. Ar 1521
gjorde Gustaf Wasa bonom till höfvidsman öfver
Weslergölblaud. Hans fru, Anna Johansdotter
Wa-se, var Gustafs faster. Den sistnämnde ansåg
bonom derföre pålitlig och sig tillgifven, och det
är ej omöjligt, att ban i början äfven var del,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
