Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
384
Rosit.
Roslagen.
stitie-kansler, sedan president i Svea hofrätt,
friherre, R. och Kom. af N. 0. Hans valspråk som
kommendör uttrycker mannens karakter: Quod fas
et leges sinunt. Han gjorde aldrig något annat,
än hvad redligheten och lagarna tilläto, men
tvekade också aldrig att göra något som de befallte.
Han afled d. 14 Juni 1789; ett par är förut bade
ban nedlagt sitt presidentsembete. I
afskedsbref-vet förklarade konungen att rban ansåg bela dess
lefnadslopp såsom ett värdigt efterdöme för
domare, embetsmän och medborgare." — Som bans
ende son, protokolls-sekreteraren Johan 11.,
aflidit före fadern d. 1 Nov. 1786, utgick ätten
med bonom.
Rosit, ett föga hårdt mineral, som trätTas i
kalkbrotten vid Tandla, Ralderstad och Kärrgrufvan i
Södermanland, samt äfven i Upland och Nerike,
äger en rosenröd, något i violett dragande, färg.
De tunna kanterna äro svagt genomskinliga;
brottet är tätt och stuudom kristalliniskt. Utsatt för
blåsröret smälter det på kanterna till ett färglöst
glas; löses eljest af borax och soda. Vigten är
2,72. Det består hufvudsakligast af kiselsyra och
lerjord, något kali, kalk- och talkjord, samt
obetydligt jern- och manganoxid.
Huskarlen kallas ett fogelslägte tillhörigt
vadarnes ordning. Man känner af detsamma blott en
art, nemligen Strepsilas collaris, hvilken
förekommer ganska talrikt i Bohuslänska skärgården, men
äfven pä de yttre skären i Östersjön ända upp åt
Norrbotten. Han liknar mycket Strandskatan, men
är mycket mindre samt bar relativt kortare näbb,
längre vingar och fyrtåiga, korta ben, som pä
framsidan äro ringlade. Roskarlens färg är
brokig af hvitt, svart och rostgult, benen äro
rödgula. Längden är omkring 9 tum. Till sill
lefnadssätt liknar han nära nog Strandskatan, flyger
snabbt, men ryckvis samt med ett gällt skrik af
"gitt, gitt" eller "eick, vick.r Han är särdeles skygg,
utom då ban bar ungar, då han liksom vipan
kretsar helt nära öfver den som nalkas boet. Paren
lefva i engifte och hålla sig alltid tillsammans.
Honan lägger några fä gulgrå och päronformiga
ägg. Dessa foglar skjulas för silt smakliga kött.
Roskild. Denna Danska stad, hvars egentliga
namn är "Roeskilde" eller "Roeskälla", bar i vår
historia blifvit namnkunnig genom tvenne der
afslutade fredsfördrag mellan Sverige och Danmark,
ganska olika till sin beskaffenhet. Del första var
det som år 1568 skulle g3ra slut pä kriget
mellan båda magterna, och hvari Sverige afsade sig
alla anspråk på Norrige, Gottland, Halland,
Skåne och Blekinge, afträddo alla sina eröfringar i
Lifland och Estland, återgaf alla kanoner och
eröfrade fartyg, åtog sig aflöningen för Danska
krigs-magten från den tid fredsunderhandlingarna
började, och dessutom medgaf Danmark en
skade-er-sältning som skulle bestämmas af vissa dertill
utsedde skiljedomare. Denna skymfliga traktat var
så mycket besynnerligare, som Sverige i
allmänhet haft fördelen på sin sida under kriget, och
ingen således kuude tvinga det alt ingå en så
neslig fred. Den ogillades också enhälligt af både
konung och ständer och kriget utbröt ånyo, tills
det omsider slöts genom freden i Stettin (se detta
ord). — Af helt annan art var den andra freden
i Roskild, som förestafvades af Carl Gustafs svärd
och undertecknades af ombuden d. 18 Febr. 1658
samt dagen derpå af båda konungarne.
Hufvud-vilkoren deri voro: 1 :o att Danmark till Sverige
afstod Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm,
Bo-buslän, Trondhjems amt med allt, som hörde till
hvart och ett af dessa landskap, likaså den magt
som Danmark hittills innehaft öfver åtskilliga på
Riigen belägna länderier; 2:o vid genomfarten af
Öresund skulle alla Svenska fartyg vara helt och
hållet fria från alla tullafgifter, undersökningar
och uppehåll, endast de visade lagliga sjöpass.
Samma fördel skulle åtnjutas för varor, som
tillhörde Svenskar, äfven om de kommo på
fremmande skepp; 3:o båda staterna förbundo sig att
med all magt hindra hvarje fremmande fiendtlig
flotta frän att genom Öresund eller Bälterna
intränga i Östersjön; 4:o konung Fredrik lofvade,
att ål Corfltz Ulfeld återgifva all dess fordom i
Danmark innebafda egendom så i löst som fast,
samt tillräcklig skade-ersättning för lidna
förluster. Denna fred var den fördelaktigaste Sverige
någonsin afslutat, och dess landvinningar dervid
de betydligaste och redbaraste det någonsin
erhållit. Alldeles motsatsen var förhållandet i
anseende till Danmark, hvarföre också det ena af de
Danska ombuden. Christen Scheel, sörjde sig till
döds öfver att ban nödgats underteckna den.
Vilkoren blefvo också sedan i verkligbeten något
mindre gynnsamma, då Danskarne dröjde med
fredens verkställighet och kriget åter utbröt, samt
först upphörde genom fredeo i Köpenhamn. (Se
detta ord).
Roslaclin, Fritz l*e tro witscli, son af Ryske
bojaren Peler R., introducerades 1625 på
riddarhuset såsom Svensk adelsman. Han var 1621
Gustaf Adolfs "kammardräng", blef sedan kapten och
1625 öfverste för Norrlands regemente. Han
skickades 1627 i spetsen för 600 man alt besätta
Stralsund, men afled kort derefter utan manliga
arfvingar d. 5 (hos Rothlieb d. 3) Aug. 1628, då
ätten utgick med bonom.
Roslaga kloster omtalas i Rhyzelii
Monaslerio-logia såsom ett munkekloster i Öregrund, men
hvarom han erkänner att ban vet ganska litet,
hvarken dess uppkomst eller slut, och förmodar, att
det åtminstone icke länge kunnat existera,
emedan sjelfva staden Öregrund icke anlades förr än
1491.
Roslagen är benämningen på östra delen af
Upland mot hafssidan. Derunder förstås i allmänhet
Stockholms län, norr om Stockholms stad, med
alla der inom liggande härader, socknar och
orter, samt städerna Norrtelje, Östhammar,
Öregrund och Sigtuna, dock så, att Stockholm,
Södertörn och Färentuna härad, det fordna Svartsjö
län, ej inbegripas derunder. Det delas vanligen i
Norra och Södra Roslagen. Namnet tros härleda
sig frän Rodin, hvilket fordom betydde skeppslag
eller roddaresällskap. De, som bodde häromkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
