Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Roslagliis.
Ross.
3S5
i skärgården, voro skyldiga att försvara landet
mot fiendtliga anfall; de utrustade för sådant
ändamål vissa fartyg oeb hvart skeppslag bade sin
förman eller Styrismadur. Man plägar i dagligt
tal kalla allmogen i denoa skärgård Hospiggar. —
Här brytes en fast sandsten, som begagnas till
qvarnstenar och andra behof vid byggnader,
slip-verk, o. s. v. Här bar äfven stundom träffats
vackra petrifikater.
Roslagius, Kricns Svenonls, var född d. 2
Febr. 1558 i Länna socken i Roslagen, der
fadern, Hr Sven, var kyrkoherde, studerade i
Upsala och prestvigdes 1582 i Westerås, samt
anställdes af dervarande biskop såsom dess kaplan.
Denne, som var tillgifven litborgien, sökte draga
R. på sin sida, men då ban ville undvika både
detta och den förföljelse bans afslag troligen
skulle komma att medföra, reste han utrikes och
tillbragte två år vid Tyska nniversiteter.
Hemkommen blef ban väl utnämnd till hofpredikant bos
Joban III, men som ban icko ändrade sina
tänkesätt i anseende till lithurgien, blef denna hans
anställning icke långvarig, utan han flyttades till
rektorssysslan i Hedemora. Vid denna
qvarstannade ban till 1593, då ban blef kyrkoherde
derstädes sedan ban bevistat Upsala möte. Stod i
mycken nåd hos både Carl IX. och bans son
Gustaf Adolf, hvilken sistnämnde befriade ett honom
tillhörigt hemman från alla utlagor både under
bans och hans hustrus lifstid, en befrielse som
Christina år 1648 utsträckte äfven till hans
efterkommande. Detta visar i hvad anseende bans minne
måste ba stått, ty ban sjelf var redan död d. 1
Okt. 1628. Man bar af bonom fyra tryckta
skrifter nemligen en Katekes och tre predikningar.
Roslagius, Pelrua Kricl, troligen icke slägt
med den föregående, var kaplan i Adelunda och
Mörkare församling i Upland, der han en söndag
hade den lyckan att bland sina åhörare få räkna
Carl IX, som befann sig på jagt der i nejden.
Hans predikan behagade konungen så väl, att ban
försågs med understöd att besöka först Upsala och
sedan utrikes akademier. Återkommen härifrån är
1609 blef ban konungens hofpredikant och af
Gustaf Adolf 1613 utnämnd till kyrkoherde vid
Norrmalms församling i Stockholm, den nuvarande Clara.
I fullmagten, som är daterad Wernamo prestgård
d. 3 Jan., heter det till slut: "Bjude och befalle
edber troogne Undhersåter förthenskull, att J
anam-me och bekienne förenemde Her Pedher, för edber
rätte Körkiobeerde och Sjelesöriare utbgiörendes
honom i rättan tijdh, goodvilleligen och uthan
knorr, Tionde, Lijkstool, och all annan deel, som
j effter laagen, Kyrkio-ordningen och een good
gammal seedbvänjo skyldige ähre." Han sökte 9
är senare magistergraden i Upsala och vann den,
efter aflagda lärdomsprof, d. 17 Sept. 1622, då
ban var primus vid promotionen. Såsom
förbättring på sin lön fick ban 1624 äfven Bromma
pastorat till prebende, ansågs för en lärd och
vitter man, hvilket kan inhämtas deraf, att ban 1632
utnämndes till Corrector Typographiorvm i
Stockholm. Dog 1644.
Roslags Vestra kontrakt i Stockholms län
under erkestiftet, består af 7 pastorater: Ed,
Wal-lentuna, Bromma, Spånga, Fresta, Woda och
Össebygarn.
Roslags Östra kontrakt, likaledes 7
pastorater: Täby, Danderyd, Östra Ryd, Österåker,
Waxholms stad, Solna och Wermdö.
Roslin, Alexander, var född d. 17 Juni 1720
i Malmö, der fadern var gnvernements-medikus och
blef sedan amiralitetsläkare i Carlskrona.
Alexander röjde tidigt anlag för målarekonsten,
hvarför ban år 1736 skickades till Stockholm, der han
fick studera under hofmålaren Schröder, och
gjorde det med sådan framgång, alt han redan 1741
kunde på egen hand utöfva konsten i Skåne, der
han porträtterade flera förnäma personer och 1745
kallades till marggrefliga hofvet i Bayreuth. Här
qvarstannade ban dock, i trots af de fördelaktiga
anbud, som gjordes honom, ej längre än två år,
emedan bans båg drog honom till Italien. Efter
ett femårigt vistande i åtskilliga Italienska städer,
kom han 1752 till Paris, der han emottogs som
en ypperlig mästare och inkallades i Franska
målare-akademien, hvarest ban 1768 fick den
akademiska pensionen och 1771 fria rum på gamla
Louvren, hvilket på den tiden var en stor
utmärkelse. Han besökte 1774 på en kort tid Sverige,
der han målade kongl, familjen och erbjöd sig att
gratis måla Linné, den enda enskilda person, hvars
porträtt han medhann. Gustaf III bade, vid
Wasaordens stiftelse, utnämnt honom till den andre
riddaren deraf, då Alströmer var den förste. Dog i
Paris 1793. Han var en ganska utmärkt
historiemålare, men som porträttmålare den störste på sin
tid i Frankrike. Hans förnämsta arbete är en stor
tafla, föreställande Ludvig XV efter återkomsten
frän Metz, och hvarpå några och 30 personer äro
porträtter. Hans hustru, Marié Susanne Giroup,
dotter af en förmögen handlande i Paris, var
äfven målarinna och ledamot af Franska
målareakademien.
Rospigius, Ev., bar år 1606 i Stockholm
utgifvit en katekes: Spörsmål, m. m.
Ross. I gamla Svenskan förekommer stundom detta
Tyska ord i stället för häst.
Ross, Jolin, kapten i Engelska flottan och Kom.
af S. O., känd genom sina expeditioner till
Nordpolen att söka upptäcka en väg till Stilla Hafvet
genom Baffinsviken, bade i yngre åren vistats i
Sverige och redan 1814 erhållit
svärdsordens-stjer-nan. Han utnämndes 1833 till Brittisk
generalkonsul i Sverige, der ban 1834 pryddes med
Svärdsordens kommendörsband. Till följd af olyckliga
ekonomiska förhållanden måste ban 1846 lemna
denna plats och företog följande året hemresan till
England på en liten jakt, b varpar ban hade blott
en enda man jemte sig. Detta företag, som
aflopp lyckligt, var sä mycket mer vågadt, som Hr
Ross är en 70-årig man. Hans utgifna skrifter:
Upptäcktsresa i Baffinsviken och Beskrifning om en
Hesa i Polartrakterna hafva utkommit i Svensk
öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
