Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
386
Hossberga.
Hoteborg.
Hossberga hammare i By socken i Dalarna är
ganska gammal, men Gck konfirmation 1639. Den
har för en härd 168 skepp:d smide af eget
tackjern. Afsättningsorten är Gefle eller Stockholm.
Äges af bergsmän. Bruksstämpeln är K. 0.
Roste eller Fullsta hammare i By socken i
Dalarna , anlades 1623, bar för en härd 175 skepp:d
årligt smide af eget tackjern. Afsättningsorten
är Gefle eller Stockholm. Äges af bergsmän.
Bruksstämpeln är ett kors inom en cirkel.
Hossfelt, Carl och Johan, tvenne bröder,
söner af ryttmästaren Jon Andersson, som stupat vid
Kockenhusen i Lifland, adlades 1646. Båda två
voro då kaptener vid Södermanlands regemente och
fingo tillåtelse att upptaga sin morfaders vapen,
emedan ingen återstod af den gamla ätten.
Johan dog ogift, dä hans ättegren utgick; men
Carl efterlemnade en son.
Hossfelt, Carl, sonson af den ofvannämnde Carl
Rossfelt, hade börjat sin militära bana såsom
sergeant vid gardet, blef 1704 löjtnant och sedan,
som farfadern, kapten vid Södermanlands
regemente, gjorde med det fälttågen i Polen och Ukrän,
blef fången vid Dniepern och fördes till Tobolsk.
Härifrån hemkom ban 1722, fick följande året
majors afsked och dubbel pension till följd af
sina långa och trogna tjenster och erhållna sår.
Dog 72 år gammal d. 28 Sept. 1753 och slöt
denna adliga ätt.
nosshyttan, en bergsmanshammare, i Fernebo
socken i Westmanland, anlades 1617, har vid en
härd 133 skepp:d smide af eget tackjern.
Afsättningsorten är Stockholm. Äges af brukspatronen
S. von Stockenström och bergsmän.
Hoks|, Frans Josef Anton, föddes d. 26 Apr.
1774 i Stockholm, der fadern, till börden
Italienare, var optisk instrumentmakare. Han egnade
sig ganska tidigt åt medicinens studium och
biträdde, endast 15 år gammal, vid fältlasarctterna
i Finland, samt förrättade om sommaren 1794,
under hofvets vistande på Drottningholm,
bofki-rurg-sysslan, tog följande året kirurgie
magisterexamen, reste ut till T\skland och blef i Leipzig
år 1800, medicine doktor. Efter hemkomsten
fattigläkare och anatomie protektor i Stockholm,
1S05 lifkirurg bos konung Gustaf Adolf under dess
vistande i Pommern och Meklenburg samt 1807
lifmedikus. Erhöll 1810 samma befattning bos
kronprinsen Carl August och skickades efter honom vid
dess resa till de södra orterna. I denna egenskap
var ban närvarande vid kronprinsens död och
öppnandet af dess lik , men beskylldes för alt dervid
hafva gått vårdslöst till väga, försummat
vidtagande af de medel, som kunnat användas till det
kongl, likets förvarande mot förruttnelse och att
hafva, vid sjelfva obduktionen, icke iakttagit
behörig omtanka, hvarigenom det blef omöjligt att
vederlägga de utspridda ryktena om kronprinsens
förgiftning. Till följd deraf blef han, genom
konungens dom d. 31 Okt. 1810, förklarad sin
lif-medici-syssla förlustig, hvarefter ban genast reste
ur landet och satte sig ned som enskild
praktiserande läkare i Goldberg i Meklenburg. Ilar 1812
i Berlin utgifvit en skrift om Sättet och orsaken
titi Carl Augusts död, försedd med ett företal och
anmärkningar af doktor Wogel.
Hosta kallas vid bergverken och vid malmers
tillgodogörande den procedur, att medelst eldens
verkan och luftens fria tillträde, bos fasta kroppar
åstadkomma, dels de flyktiga delarnas afskiljande
genom indunstning ifrån de fastare, dels ock att
lättare bringa härda sten- och bergarter till
smärre delar, eller till ett pulfver. — Hostbruk
kallas vid kopparverken den smältning, hvarigenom
kopparn bringas i metallisk form. (Se: Råknppar.)
Hostad, en belsokälla straxt utanför Kalmar, som
på senare åren börjat begagnas och vunnit kredit.
Hostius, Christoffer, var född d. 10 Sept. 1620
i staden Dachwicb i Sachsen- Tbüringen, der fadern
var stadskamererare, lade sig på studierna,
isynnerhet medicinens, och började, 1650, praktisera
i Hamburg, der ban vann så stort förtroende, att
han rådfrågades af biskopen i Eutin och, pä bans
förslag, anställdes som arkiater hos ståthållaren i
Norrige, Hannibal Sehested. Under resan dit fick
han likväl böra mindre fördelaktiga rykten om
denne, hvarföre han qvarstannade i Helsingör, och
derifrån reste till Leyden alt taga doktorshatten.
Nu förordnades han 1664 till
general-euverne-ments-medikus i Skåne och grec. lingv. lektor vid
Lunds gymnasium. Dä detta sedan förvandlades
till en akademi, blef ban 1668 primarie medicine
professor derstädes med arkiaters titel och
bibehållande af guvern.-medici-beställningen. Deltog,
på akademiens vägnar, i riksdagen 1672, der han
på allt sätt sökte verka till det nya lärosätets
bästa. Dog i Lund d. 24 Mars 1687, med namn
af en fredsam, gudfruktig och ganska lärd man,
ej blott skicklig läkare, utan äfven kemist,
tbeo-log, jurisU och filosof samt väl bevandrad i
Grekiskan or.h Hebreiskan. Bidrog, jemte professor
Sackenskjöld, mycket till den n_\a akademiens
framgång, till hvars bibliothek han skänkt 500 volymer.
Hostnjauri eller Hostojerfs träsk, en insjö
i Torneå Lappmark, har utlopp både åt Bottniska
viken genom Lairo-elf, som faller i Torneå-elfven,
och åt Vestersjön.
It os vall, F. C., major vid flottorna och R. af
S. O., har mellan 1795 och 1803 utgifvit: En
Sjömans dagliga hjetpreda; Navigationen; A/handling
i skeppsmanövern; Utkast titi kunskap i minöriet
samt en Matrikel öfver emhets- och tjenstemän t
Kalmar I.än och på Öland. — En äldre Rosvall,
Alexander, har 1738 utgifvit en öfversättning
af Crusii korteligen utkasladt portratt öfver alla
vetenskaper och en öfversättning af Zieglers och
Klipphausens Asiatiska Hanise.
Hoteborg, 2 mil från Stockholm vid Rotebro
gästgifvaregård, skall ba varit en skans, som Sten
Sture den äldre anlade år 1471 och som Gnstaf
Wasa äfven begagnade vid det läger ban hade bär
1522 under Stockholms belägring. Här stod d. 17
Aug. 1497 en träffning mellan Danskarne och
Svenskarne under Sten Sture, som instängt Stäket, men
behöfde draga sig tillbaka (ill Stockholm, hvilket
Danskarne belägrade. För att komma dit, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
