Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
392
Rudbeckius.
Rudbeck.
breiskan och höll d. 1? Nov. 1608 i Upsala det
bekanta samtalet med Forbesius (se detta ord) till
försvar för Lutherska läran. Ehuru utgången
deraf icke kunde vara behaglig för Carl IX, som
hyste en viss tillgifvenhet för calvinismen, gjorde
han dock rättvisa åt den väldige kämpen för
Lutherska kyrkans sak och utnämnde bonom 1610 till
professor i Hebreiska språket samt följande året i
theolozien. Här hade han en tvist med Messenius
o
rörande jesuiterne, som slöts sålunda, att Gustaf
Adolf 1613 utnämnde bonom till sin hofpredikant,
i hvilken egenskap ban följde konungen pä flera
af dess fälttåg. Vid tbeologie doktorspromotionen
1617 var han en af de fyra, som erhöllo
doktorshatten, och utnämndes 1619 till biskop i
Westerås stift. Som sådan har ban ganska stora
förtjenster om allt som hörde till stiftets
organisation, hvilket ban ej blott upphjelpte ur sitt
förfall, utan äfven gjorde till ett mönster för stiften
i riket. Han så godt som nybyggde domkyrkan,
skolhuset och biskopsbostället, inrättade ett
gymnasium och ett prestseminarium, hvilket blef af stor
inflytelse på prestbildningen, författade en ny
skolordning, öfversåg bibelöfversättningen och besörjde
en ny upplaga deraf, den bekanta Gustaf Adolfs
bibel, ökade bibliotbeket från 45 volymer till 333,
stiftade en flickskola, ett barnhus, anlade ett
tryckeri och en botanisk trädgård, underhöll fattiga
studerande, ofta med egna medel, lät upprätta
kartor öfver alla stiftets församlingar, införde
ordentliga kyrkböcker och höll sträng tillsyn öfver både
den ekonomiska och själavärden, anlade skolor i
flera af stiftets städer och församlingar, besörjde
mänga nya kyrkors byggnad, och var derjemte en
nitisk och verksam riksdagsman vid de under bans
tid förefallna riksdagarna, hvarvid han med värma
förfäktade presteståndets privilegier. Denna
värma ådrog honom likväl sedan kännbara
ölägenheter. Gustaf Adolf hade haft för afsigt att inrätta
ett general-konsistorium (se detta ord), hvilken
idé Axel Oxenstjerna omfattade och sökte
genomföra. R. satte sig likväl deremot, emedan han
fruktade, att ståndet härigenom skulle komma att
bli allt för mycket beroende dels af regeringen,
dels af den högre adeln, och för att gifva vigt
åt detta motstånd, då frågan, efter Gustaf Adolfs
död, åler föredrogs, trädde ban i spetsen för de
ofrälse ståndens opposition, yrkande pä fred,
skatternas nedsättning och en billig fördelning af do
borgerliga rättigheterna mellan särskilda
samfundsklasser. Han bådo samlat alla ståndets äldre och
nyare privilegier, dem ban utgaf i en liten bok,
tillegnad rikets råd. Denna togs mycket illa och
Axel Oxenstjerna, som icke förut var R. benägen,
uppträdde med en viss ovilja emot. honom. Man
fann boken stridande mot lagen och Westerås
recess, åsyftande, om icke påfvedümets införande,
likväl prestväldets upphjelpande, och Johan Skytte
försäkrade, att "intet farligare scriptum bär i
Sverige varit publiceradt på hundra år." Författaren
kallades i Juli 1636 flera gånger inför rådet och
man yrkade på hans exemplariska bestraffning; ban
förklarade sig och gjorde det kauske med någon
hetta. Dock understöddes han af sitt stånd, eburn
det icke i allt gillade bokens innehåll. Man ville ,
att ban skulle göra ett slags afbön; men ban
förklarade då, att han heldre ville dö, än åtaga
sig beskyllningen att vara papist eller att ha
velat "turbera regementet." Slutligen stannade dock
alltsammans vid en enskild förklaring emellan
bonom och rikskansleren. Saken hade dock för R.
den följd, att ban icke blef erkebiskop, ehuru
dertill kallad, isynnerhet af erkestiftet. En ny
ledsamhet träffade honom, i det ban påstods ha
vägrat betala lilla tullen och accisen, och ståndet
måste bär åter intercedera för bonom. Genom
allt detta bröts emellertid både ban» själs- och
kroppskrafter, och ban afled tidigare än ban
förmodligen eljest skulle gjort, d. 8 Aug. 1646,
of-terlemnande minnet af en bland de utmärktaste
män den Svenska protestantiska kyrkan kan
framvisa, 11 barn, hvaraf de flesta blefvo ansedda
personer och hvarifrån fyra adeliga ätter
härstamma, samt flera skrifter, såsom: Een gemeen
Bordlag eller Huusrätt, thàrigenom en Mal fader eller
Uuusvärd med sine gäster och folk må hålla
gud-fruclilighel m. m.; Logica ex optimis auclor. cottecla;
Controversiæ Logices, förutan en mängd theser,
orationer och predikningar. Äldste sonen,
Rudbeck, Kils, var född i Westerås d. 5 Jan.
1622, studerade både i Upsala och vid utländska
akademier och blef, vid 23 års ålder, eloqu. lektor
i Westerås samt konsistorii-notarie. Fick
derefter betydliga pastorater, först i Hedemora, så i
Stora Tuna, derefter i Stockholms
Storkyrko-för-samling, blef theol. doktor och 1670 biskop i
We-sterås, der han efterträdde sin svärfader, som följt
i ordningen efter bans fader. Han bortrycktes
likväl af döden redan d. 2 Sept; 1676, hvilket
bans’ vacklande helsa och svaga kroppsbeskaffenhet
länge låtit förutse. Hans andre broder,
Rudbeck, Joliannes, född 1623, blef 1654
theol. professor i Upsala, 1655 öfverfältpredikant
vid arméen i Lifland och 1658 superintendent i
Narva. Då likväl staden hotades af Ryssarne,
flydde ban öfver till Sverige och förordnades till
prost i Fahlun. Är 1667 utnämndes hau jemte
sine bröder, Mil* och Peter, till theol. doktor,
men ban var då nyligen afliden. Hans broder,
Rudbeck, Peter, var född d. 19 Juni 1625
och studerade i Tyskland, då han 1646
bemkalla-des att bivista sin faders begrafning, men for
åter ut och blef efter hemkomsten 1652 adjunkt
och 1663 theol. professor i Upsala, samt 1667
theol. doktor. Är 1674 blef han domprost och
fortfor i 40 år med sina theologiska föreläsningar,
till dess ban 1692, då en 67-årig man,
utnämndes till biskop i Skara. Här förrättade ban alla
detta embete åtföljande sysslor intill sin död d. 3
Nov. 1701. Är författare till åtskilliga skrifter.
Den namnkunnigaste af bröderne och af bela
slägten var likväl
Rudbeck, »lof, d. ii., född i Westerås 1630.
Gustaf Adolf befann sig just då i staden, bjöds
till fadder af föräldrarna och bar den nyfödde till
dopet. Ett sådant barn var vardt en sådan fad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
