Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
396
RndenskMUd.
Rudolph!.
d. 6 Dec. 1765, efter en långvarig sjukligbet. Var
sedan 1741 ledamot Bf vetenskaps-akademien.
Hammarsköld anser bans skaldeanlag öfverträffa icke
blått broderns utan äfven bans samtidas, ett
omdöme, temligen ensidigt liksom II:s i allmänhet;
men visst är, att de voro öfver vanligheten. Man
har af bonom en mängd smärre poemer i
Sahlstedts samling och åtskilliga rön i
vetenskaps-akademiens handlingar.
RudenskiOld, Hargaretlin Charlotta,
riksrådet K:s yngsta dotter, var född nyårsdagen 1766,
då fadern redan var 67 år gammal. Hon
anställdes belt ung, vid 18 års ålder, vid hofvet, en
vådlig plats, belst i denna tidpunkt, för ett angt,
skönt och passioneradt fruntimmer, ty vid Gustaf
IH:s bof fanns då den förföriske, af naturen och
monarken lika gynnade, Mauritz Armfelt. Denne
var väl af äktenskapets band fästad vid andra
pligter, men hvilka för bonom ej voro något hinder,
att vid andra föremål fästa sig med kärlekens band,
och som gjorde bonom icke mindre älskvärd, men
så mycket mer farlig. Fröken Rodenskiöld
and-gick ej denna fora. Tyvärr var hon ej den enda.
Icke nöjd med att hafva vunnit hennes hjerta,
ville Armfelt äfven begagna henne till verktyg för
sina politiska intriger, och invecklade henne i den
stämpling ban anlade, för att öfverändakasta den
då varande förmyndare-regeringen, och störta den
lika förhatlige som allsmägtige gunstlingen
Reuterholm. En politisk förföljelse, hvad motgångar
den än medför, kan någon gång tjena till att
upplyfta och bedra mannen; qvinnan åter nedslås och
förkrossas vanligtvis deraf, ty politiken är ej
hennes sfer och bon förvillar sig sällan ostraffad inom
det för benne fremmande området. Sådan blef
äfven händelsen med fröken Rudenskiöld. Hennes
verkliga eller föregifna brottslighet, som
emellertid aldrig var större, än att bon, förledd af sin
älskares böner, samtyckte att vara budbärarinna
och verktyg åt hans planer, var en välkommen
förevändning åt det ilskefulla hatet och, som det
påstås, åt den försmådda böjelsen, hvilka båda
väpnade sig med bela svartsjukans och hämdens
raseri, alt uttömma sin oädla vrede på den svaga
qvinnan, det offer de kunde åtkomma, och hvari
åtminstone den ena trodde sig träffa det föremål,
ban ej kunde hinna. Det påstods nemligen att
både hertig Carl och sjelfva qvinnobataren
Reuterholm förgäfves hemburit benne sin hyllning. Det
förra är nära nog säkert, den andra uppgiften
mindre tillförlitlig. Den schavott, dit de förde
henne, mägtade väl icke i den förståndiga och
oväldiga opinionen fästa vanäran vid hennes namn,
men nedstötte henne ohjelpligt från dess
umgängeskrets och från lifvets glädje. Hon fördes från
schavotten, efter en fjerdedels timma, afsvimmad, till
spinnhuset, der hon visserligen behandlades mildt,
men dock qvarhölls i 2 år; utsläpptes, dä fruktan
började gripa Reuterholm, mot slutet af
förmyndareregeringen och fick en pension samt en gård sig
an-vist på Gottland. Uppehöll sig sedan dels i Schweitz,
dels på åtskilliga ställen i fäderneslandet samt
ändtligen i Stockholm, der hon dog 1823. Men hen-
nes lefnadskraft var brdten, hennes skönhet
vissnad, hennes liflighet och qvickhet slocknade och
hon var en till kropp .och själ obetydlig gumma,
ännu innan bon hunnit den egentliga ålderdomen.
RudenskiMd, Torsten, en sonson till
riksrådet R., född d. 30 Mars 1798, afskedad med
kaptens titel, bar i senare ären utmärkt sig genom
sitt nit för folkundervisningen och sin 1845
utgifna skrift: Tankar om Ståndscirkulation, som
röjer en ädel syftning till förbättrande af do
fattigare klassernas belägenhet.
Huller, 2 säterier i Westergöthland i trakten
kring Hjo. Se: Fogtås och Kyrkofalla socknar.
■tuder, finstor, har, mellan 1737 och 1749, i
Stockholm utgifvit: Anledning litt Snilleoalet (om
val af vitæ genus); Compendium CharacterisJicum;
Tal for Riks-Slander och Uppfostrings och Lärover*
kels lämpande titi Näringsverkens farkofring etc.;
Anledning litt Läro- och Närings-Warkens
förbättring, m. m.
Huders, Carl Israel, prost och kyrkoherde i
Nysätra församling nära Enköping och död der d.
15 Febr. 1837, nära 66 år gammal, är käud
genom sin Beskrifning öfver en resa i Portugal, der
ban var legationspredikant 1798 —1802, och som
är den bästa, nästan den enda, vi äga på vårt
språk. Sina embetsgöromål som ky rkoberde skötte
han föga och lät bostället förfalla, sjelf sysselsatt
med sina böcker, ehuru ban icke mer uppträdde
som författare. Han efterlemnade en icke
obetydlig förmögenhet.
Rudin, Per, utgaf 1777 en Vitterhets-Journal,
innehållande dels recensioner, dels öfversättningar,
och hvari utkommande vittra arbeten granskades
efter den Fransyska måttstocken, den enda R.
erkände. lian sjelf skref äfven några smärre
poemer, som på 1760-talet infördes i då utkommande
tidskrifter.
Rfidling, J. fi., utgaf 1731 Det i flor stående
Stockholm, den första beskrifning öfver Sveriges
hufvudstad man då ännu ägde och hvartill sedan
ett Suplement utkom 1740.
Rudol|ilii, Isrnel Aainund, Denne ntmärkte
zoolog och botanist tillbör blott så vida Sverige,
som ban var född d. 14 Juli 1771 i Stockholm,
der fadern var konrektor vid Tyska
national-ly-ceum. Efter lians död 1778, flyttade likväl
modern ut till Pommern. Han blef 1798 med.
adjunkt och anat. prosector i Greifswald samt
assessor i sanitets-kollegium, men gick 1810 i
Preussisk tjenst, der ban blef medic. professor i
Herlin, gebeime-medicinalråd, Ilidd. af Röda
Örnsorden och af Svenska N. O., samt ledamot af
ve-tenskaps-akademien. Dog d. 28 Nov. 1832. Har
utgifvit flera arbeten i sin vetenskap.
Rudol|iiii är namnet på 4 Svenska läkare, atom
den ofvannämnde Israel Asmund. De äro 2
bröder, fiustof Oauiel och Johan Jakob R.,
födde i Darth i Pommern, der fadern var
handlande, den förre 1739, den senare 1744.
fin-staf Uaniel blef, efter hemkomsten från en resa
i Tyskland och Frankrike, &r 1772 mästerfaltskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
