Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Runstenar.
Rusthall.
403
finnas öfver 800 stycken redan kände. Här
tyckes således vara deras egentliga hemland,
hvarifrån de sedan utbreda sig längs Östersjökusten och
de större vattnen inuti landet, men blifva allt
glesare, efter som de aflägsna sig från stamorten.
Fjälltrakterna äga inga runstenar. Runstenarne
äro icke tillhuggna utan bestå af råa hällar, såväl
klump- som flisformiga. A en eller flere af dess
sidor äro runorna anbragte, vanligtvis, eller nästan
alltid nti en upphöjd konstigt flätad ormslinga.
Ristningen börjar alltid vid ormens hufvud och går
sedan efter den mångbogtande slingan till stjerten,
samt fortsättes stundom sedan utom densamma på
stenen, om slingan lemnat för litet utrymme.
Någon gäng, ehuru sällan, saknas ormslingan och
rnnorna äro ställda i ordentliga rader. Flera af
ranstenarne prydas med symboliska föreställningar
af underdjur och andra bildverk, någongång
framställande den händelse, som gifvit anledning till
stenens förfärdigande. På högst få af dem saknas
korstecknet — ett tydligt bevis på runstenarnes
tillkomst i kristna tiden — och hvilket
vanligtvis är sammansatt på mångfaldigt olika sätt. De
flesta runstenar äro griftvårdar och innehålla
namnen på den afledne, åt hvilkens minne stenen är
rest, på dem som hafva upprättat vården och
oftast på den som utarbetat inskriften. De
efterlef-vandes namn stå först, sedan den dödes och sist
stenhuggarens-, t. ex. "Ubbe och Sven reste denna
sten efter Karl sin goda fader. Ejnar högg
märket." Sällan omtalas den dödes bragder på stenen;
pä sin böjd inskränker detta sig till angifvandet
af bans yrke, såsom jarl, bonde, härförare, skald ,
skeppsstyrman, o. s. v. eller stället der ban
omkommit, såsom i Austerveg (länderna på andra
sidan Östersjön), Estland, Gerklandi (Grekland), m.
fl. st., eller egenskaper, såsom tapper, snillrik,
djerf o. s. v., eller dödssätt, såsom t. ex. död i
halingång, mördad, död efter undfången
primsig-ning och dop (i hvita vadum) m. m. Inskrifterna
äro någongång affattade i det gamla skaldespråket
med bokstafsrim, såsom t. ex. på den berömda
Karlevistenen på Öland. Man finner till och med
en och annan med ordrim, men hvilka röja en yngre
tid. Andra runstenar hafva till ändamål att bevara
minnet af något lofvärdt företag, såsom
anläggandet af vågar, broar, likhus, gästgifverier, eller s.
k. själabus, eller att uppmana till förböner för
afsomnade o. s. v. Ett särskildt slags runstenar äro
tillhuggna stöder, särdeles i prydlig korsform med
åtecknade runor, och som vanligtvis äro
grafmin-nen. Mau finner sådana ej blott i Sverige, utan
ock i Norrige och England. Här träffa vi sådana
på Gottland, Öland och i Småland. På ett sådant,
som står i Bondarfve gård på förstnämnda ställe,
slår afbildad en slöjdande man, soin ibjälsläs af
en annan med en stör, och å andra sidan en
runristning med innehåll: Bedjen för Jacobs själ i
Annybanendium, som Nikolas ibjälslog. Gottland
har 10 sådana vårdar; eljest känner man dem stiga
till ett antal af 45. De öfriga runbällarne uppgå
till omkring 1,400, af hvilka Upland äger ensamt
740, Södermanland 200, Östergötbland 100, Små-
land 80, Westergötbland 70, Westmanland 40,
Skåne 30 o. s. v. Liggande runhällar öfver
grafvar finnas mest på Gottland och der till ett antal
af 100. De Norska runstenarna, likasom
Danmarks, äro högst få.
Runtuna, ett konsist, pastorat af 2 kl. i Rönö
harad, Nyköpings län och Strengnäs stift, består
af 52^ förrn, mtl., uppskattade till 221,166 R:dr
med en folkmängd af 1,120 personer. Arealen är
13,168 tunnl., hvaraf 1,200 äro sjöar och kärr.
Här finnas på åtskilliga ställen runstenar. I
socknen ligga sätesgårdarna Sörby och Ön. Adr.
Nyköping.
Rusclienfelt, Jonas, son af kyrkoherden
Humla, antog namnet Ruscb, dä ban gaf sig i Engelsk
sjötjenst, hvari ban avancerade till skeppslöjtnant;
men då kriget mellan Sverige och Danmark utbröt
1675, begaf han sig hem och anförtroddes af
fältherren grefve Wrangel att föra ett fartyg, ined
hvilket ban gjorde fienden mycken skada, men
deremot skyddade de till Tyskland afgångne
handelsfartygen; blef sedan kapten och fick befälet på en
fregatt, med hvilken ban gjorde mångfaldiga
priser, försåg milisen och garnisonerna i Pommern
med proviant, böll kommunikationen öppen mellan
Sverige och Tyskland, hindrade fiendens försök att
försänka inloppet till en Tysk hamn, tog flera med
spanmål lastade fartyg och uppbrände dem ban ej
kunde taga. Då Danskarne anföllo Carlsbamn och
redan anländt staden, hjelpte ban till med sitt folk
att släcka elden och förjaga fienden. Då ban skulle
utlöpa, fann ban 24 fiendtliga skepp utanför
hamnen, men slog sig igenom dem och öfverförde
lyckligt sina depescher till Pommern. Vid
Danskarnes landstigning på Riigen inlät han sig i en
trälfning med dem, som räckte i 12 timmar,
hvarunder bans fregatt blef skjuten alldeles redlös och
tre gånger antänd af elden. Icke desto mindre
lyckades ban föra dess kanoner i land och
derigenom rädda fartyget. Till belöning för dessa och
flera dylika bedrifter blef ban 1685 kommendör
och 1695 adlad. Hvarken bans dödsår eller
födelseår äro uppgifna. Ätten utgick med bans son,
majoren Peter Carl Rusclienrelt, som afled
utan söner d. 6 Okt. 1761.
Russe, en konung om hvilken sagan berättar, att
han i Warnums socken i Westergöt||land
ibjälsla-git konung Fogel, hvars hög der visas. Russe
bar sjelf sin egen grafhög icke långt derifrån,
kallad Russe kulle eller Russe backe. Den är 16
alnar lång, beväxt med buskar, och nära derintill
är elt domaresäte.
Russeltliiiuia, Bohuslänskt provinsord, betecknar
den timman eller stunden i skymningen, då
arbetet vanligen hvilar.
Kussla, ett i vestra Sverige brukligt ord,
betyder slösa, rumla och förstöra sin förmögenhet
på otillböiligt sätt. Russ/a me’t åter betyder, att
i ekonomiskt afseende hålla sig oppe, äga bestånd,
o. s. v.
Rustliüll kallas de kronohemman, som blifvit
anslagna till rytteriets upprätthållande. Kronan har
då efterskänkt jordeboks- och mantalsräutorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
