Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ruuth.
Ryd.
407
hans son, kammarrådet Herthil K., död i
Stockholm 1707, vid 81 års ålder, år 1659 förnyelse
på sitt adelskap, och bans kusin, Barthold R.,
bokhållare i Tjärukompaniet, åtnjöt 1635 samma
fördel. De blefvo likväl stiftaie för hvar sin ny
ätt, Rerthils son, Carl R., blef amiral och
amiralitelsråd och dog 1736 vid 74- års ålder.
Mans son,
Ruuth, CuHtar, var född d. 12 Jan. 1697,
ingick vid amiralitetet der han blef löjtnant och
föll i Dansk fångenskap vid träffningen i Bält d.
24 Apr. 1715. Befriad härifrån 1717, blef han
följande året kapten-löjtnant och 1719 kapten;
skickades 1723 af regeringen till Italien och Malta
att inhemta kunskap om galèrers byggnad; resle
äfven till Konstantinopel och Smyrna; hemkom
1728 och sattes då i spetsen för den nya
galèr-byggnad, som företogs, enligt hans förslag.
Tyckes ba stått i mycken nåd bos de magtägande,
emedan han befordrades från den ena graden till
den andra, så att ban vid inkallandet i rådet 1755
var amiral, amiralitetsråd, Kom. af Sv. O. och R.
af Seraf.-orden. lian afled d. 28 Aug. 1757. För
bans förtjenster blefvo bans söner, 20 år efter
baos död, uppböjde i friherrligt stånd. Den yngre
af dem, <Biis<af Adolf, var då 23 är, och bade
ingen syssla. Märkligare, och utan tvifvel rätta
anledningen till friherreskapet var den äldre
brodern,
Ruuth, Krik, född d. 24 Okt. 1746. Han var,
vid upphöjelse|| till friherre, afskedad kapten och
R. af W. O., men varmt tillgifven Gustaf III. Denne
befordrade honom också till statssekreterare vid
bandels- och finans-expeditionen, president i
statskontoret, ledamot i tulldirektionen och
utrednings-kommissionen, till ordförande i
Magasins-direktionen, president i kammarkollegium, ledamot i
regeringen under konungens frånvaro, Seraf.-riddare
och grefve, det sistnämnda som belöning för hans
förtjenster vid Gefle riksdag, der han var
landtmarskalk. R. skall hafva afstjrkt Finska kriget,
hvilket Gustaf III intygar i det protokoll, som
fördes vid öfverläggningen derom pä Haga. Unn var
ingen statsman och icke heller krigare, men
verksam, driftig och icke okunnig i finansvetenskapen,
hvarför ban också användes som en slags
finansminister. Hans egenskap af gunstling hos Gustaf
var nog, att, efter dennes död, blottställa bonom
för det allmänna förföljelsesystemet. Han blef
visserligen upphöjd till excellens och
general-guvernör i Pommern; men knappt bade han afrest dit,
förr än en process emot honom anställdes för hans
finansförvaltning, och ban sades vara på en
betydlig hallans. Vid afresan från Marsvinsholm hade
R. förlorat ett schatull, som, ulom en betydlig
penningsumma, innehöll Gustaf Ill:s påskrift med
decbarge för bans förvaltning, och på de hemliga
protokoller som förts angående densamma.
Förgäfves utlofvade R. i tidningarna att den, som
återskaffade dokumenterna, skulle få hebålla
penningarna. De kommo aldrig tillrätta. Då
förevisade R. afskrifter deraf, vidimerade af Reuterholm
och Oxenstjerna. Den förre, som var president i
kammarrätten, således just i den domstol, som
skulle dömma öfver R., bestridde all verkan af
denna vidimation, sägande, alt han ej inlygat mer,
än alt afskrifterna voro lika med de papper R.
företett, men att ban icke sagt, att dessa voro
originaler. Oxenstjerna deremot godkände sin
påskrift utan all inskränkning. Icke desto mindre
dömde kammarrätten honom att betala 324,693
R:dr med ränta från 1790, dock med afdrag för
cn kontrafordran af 18,862 R:dr. Denna dom
fastställdes af högsta domstolen i Mars 1796,
hvarvid det likväl förtjenar anmärkas, alt Calonius
var af motsatt mening och helt och hållet frikände
den anklagade. R. tog afsked från
general-guver-nörs-embetet 1796. Gustaf Adolf gaf bonom intet
annat nådebevis, än att ban 1805 gjorde bonom
till Kom. af W. O. med stora korset. Ilan blef
sedan R. af Carl Xlll:s orden och öfverste-marskalk
bos drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Afled
d. 25 Maj 1820. R. bar mycken förtjenst som
landthusbållare och särdeles som nitisk för
Höganäs stenkolsverks bearbetning. Ilan gjorde i dessa
fall många försök, som gåfvo honom förlust, men
det allmänna vinst. Var ledamot af
vetenskapsakademien. Afgaf vid 1800 års riksdag ett
förslag till förbättrande af rikets penningeställning.
Rya, annex till moderkyrkan Örkelljunga i
Cbri-stianstads län, 2 £ mil 0. från Engelholm, består
af 13 L hemman uppskattade till 68,425 R:dr, med
en folkmängd af 980 personer. Arealen är 13,377
tunnl., hvaraf 430 äro sjöar och kärr. Socknen
bar medelmåttig åker, men behöflig äng, ek- och
bokskog samt fiske. Adr. Engelholm.
Ryadal, gamla, ett säteri af 2 J hemman i
Gammalstorps socken i Blekinge, har en vacker
belägenhet, 1 större och 2 mindre trädgårdar, god
åker och äng, öfverflödig skog och fiske, 1 qvarn
och 1 tegelbruk. Nya Ryadal i samma socken är
ett hemman frälse.
Hyarabbe. Se: Nya Elfsborg.
Ryd, jernbruk i Götheryds socken i Kronobergs
län (uppgifves i jernkontorets Slainpelbok origtigt
för att ligga i Sunnerbo socken, hvilken ej finnes,
emedan Sunnerbo är namnet på bäradet), anlades
år 1828 af brukspatronerne Unér och Iljerpe.
Kallas äfven Delary. Har vid 2 härdar 500 skepp.d
smide af eget tackjern. Tillverkningen afyttras
mest inom orten. Bruksstämpeln är D. R.
Tillhör exellensen C. C. Piper. Vid bruket är en
qvarn och cn såg.
Ryd, ett af annexen till Sköfde stads- och
landsförsamling, med hvilken sistnämnda den numera är
sammanbyggd. Kyrkan raserades, enl. Tuneld, redan år
1400 och lemningar deraf synas £ mil från Sköfde,
till hvars kyrkas reparation stenen användes. Utgör
ensamt 8 J- mtl , uppskattade till 54,550 R:dr med
en folkmängd af 312 personer. I socknen ligga
säterierna Karstorp 1 mtl. och Ryd Mitlomgärd 1
mtl. med derunder lydande Ryds by, som består
af 6 mtl. På berget Billingen, straxt ofvanför
Ryd, är en betydlig rämna, som af allmogen
kallas Jàtleslvgorna. Dess bredd är på sina ställen
20 alnar och djupet stundom 22. På bottnen ligga
Del. III. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>