Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4G0
Saxholui.
Srliæfer.
Wermland. Högsta kollen består of bållar och på
öfversta toppen är, af sprängd gråsten, ett stort
iippmnradt röse, som ntvisar dessa skillnader; i
denna ball, så väl som en derpå liggande stor
sandsten, och i de omkring stående stora träden
äro en mängd namn ristade.
fiaxholins slott omtalas ofta i medeltidens
historia. Det låg på en holme i Wenern vid
Werm-ländska stranden, midt emot Kammelön, och
lemningar af murar och hvalf finnas der ännu.
Abraham Brodersson, drottning Margaretbas gunstling,
innehade det som län. Det tros ba blifvit
förstördt nnder Engelbrekts uppresning. Ölme härad
har ännu fästets namn och figar i sitt sigill.
Saxtorps socken, annex till Vestra Karaby
moderförsamling i Malmöhus län, består af 14‡
hemman, uppskattade till 103,030 R:dr, med en
folkmängd af 1,080 personer och en areal af 4,906
tunnl., hvaraf 3 iiro kärr. Ligger vid hafvet, en
mil från Landskrona, har en sandblandad åkerjord
men betydlig ängsmark och torfjord. Adr. Lund.
Saxå, jernbruk i Fernebo socken i Wermland,
var förut en bergsmansbammare. Här smidas vid
en härd, af eget tackjern, 333 skepp:d 6 lisp:d
stångjern, hvarföre i bammarskatt betalas 3 skepp.d
6 lisp:d. Afsältningsorten är Götheborg.
Bruks-stämpeln ett S med linie ofvan och nedanföre.
Ägare: Hrr P. G. och B. Berggren.
Sborowsky, en ang Polsk adelsman, som, jemte
en Lithauisk furste Coretsky, blifvit tillfångatagen
af Svenskarne, skulle utvexlas mot Gyllenhjelm på
Polska ständernas flera gånger förnyade begäran,
men hvilket Sigismund, af bat mot sin farbror Carl
IX, förstod att uppskjuta ända till halftannat år
efter dennes död.
Scarln, Algot, född d. 20 Nov. 1684 i Skara,
der fadern var rektor, blef 1704 student i
Upsala och magister 1716. Hans studier gingo
således icke fort men grundligt, och ban tyckes i
allmänhet hafva baft svårt både att fatta och
skrifva, eburu ban lärt och skrifvit mycket. Blef 1722
hist. et moral, professor i Åbo, hvilket embete
han innehade till 1761, då han tog afsked
derifrån med kansliråds titel och lönens bibehållande.
Dog d. 5 Nov. 1771 af ålderdomssvaghet. Var
en ganska nitisk och flitig lärare, som mycket
sysselsatte sig med de Svenska antiqviteterna. Har
författat en Afhandling om Kalmare-unionen,
skrifven i anledning af tbronföljarevalet i Sverige 1743,
och förslaget att välja Danske kronprinsen; en
Jemlikning mellan två Svenska Prinsessor, en
Beskrifning om Åbo Domkyrka, flera parentationer och
126 disputationer.
Scarinius, Jonas Laurent!!, född 1616 i
Medelplana socken i Westergöt|]land, studerade och
tog magistergraden i Dorpt, blef 1646
konsislorii-notarie i Skara, rector scholæ och theol. lektor
derstädes, kyrkoherde och prost i Lidköping och
1673 superintendent i Carlstad, förnämligast
genom Magnus Gabriel De la Gardies ynnest,
hvilken han lärer förvärfvat genom sitt fina och
behagliga umgängessätt. Han hade likväl knappt
hunnit tillträda detta embete, då biskopsstolen i
Wexiö blef ledig, pä hvilken ban samma år fick
kongl, fullmagt, och den ban innehade till sin död
1687. Han lemnade, säger Rhyzelius, "efter sig
berömligit namn af Gudsfruchtan, fromhet och
re-delig tienstacbtighet."
Scliaar, (»erliard von, öfverste och
kommendant i Laholm, förmodligen af Tysk härkomst,
bade länge varit i Svensk tjenst då ban 1648
adlades. Han ibjälskjöts på Laholms slott d. 26 Maj
1652, som det heter i Matrikeln "med fritt och
motvilligit mod" af sin son (■lustar von S., en
yngling på 17:de året, hvilken också derföre
straffades till lifvet. En yngre son af bonom var
Scliaar, Axel von, född i Stockholm d. 15 Dec.
1641, ingick 1657 i krigstjenst som kornett och
var 1677 major samt 1692 öfverste för Smålands
kavalleri; blef 1699 general-major och
landshöfding i Westernorrland, friherre s. å., men lät ej
introducera sig, och afled d. 18 Nov. 1702 i Gefle,
samt begrofs i Norra Wi kyrka, till hvilken ban
och bans fru 1685 skänkte en altartafla. Under
sin krigiska bana utmärkte ban sig vid många
tillfällen genom ett orubbligt mod, och Carl XI hade
till honom elt sådant förtroende, att han
kommenderade honom till alla sådana företag, der
denna egenskap förnämligast togs i anspråk.
Under Carl Gustaf bade ban deltagit i Köpenhamns
stormning; i slaget vid Halmstad 1676
sammanträffade ban två gånger, i spetsen för sin
sqvadron, med en Dansk infanteribrigad, som han helt
och bältet nedhögg. I det vid Land fick ban 2
bästar undanskjntne och erhöll vid slagets början
ett svårt sår, men qvarblef icke desto mindre till
stridens slut, hvarunder ban elfva gånger
sammandrabbat med fienden och fått ytterligare fem sår,
till hvilkas läkande ban fördes till Malmö. I
slaget vid Landskrona 1677 blef hans häst skjulen
och bela Gendens sqvadron red öfver bonom, då
bans bröst blef hårdt trampadt. Vid reträtten från
Rönneberga skickades ban med 200 man att
understödja Joban Sparre, som med några rekryter
från Sverige råkat bland fienden och var hårdt
ansatt; förde arrièr-gardet vid reträtten till
Cbri-stianstad, var i ständig träflning mot Danskarne
och afhöll deras påträngande, intilldess Carl hann
draga sig andan med" sina trapper. Då fienden
landstigit i Wenneberga för att undsätta
Christianstad, var ban bland dem, som skickades till
dess fördrifvande och utförde sitt värf med
fullkomlig framgång, o. s. v. — Ätten utgick med
bans son, öfverstlöjtnanten Johan Axelsson
von 8., som dog utan söner på Ribbingsbof d.
7 April 1723.
Schade, Karsten, ryttmästare, bade 1599,
under det hertig Carl belägrade Åbo slott, förvakten
vid den trupp, som skickades mot de Finske
bönder, hvilka anryckte till slottets undsättning. Desse
vände väl först om; men då de funno bans ringa
styrka, fattade de ånyo stånd och drefvo bonom
tillbaka, då ban blef illa sårad, men räddades af
ryttmästaren näns Bock, som kom med sitt
manskap till bans hjelp.
Scliæler, Johan, var född i medlet af 1600-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
