Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
470
Schiangeli fjKII.
Schletzerns.
dalös process med sin son, till hvilken han skänkt
all sin egendom, som han sedan velat återtaga,
men sonen icke afstå.
Schiangeli fjäll i Torneå Lappmark nära
Norska gränsen, 3 mil från Torneå träsk och
ungefär 49 mil från Haparanda, ar, ehuru omgifvet af
ganska höga fjäll, likväl sjelft lågt, bestående af
smärre böjder ulan någon särdeles uppstigaude
topp. Det har emellertid fält en annan
märklig-het genom den kopparmalm del innehåller.
Denna uppläcktes af en Lappman år 1696, och
började kort derefter arbetas af Svappavaara»
kop-parbergs intressenter. Man måste likväl, för
malmens smältning, bygga en hytta 12 mil derifrån,
emedan på Schiangeli fjäll och inom 3 mil
deromkring, finnes ingen skog, samt först på S mils
afstånd någon af betydligare växt. Vid denna
bytta tillverkade man af 86 skepp:d malm första
året II skepp:d, det derpå följande 25 skepp:d af
205 skepp:d malm. och sedan från 10 till 20 skepp:d
årligen. Emedan detta likväl icke syntes motsvara
kostnaderna, öfvergafs arbetet kort derefter.
Scliildt, JMrgen, af en Lifländsk adlig ätt och
öfverste för ett Tyskt kavalleri-regemente, med
hvilket ban dellog i 30-åriga kriget.
Naturulise-rades 1642 som Svensk adelsman. Efter haus död
gifte sig hans enka, Anna Kruus, med en
ryttmästare Peder Stråle, som blef arkebuserad för
någon begången förbrytelse. — En bokhandlare J,
J. Schildt, hvarom man ej vet huruvida ban
tillhörde denna slägt eller icke, utgaf på
1780-talet: Mörksens Tidning eller Allehanda jör i natt;
Portgckta Tidningar; Lojliga Tidningar; Roliga
Historier; veckoskriften Ingenting, o. s. v.
Schililte, J. H., en Tysk målare, hvilken af
Lenström anföres såsom vistande i Sverige, der
ban under Fredrik I:s regering skall ba
förfärdigat "Kröningstaflor", men som Boije icke
omnämner i sitt "Målare-Lexikon."
Schillerfelt, Samuel, son af prosten och
kyrkoherden i Floda Carl Scbillerus, blef 1640
kanslist hos d. v. Svenske residenten i Mönster
Björnklou, och 1646 dess sekreterare; anställdes sedan
i samma befattning bos enkedrottning Maria
Eleonora, blef sekreterare i Svea hofrätt och 1651
assessor derstädes, då ban samma år adlades. Han
påstods bärstamma från den gamla Norska
Kula-eller Kulli-ätten, som den Palmstjernska slägten
äfven tillhörde. Dog 1666. Ätten utgick med
hans 2 söner, som båda dogo ogifte 1695.
Schilling, Gustaf, var född 1640 i Westerås,
der fadern då var domkyrko-syssloman; följde som
student biskop Terserus till Äbo, prestvigdes der
och blef slottspredikant i Riga, sedan pastor vid
ett Finskt regemente och, på sin chefs
rekommendation, hofpredikant hos Carl XI, som var
mycket nöjd med honom, icke blott för bans
predikningar, atan kanske ännu mer för bans "qvicka
infall och Instiga historier, hvarmed ban ofta roade
hofvet." Dessa alla bans förtjenster belönades 1678
med Mora pastorat, der ban likväl endast lefde till
d. 10 Okt. 1682.
Schissliyttan, ett stångjernsbruk och stålverk i
Norrberkes socken i Dalarna, Gamla hyttan
byggdes 1643 , men är sedan ombyggd. Genom kongl,
resolution af d. 14 Nov. 1827, tilläts ägaren att,
emot dubbel hammarskaft i afräkning på
stålbe-redningen, smida 150 skepp:d stångjern.
Stålbe-redningen är likväl hufvudsaken, hvilken sker vid
4 härdar. Dessutom drifves har spik- orb annat
manufaktur-smide. Hammarskal ten är sedan
nedsatt till det vanliga beloppet eller 1 j skepp:d.
Eget tackjern gifver ämnen till allt detta.
Af-sättningsorten är Stockholm, ßrnksslämpeln är ÖS,
men garfstälsstämplarna äro ett blomblad och två
S. Till bruket hörer äfven en betydlig
landtegendom med en vacker åbyggnad. Äges af Hrr J. H.
orb C. II. Wengelin.
Schissler, Heter Fehrssnn, var född d. 25
Juli 1688 i Öregrund, der fadern var bandiande;
blef magister i Upsala 1716, följande året
prestvigd och förestod någon tid eloqv. lektors-sysslan
i Gefle. Utnämndes 1718 till pastor vid
Enter-karla regemente i Westernorrland; men då det
följande året indrogs, blef han utan tjenst.
Ge-neral-fälttygmästaren baron Hamilton antog honom
nu till sin huspredikant och genom dess förord fick
ban 1721 fullmagt på
regementspastors-beställningen vid artilleriet i Stockholm. Straxt derefter
hemkom likväl förre pastorn Erik Velsladius frän
Ryska fångenskapen, företedde sin äldre fullmagt
och S. var nu för andra gängen utan syssla.
Konung Fredrik kallade honom då till sin
hofpredikant och under den korta tjenstgöringen vid
artilleriet hade ban så förvärfvat officerarnes
väl-välja, att de bådo bonom qvarstanna vid
regementet mot en lön af 1,200 d:lr k:mt, som de
sjelfva sammanskjöto. Då Velsladius 1725 fått
ett pastorat, blef S. ändtligen bans efterträdare,
men befordrades 1728 till kyrkoherde i Jerfsö
församling i Helsingland, om hvars kyrkas
utvidgande och förskönande han bade mycken förtjenst.
Fick ett anfall af svindel, så alt ban under de
sista 23 ären måste predika stående på gängen i
kyrkan. Dog d. 17 April 1755.
Schlangeufelt, genannt Ueglngk, Melcher
von, bade ursprungligen blott det senare namnet,
men som mannen tycks ba varit vän af långa
titlar, tillade ban sig, vid sin upphöjelse i adligt
stånd 1647, icke blott namnet Scblangenfelt, utan
skref sig äfven "till Alten och neuen Wald i
Tyskland " Hans förtjenster voro, att han som faktor
vid bufvudarmcen i Tyskland, gjort kronan
"mer-keliga stora och ansenliga försträckningar",
hvarföre ban blef general-faktor, general-zablmeisler,
och 1654 till och med friherre, i hvilken
värdighet ban likväl icke låtit introducera sig. Han dog
i Stockholm vid 66 års ålder, d. 11 April 1682,
och som ban icke efterlemnade några söner, ulgick
ätten med bonom.
Schletzerus, Johan, var född Tysk och med.
doktor, då han kom till Sverige och antogs till
Gustaf Adolfs lifmedikus. Hans son, Ailolf Fre>
drlk, var först bofråd bos kurfursten af
Brandenburg och sedan dess resident vid Svenska bof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
