- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
469

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schepperus.

Scliewen.

469

vit kyrkoherde, med den yttersta häftighet emot
katholicismen och dess prester. Detta skedde
isynnerhet efter Sigismunds ankomst, då ban låg i
onpphörlig fejd med jesuiten Justus, och de båda
männen från predikstolen förföljde och förkättrade
hvarandra. S. lät äfven i storkyrkan nedbryta alla
helgonbilder, hvarvid endast S:t Görans skonades,
och var en bland nunnornas i Wadstena häftigaste
förföljare, då hertig Carls vrede utbrustit emot
dem. Han var emellertid icke mera fast i sin
politiska öfvertygelse, än alt han, när ryktet om
Sigismunds seger öfver hertigen vid Stegeborg kom
till Stockholm, i sina predikningar upphöjde
konungen och fördömde bans farbror, men talade i
alldeles motsatt riktning, när utgången af
Slånge-bro slag blef bekant. Carl slöt nu en förlikning
med Sigismund och ålade S. att hålla sig stilla.
Denne gick likväl längre och talade nu till
Sigismunds fördel, vann derigenom bans nåd, men i
samma mån Carls ovilja. Följden häraf blef, att
han kastades i fängelse och ställdes inför rätta vid
Jönköpings riksdag. Här kunde ban, i trots af
sina invändningar, ej undgå att förklaras skyldig
till trolöshet och flera förseelser. Man kallade
honom "Vändekåpa" och hertigen förebrådde
honom hans rafaktiga sinne. Icke desto mindre
frigafs ban efter ett års fängelse, 1600, och straffet
blef hans förordnande till kyrkoherde i Upsala 1602,
dä äfven ßondkyrko-församlingen tilldeltes bonom.
Som ban likväl icke ens bär kunde hälla sig stilla,
icke efterkom Carls befallning att ej uppträda på
predikstolen, utan derifrån utfor mot Carl, skref
denne 160? till ståthållaren i Upsala ett bref,
hvari det beter: "och befalle eder fördenskull all—
varligen, att J straxt låter taga bonom på
stället, och sätte bonom i en kammar, med starkt
lås utanföre, och förböre bos den förb:de
Skepparen, hvi ban hafver tagit sig sådan dristigbet
nppå. Så framt det icke sker, så skole J få ett
berberge, som J kunne blifva väl förvarade med
honom. Det rätte Eder efter etc."
Landshöfdingen måste efterkomma denna befallning och sätta
S. inom lås och bom. Dock lärer han icke
förblifvit der så särdeles länge, ty ban uppträdde
hösten derpå bland opponenterne mot Forbesius. Carl
tog nu det parti att flytta den oefterrättlig»
presten till kyrkoherde-beställningen i Enköping, der
ban dog d. 14 Mars 1620, utan att ha väckt
någon vidare förargelse, antingen för det han
tröttnat, eller för det ären lugnat bans sinnes
häftighet. — Det är icke otroligt, att hans nitälskan och
stränga ortodoxi gifvit anledning till bans namns
användande på det materiella medlet för lydnadens
inskärpande: karbasen, hvilken i hvardagsspråket
benämnes: "Mäster Erik."

Schepperus, Erik, son till en kyrkoherde på
Wermdön, studerade medicinen, reste till Holland,
blef 1733 doktor i Leyden; gifte sig och
qvarstannade der.

Scherbeck, Christer, förmodligen af Tysk
härkomst, anföres bland konnng Birger Magnussons
råd. Något mer om mannen vet man likväl icke.

Scherping, Jakob, har 1734—1738 i Skara

utgifvit: Nyckeln lill förståndet, eller Inledning till
Hebreiskan, Chaldeiskan, Syriskan och Arabiskan;
Ordspråk och Sederegtor, öfversättning från
Rabbinskan med anmärkningar; Ett litet Hushåtls-Magazin;
Colleclio reruin curios. eller reglor ang. metaller,
förgyllningar, pärlor.

Schervengsel, elt spel, hvilket Laestadius
omtalar såsom borgrarnes favoritspel i Arjeploug,
men hvarpå han ej lemnar någon närmare
beskrifning.

Scheutz, Georg, född d. 23 Sept. 1785, i
Jönköping, der fadern var källarmästare. Studerade i
Jönköping, Wexiö och Lund. Var en tid auditör
vid Svea artilleri och sedan boktryckare i
Stockholm. Har utgifvit åtskilliga skrifter och gjort
mekaniska uppiinningar. Deribland må bär nämnas:
Originalarbeten: Nattäfvenlyret, skaldestycke;
Trollkammaren, novell; Släglvalde och Idévälde, politisk
afhandling; Nytt och enkelt satt att lösa
Nummer-eqvationer, efter Agardhska theorien, jemte
förordet till ett dertill af förf. utgifvet bihang af biskop
Agardh, angående den Konstruktiva Anaygitn. —
Öfversättningar från Shakspeare: Julius Cesar,
Köpmannen i Venedig, Konung Lear; frän
Werner: Dalens Söner; från Fouqué: Eginhard och
Emma; från Bocaccio: Guiscardo och Sigismonda;
från Sommer: Italiensk Läsebok, Ordbok och
Språk-lära. — Sammandrag, kompilationer och af bonom
ensam redigerade tidningar: Handbok i Ritkonsten;
Vägen till Naturens Riken, en elementarbok i
naturhistorien; Journal för Manufakturer och
Hushållning-, Svenska Industriföreningens Tidskrift; Tidning
för Näringarne-, Anmärkarne; Spegeln. —
Tidningar, redigerade i förening med Joh. Johanson:
Argus-, Argus den Andre-, Argus den Tredje. —
Härtill kommer en mängd uppsatser på vers och
prosa, införda i skrifter och tidningar, som utgifvits
af andra. — Uppiinningar: en Valspress, för
boktryck, stentryck och zinktryck; en Säkerhetsventil
för ångpannor; ett instrument till etsning af
bokstäfver-, ett delnings-instrument (s. k. Sinus-delare),
m. m.; samt, i förening med sonen, Edvard
Scheutz| en Tabellmachin, för uträkning,
sättning och stereotyptryck af mathematiska tabeller,
lofordande omförmäld i vetenskaps-akademiens
årsberättelser, och på hvars alster prof införts i den
ofvannämnda skriften om nummereqvationer.

Scliewen, von, fyra bröder, adlades 1719. Den
äldste, Georg Dernhard, var handlande i
Stockholm, konung Stanislai agent, och hade gjort
kronan ansenliga penningeförskotter, hvilken tjenst på
detta sätt belönades. Dog 1735. Carl »Wilhelm
var fänrik vid Skaraborgs regemente, föll vid
Pultava i Rysk fångenskap, der ban qvarstannade till
1722, då han vid hemkomsten fick kaptens titel.
Dog 1764. Ernest Ludvig bevistade som
ryttmästare slaget vid Helsingborg, gjorde 1718 års
fälttåg i Norrige, tog afsked 1739. Christoffer
Eredrik började sin bana 1711 som soldat, men
var löjtnant då ban deltog i slaget vid Gadebusch,
och fick 1719 kaptens afsked. En medlem af
denna slägt, ryttmästaren von S., ägare af Siggesla
på Wermdön, har på de senaste åren haft en skan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free