Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
478
Schulte.
Schu[tz.
Schulte, och var född i Tyskland pä
1620-la-let. Tog, ander 30-åriga kriget, tjenst som
simpel soldat vid öfverste Alex. Irvings regemente;
deltog i sjöslagen vid Femern 1645, tog afsked
som förare, gick i Polsk tjenst och blef löjtnant
vid Johan Casimirs garde, men återvände 1655
i Svensk tjenst, blef ryttmästare vid Yxknlls
regemente, bevistade slaget vid Warschau, blef om
vintern fången af Tatarerne, bortförd till Talariet
der ban qvarbölls i 6 år belastad med bojor;
återkom 1662, då han anställdes som ryttmästare
vid Koch von Crimsteins regemente, och sedan
vid grefve Wittenbergs, der ban avancerade till
major och öfverstlöjtnant; deltog 1675 i
träffningen på Rügen, var bland dem, som, enl.
kapitu-lationsvillkoren, skulle från Stralsund af Danskarne
öfverföras till Skåne, men hvilkas fartyg strandade
vid Bornholm; kom der i land, blef, i trots af
ofvannämnda villkor, jemte de andra, tagen till
fånga och förd till Köpenhamn. F.fter freden 6ck
han 1680 afsked som öfverstlöjtnant med pension
och adlades 1689, dä ban lade von Hitterfelt till
silt namn Dog 1690.
Schultén, Carl, född 1677 i Svedevi i
West-manland, der fadern var kyrkoherde. Studerade i
Upsala och ägnade sig der isynnerhet åt
Orientaliska språken. I dem fick han oförmodadt en
ännu erfarnare larare än professor Palmrotb,
nemligen en Judisk Kabin, som händelsevis en tid
uppehöll sig i Upsala och der öfvergick till
kristendomen under namnet Johannes Kemper. Af
denne undervisades S. i Talmud och flera
lefvande Österländska språk, så att ban,
promoverad till magister, 1704, kunde vid tillträdet af
log. et metapb. professionen i Pernau, dit ban
1705 blifvit enhälligt kallad, göra skäl för den
tidiga befordran, som träffat den knappt 28-årige
mannen. Flyttad till bistor. professionen
derstädes, böll han, i anledning af segern vid
Gemau-erthoff, en oration på Hebreiska, hvilket
lärdoms-prof han sedan vid mer än ett tillfälle förnyade.
Ar 1709 måste han med många andra Svenskar
fly från Pernau och kom till Stockholm
nyårsdagen 1710. Under den tid ban nu var ledig från
embetsgöromål, ingick han 1713 i militärt jenst som
kapten för en trupp frivillige, som grefve Thure
Bjelke låtit uppsätta, men hvarmed ban dock icke
lärer kommit att möta fienden. År 1715 kallades
han till eloqv. professor i Lund och följande året
till professor i Österländska språken, då bans
föreläsningar, och isynnerhet bans Hebreiska
inau-gurationstal hedrades med Carl XII.s närvaro
under dennes vistande i Lund. År 1728 blef ban
theol. professor med Wallkärra och Stångby
pastorat till praehende och dog d. 5 Okt. 1730,
värderad för sin lärdom, dygd och humanitet. Hans
död vid endast 53 års ålder påskyndades icke blott
af hans svaga hälsa, utan kanske än mer
derigenom, att bans mannakraft blifvit tidigt bruten
genom tvenne olyckshändelser, som djupt träffade
hans hjerta. Den ena var då han nödgades vara
vittne till sin svärfaders, landträntmästaren Loens
drunknande under en svag is nära Stockholm,
hvarvid ban sjelf var nära att omkomma, och den
andra då bans hustru, som ban om morgonen
lemnat frisk och sund i prestgården, efter hans
hemkomst från Lund, några timmar derefter, fanns
redan död.
Schultén, Nathanael fJerliard af, var född
d. 29 Okt. 1750 på Prostviks gård i Nagu
socken i Finland, som fadern, professorn vid Abo
akademi Samuel Schultén, ägde. Det tyckes som
ban skulle härstamma från samma slägt med den
ofvanstående, tv hans farfarsfar var Hebr. linqv.
lektorn i Westerås och k>rkoherden Widekind
Johannis Grangius eller Grenigius, af hvars söner
tre kallade sig Schultz, men den fjerde SchnlU-n,
som blef den ifrågavarande» farfader. Nathanael
inskrefs vid 12 års ålder som student i Åbo, der
ban blef magister 1772, då han var primus vid
promotionen; förestod 1777 phys. professionen
derstädes och blef 1 779 "professor vid arméens flotta."
Från 1783 till 1786 var ban sysselsatt med
astronomiska observationer och triangelmätningar för
det påbörjade sjökarteverket och mätte härunder
Bottniska vikens kuster både de östra och de
vestra. De afbrötos, då ban sistnämnda år
beordrades att afgå med örlogsfregatten Diana lill
medelhafvet för alt derunder i den theoretiska och
praktiska astronomien undervisa några medföljande
unge officerare; hade sedan ända till och med
1809 en mängd uppdrsig af mätningar och kartors
författande, hvaribland början af undersökningen
af Östergölhlands skärgård, Wettern och flera
insjöar, genom hvilka Götha kanal skulle ledas, men
äfven dylika af krigisk syftning för att undersöka
farleder och npptäcka nya, hvari han vid mer än
ett tillfälle lyckades; förde sålunda 1790 öfver
Bottniska viken till Nystads inlopp och Hangö 18
nya kanonslupar, en hittills okänd väg till
Svensksund, dit de i rattan tid framkommo; var under
de följande årens krig med vid flera expeditioner
och sist vid den till Ralhan; befordrades efter
hand till öfverste i arméen, chef för
sjömätnings-korpsen och dikrektör öfver lotsverket; erhöll
Nordstjerne-orden och upphöjdes 1809 i adligt
ständ. Öfverflyttade, efter fredsslutet med
Ryssland, till sin fädernebygd Finland, der ban fick
titel af statsråd och Annæ-ordens 2 kl. och
dog-1825. Ilar utgifvit: Sammandrag af spheriska [-tri-!’]onomelrten;-] {+tri-
!’]onomelrten;+} Läran om Globerna; Grunderna till
mekaniken-, Logarilhmiska och till sjöväsende!
hörande tabeller, flera kartor och afhandlingar i
vetenskaps-akademiens handlingar, af hvilken han
var ledamot.
Schultz, Jakob, var född i Königsberg
Löbe-nicbt d. 12 April 1681. Fadern var borgmästare
i staden Olelzka, men bade i ungdomen studerat
läkarekonsten. Sonen trädde i detta fall i hans
fotspår, började sina studier i Wilna och
fortsatte dem i Leipzig och Breslau; kom 1703 i
Svensk tjenst, först vid gardet och sedan som
re-gements-fältskär vid Dalregementet, med hvilket
han bivistade de flesta träffningar och
krigsföretag, skötte bland andra, prins Franz af
Würlen-berg som blifvit sårad vid Beretzina och Carl XJI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
