Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sentlnelll.
Serafi mer-orden.
499
qvist och Nils Erik Gillner, båda R. af S. 0.,
födde 1766. Desse, ehuru qvarslående i arméen, äro
likväl icke tjenstgörande; men seniorn bland de
tjenstgörande är kaptenen med majors n. b. o. v.,
Fredtik Ridderhjerla (se detta ord), född 1766.
Det högre befälets senior är kapten-löjtnanten,
excellenseu grefve Carl Clas Piper, med
generalmajors n. h o. v., född 1770, och näst honom
generalen, excellensen grefve Gustaf Carl Fredrik
Löwenhjelm, Svensk minister i Paris, född 1771. —
Flottans senior är öfversten Hans Axel Cronstedt,
R. af S. O., född 1760, och näst bonom
öfversten Christer Ludvig Jägersköld, R. af S. O., född
1762. Dessa båda äro satta på expektansstat;
men den äldste bland de verkligt tjenstgörande är
vice amiralen in. m. Carl Fredrik Coijet, |odd 1768,
och som kom i tjenst 1780. Näst honom är
kommendören med kontre-amirals n. h. o. v. Adolf
Fredrik von Schneidau, äfven född 1768, men som ej
kom i tjenst förr än 1782. — Presterskapets
senior, prosten Joh. Autander, född 1757, dog d. 25
Mars 1849. Den äldste efter honom, som 1845
års stiftsmatrikel upplager, är komministern J.
Strandberg och derefter prostarne J. Funqvist och
doktor W. S. Huss samt komministern O. M.
Broman, alla tre födde 1757. Bland civilståndets
e||lbe|s- och tjenstemän finnes intet tillfälle att
inhämta hvarken deras ålder eller öfriga biografiska
omständigheter, emedan ingen anciennitetsrulla
öfver dem utgifves och inga biografiska
anteckningar, så vidt man vet, föras vid de särskilda
embetsverken. Universiteternas seniorer, d. ä. med
andra ord deras emeriti, voro 1845, i Upsala:
pro-fessorerne Johan Br e dm an , född 1770, Lars Georg
Rabenius och Jöns Svanberg, båda födde 1771,
samt doktor Henrik Wilhelm Romansson, född 1 776;
i Lund fanns då ingen emeritus.
Sentinelli, liiidvig och l>am Marin,
Italienske grefvar och bröder, gingo i drottning
Christinas tjenst, och kommo i hög gunst hos henne,
men blefvo ovänner med Monaldescbi. Franz
Maria var isynnerhet den soin bidrog till bans onåd
och var verksam vid bans afdagatagande.
Meut stänga buren när fogeln är
utflugen, Neill spara i bottnen, Seut rada
när skadan är skedd, jemte 10 andra
ordspråk af ungefär enahanda betydelse, uppräknas i
den gamla Svenska ordspråksboken, alla ämnade
att visa, hvilken ringa ära och fördel hämtas af
en handling, en omtanka, ett råd, som ej sker
eller gifves i råttan tid.
Wenäte socken, annex till Otterstads
moderförsamling i Skaraborgs län. Forsell säger, att
pastoratet endast består af 30-§ bemman, uppskattade
till 137,570 R:dr, med en areal af 10,599 tunnl.,
hvaraf 350 äro sjöar och kärr, samt en
folkmängd, i Otterstad af 878 och i Senäte af 582
personer; men i Stiflsmatrikeln räknas till
pastoratet äfven S:t Mariæ kapell, och hemmantalet till
35 Tuneld räknar dit äfven Leckö slott som
ett annex. Senäte socken ligger, liksom
Otter-atad, på Kållandsö och flera nästgränsande öar i
Wenern. Kyrkan säges vara byggd 1579, men
är kanske ännu äldre, och det påstås till och med,
att hon är en af de äldsta i orten, samt att
invånarne pà Dalsland lydt derunder, innan de
sjelfve började uppföra kyrkor. Hon är en korskyrka
och tillbyggdes 1766, då hon erhöll sitt torn. I
socknen ligger 5.7 Sigfrids källa, troligen egnad åt
den helige Sigfrid, och en gammal offerkälla. Adr.
Lidköping.
Separatister i Småland, eller, såsom de äfven
kallades, Akianer, efter Åke Svensson, den
fritali-gaste af dem alla, uppkommo på 1780-talet i
F.l-ineboda, Ljuders och Lioneryds församlinger. De
ledde egentligen sitt ursprung från en Anders
Elfving, född i Kalmar, som blef prest vid endast 22
års ålder, och omkring 1760 adjuukl i
Wissefjer-da, der ban med sin lära och exempel skall ba
uträttat mycket godt. lian skall ha haft tillopp
af åhörare bland personer, som bodde ända till
18 mil derifrån. På en falsk angifvelse blef ban
likväl fängslad och förd till Stockholm, der ban
skall ba dött 36 år gammal. Denna förföljelse
mot bonom och bans anhängare, vållade
egeutli-gen sektens uppkomst och alt den skiljde sig från
den allmänna kyrkan. De höllo före, alt ingen lag
var satt för de rättfärdige, att skillnaden i stånd
och egendom menniskor emellan strider mot
evangelium, hvarför de inrättat en allmän
egendomsgemenskap sinsemellan o. s. v. Presterskapet och
domkapitlet ifrade mycket emot dem, men
regeringen tillät ingen juridisk åtgärds vidtagande,
utan inskränkte sig till att skicka bufvudinännen
till Danviks hospital. Härigenom, och troligen
ännu mer, genom presterskapets allvarligare värd
om folkets undervisning och seder, tog detta
oväsende småningom slut.
Serali mer- Lasarettet. Se: Lazaretter.
Serafiiiier-ordeu. I denna ordens historia,
utgifven af framlidne presidenten m. m. af Tibell,
egnas en vidlyftig undersökning åt dess uppkomst
och fortsätlning ända till 1748, då den anses åter
upplifvad. Resultaterna af denna undersökning äro,
att nämnda orden icke får förblandas med det
allmänna chevaleriet, utan var en särskild Svensk
statsinrättning, en s. k. politisk orden, i likhet
med de riddare-ordnar, som andra länders
regenter stiftat, t. ex. den Danska Elefanter-orden, den
Engelska Strumpebands, den Franska S:t Michels,
den Spanska Gyllene Skinnets o. s. v. Den
allmänna kristna Europeiska riddarevärdigbeten kunde
meddelas af hvilken förut dubbad riddare som helst,
och Franske konungen Franz I lät således, ehuru
sjelf riddare af S:t Michels orden, efter slaget vid
Morignan, af den ädle Bayard dubba sig till
medlem af det allmänna cbevaleriet. Den Svenska
riddarevärdigheten deremot kunde endast förlänas
af en konung. Magnus Ladulås dubbade sålunda
1285 sin son Birger, då endast ett 5 års barn,
(ill riddare, och lät bonom sedan slå prinsen af
Brunswig samt 40 Svenske herrar till riddare,
hvilket ban kunde göra, emedan hans fader på
honom öfverfört sin rätt dertill. Hans efterträdare
på thronen och särdeles bans sonson, Magnus Smek,
bibehöllo inrältningcn och slogo riddare vid sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
